Uppåt på spannmålsmarknaden

Trenden för spannmålspriserna verkar i höst enbart vara stigande. Dock stiger nu också frågetecknen till hur efterfrågan påverkas när allt blir dyrare.

Lantmännens indikativa noteringar visar utvecklingen för prisnivån på spannmål i Sverige under det senaste året. Vetenoteringarna har haft de brantast stigande kurvorna under de senaste veckorna. Grafik: Malin Strandli

Under slutet av september fortsatte spannmålspriserna att stiga. Nu återigen med vetet som draglok. Vetepriserna har stärkts av mindre lager än förväntat i USA och torrt väder i Ryssland. Det torra ryska vädret får marknadsanalytiker att flagga för att den ryska höstsådden kan bli lägre än föregående år på grund av att det i delar av landet varit för torrt för att våga så. Prognosen pekar på att den höstsådda vetearealen kan bli 500 000 till 1,2 miljoner hektar mindre än föregående år.

Nyheterna har fått börspriserna för vete att stiga och även dragit med sig de fysiska priserna på spannmål.

Avvaktande köpare

Lantmännen konstaterar i sitt marknadsbrev att köpare i EU är avvaktande på att göra affärer. Förbrukarna avvaktar istället i hopp om att marknaden ska vända nedåt.

I BM Agris veckobrev konstaterar man att det nu börjar komma nyheter om animalieproducenter som drar ner produktionen på grund av höga foderpriser och minskad efterfrågan på matolja av samma orsak.

Normalt ska ju höga priser se till att efterfrågan sjunker, det är så prismekanismen fungerar i en marknadsekonomi. Men den stora frågan är var jämnviktsnivån borde ligga?

Vetet visar vägen

Under de senaste veckorna har kvarn- och fodervete haft de brantast stigande priskurvorna. Vetepriserna ligger dock kvar under maltkornpriset som nu nått 255 kronor per 100 kilo.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 07 oktober 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste