Effektivare brukning med ny tork och nyodling på Nolby Gård

Regnet hänger i luften när vi i mitten på september besöker Erik Forsberg på Nolby Gård i Kil. Här står utvecklingen inte stilla, och i år har en ny torkanläggning från Akron tagit plats på gårdsplanen och en bit från gården hittar vi en nyodling på åtta hektar. 

 

Erik Forsberg köpte föräldragården Nolby gård i Kil 2013. Sedan dess har han fortsatt att utveckla verksamheten, som i dag har många ben att stå på. Senaste satsningen är en ny torkanläggning från Akron.Foto: Isabella Odmark

Produktion av hästfoder är största delen i verksamheten, men Erik Forsberg har många ben att stå på. Allt från skog, spannmålsodling och köttproduktion till snöröjning, plastning och pressning åt kunder.  

– Det är nog ett medvetet val. Det händer att något ben dyker men då är det ofta något annat ben som bär upp det, så det blir ett hyggligt år ändå, säger Erik. 

På gården odlas cirka 250 hektar spannmål om året, och lagom till årets skörd stod en ny torkanläggning från Akron redo på gården. Anläggningen innehåller två Svegma satstorkar på 42 kubik var, en varmluftspanna med fliseldning på 900 kilowatt samt fem lagringssilos och tre utlastningsfickor.

– Jag hade egentligen tänkt en mindre tork och en mindre panna. Men när jag höll på och jämförde olika torkar och priser, då såg jag att det inte blev jättemycket dyrare sett till hela investeringen att kliva upp i storlek, få lite större kapacitet och ha möjlighet att torka åt grannar, berättar han. 
 

– Det har nog varit ett par tre år som jag hållit på med själva tanke­processen, innan den landa som den gjorde. Då har jag varit runt till andra och kikat, och pratat med många olika torkförsäljare, säger Erik och berättar att det var vid årsskiftet han beslutade sig för att bygga.

Bra grejer till bra pris

Erik hade siktet inställt på en kontinuerlig tork, men då de flesta rekommenderade att en satstork skulle passa på gården så fick det bli en sådan. 

– Det blir lättare om man som jag har flera olika partier, och ska torka till grannar. 

Att valet föll på just Akron var för att Erik tyckte det kändes som bra grejer till ett bra pris. 

– Jag var runt och tittade på många anläggningar, och tyckte att de byggde rätt vettigt. Men mycket var nog det att de var bra i pris.

Tidigare torkade Erik spannmålen i tre olika mindre anläggningar, som alla värmdes upp med olja, men ansökte om investeringsstöd för att gå över till fastbränslepanna. 

– Jag ville ha flis eftersom det blev billigare torkningskostnad och jag har mycket egen skog. Då är det roligt att kunna vidareförädla och använda det som man annars får dåligt betalt för. Och så har vi redan en flispanna på gården. 

En flispanna på 900 kilowatt sköter uppvärmningen i torken.

Sparar tid och pengar

Bygget är inte helt klart men totalt räknar han med att investeringen landar någonstans runt fem till sex miljoner kronor, och då täcker investeringsstödet en miljon. I mars/april kom man igång med markarbetet, men på grund av corona blev byggprocessen en större utmaning än planerat. 

– Företaget som Akron har under sig drabbades, och hann inte hjälpa oss så mycket under själva byggprocessen. Så vi har fått bygga i egen regi med lokala hantverkare. En är ju nybörjare så det ju mycket jobb, det var inte det lättaste, säger Erik.

Med den nya anläggningen räknar han med att kunna spara mellan 150 000 och 200 000 kronor om året i energikostnad, beroende på hur blött det är, men också att han kommer spara mycket arbetstid. 

– Anläggningarna vi hade innan var verkligen omoderna, så jag har räknat på att man kommer få bort mellan fem och sex veckors arbetstid. För det var ingen automatik alls på de gamla torkarna, utan då ska man dit och byta torksatser dygnet runt, säger han och berättar att den nya torken ska bli helt automatiserad. 
 

2018 byggde Erik en ny hall med djupströbädd och började föda upp tjurar till slakt. Då hästägare oftast efterfrågar förstaskörden, blev tjurarna ett sätt att få avsättning för andraskörden.

Flera fördelar

Erik ser många vinster med att kunna torka och lagra spannmålen på gården. 

– Om man backar bakåt, vi gick tio år bakåt i tiden, så tror jag det var femton öre som man kunde räkna med att spannmålen stiger i värde av att man kan lagra på gård och sälja när det blir bra tillfälle i stället för att sälja vid skörd. Så det ihop med minskad energikostnad, att man spar tid, lagrings­ersättning och att jag nu kan köra på mycket hårdare under skörden är stora fördelar, säger Erik och fortsätter: 

– Tidigare har man fått tröska lite efter vad torkarna tål. Så man kan förmodligen få bättre kvaliteter nu, och det ger större möjligheter att hinna så höstvete igen. I regel, förutom i år, är det höstvete som går bäst här.

Att enkelt kunna blanda spannmål till gårdens tjurar är en annan fördel. 

– Därför vill man inte sälja spannmålen direkt på hösten, även om jag producerar mer spannmål än jag förbrukar. Därför tyckte jag att ett torkhus passade, så jag kan hålla isär partierna, sälja brödsäd eller grynhavre och ändå blanda foder skapligt enkelt till sig själv. 
 

Planen är att torken ska bli helt automatiserad, och kunna sköta sig själv. Men då det blev kort om tid när skörden kom i gång får Erik fortfarande sköta vissa delar manuellt.

Anlagt en nyodling

Utöver en ny spannmålstork har flera nysatsningar gjorts på gården, bland annat en nyodling på cirka åtta hektar.  

– Vi har ett skifte som innan var på 22-23 hektar, och så var det en rätt lång trekant med skog i ena hörnet som skuggade en stor del av skiftet, vilket gjorde att det var blötare och gav en sämre skörd. 

Arbetet med att nyodla trekanten påbörjades under vintern 2018. Först frästes stubbar ner och sen frästes hela ytan för att få bort rötter med mera med en fräs från Seppi som fräste 20 centimeter djupt. 

– Jag kollade om vi kunde sälja stubbarna till energi, för det är det bästa och så blir man av med dem. Men då när jag kollade på det fanns det inget intresse för det häromkring.
 

På ett skifte nära gårdscentrum på en av Eriks andra gårdar har cirka åtta hektar skog gjorts om till åkermark. En trekant nere i vänstra hörnet täcktes tidigare av skog. 
– Jag rekommenderar fler att göra det. Åkermarkspriserna sticker ju verkligen nu, så då kan man skapa sig fin åkermark på nära håll och så slipper man resor och transporter. Foto: Patrik Persson

”Får åkermarken där jag vill ha den”

Förra året täckdikades marken, och Erik har även kalkat då det är dåligt med fosfor i marken. Han räknar med att kostnaden för fräsning låg på mellan 20 000 till 25 000 kronor per hektar, och ungefär samma belopp för täckdikning. 

– Så säg ungefär 50 000 kronor per hektar. Då fick jag nytäckdikad åkermark väldigt nära gården för, vad jag tycker, ändå överkomliga pengar. Det var mycket det som gjorde att jag tyckte det var affär i det. Man blir effektivare i brukandet och får åkermarken där man vill ha den. Annars får man försöka få något arrende, men då vet man inte vart.

I år var första året han odlade på marken, och då sådde han havre. 

– Det blev ingen bra skörd alls på det stora skiftet. Det fick för mycket regn efter sådden, så grödorna dog i områden och så har vi sått i lite. Så nyodlingen avkastade väl ungefär som skiftet i övrigt. Så jag kan inte säga att det var vare sig bättre eller sämre. 

Tidigare har Erik även testat att göra en mindre nyodling, och där var avkastningen bra redan första året.

– Där provade jag att så både havre och korn och det var jättebra skörd. Jag blev förvånad över att det gav så bra redan första året, så det var nog bara otur i år på det nya. Men jag har hört att folk säger att det tagit ett par tre år innan det kommer i gång. 

Anläggningen med en dubbel satstork, flispanna och fem lagringssilos stod klar lagom till skörden skulle dra igång.

Stora partier

Att effektivisera och rationalisera brukandet var några av syftena med satsningen.

– Skiftet ligger alldeles intill gårdscentrum, och man har väldigt mycket billigare brukning på ett skifte som ligger nära. Det blir också längre drag, vilket gör arbetet effektivare. 

Att få större skiften och kunna bärga större enhetliga partier av hästfodret var också bidragande faktor, speciellt då stora delar säljs till Norge. 

– Man måste vara rätt stor för att vara intressant där, med stora enhetliga partier. Det får de ofta inte i Norge eftersom de har mindre skiften. De större kunderna kanske köper 1 500 balar, och då ska det vara från ett skifte. 

Det finns planer på att nyodla ännu mer mark på gården framöver. 

– Vi ska förlänga ett skifte. Sen ska vi ta lite små hörn så vi rättar upp skiften. Men det är inga stora arealer i det, utan det är mer för att effektivisera. 

 

Nolby Gård

Drivs av: Erik Forsberg

Var: Kil, Värmland. 

Inriktningar: Produktion av hästfoder, spannmålsodling, köttproduktion, skog, snöröjning och sandning samt pressning och plastning åt kunder. 

Odlar: Cirka 250 hektar spannmål årligen, samt 330 hektar vall. 

Anställda: Två heltidsanställda, men under grässkörden är de normalt runt åtta till nio personer.

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 10 oktober 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste