Komplicerade frågor löser sig inte på några minuter här och där
Krönika: Grönsakssäsongen går mot sitt slut och denna tid på året ger utrymme för reflektion och lite lugn innan nästa säsong drar i gång. Vintersäsongen består av kontorsarbete, analyser, bokföring och planering. Jag får äntligen tid att tänka lite mer. Hur kan vi bli bättre? Vad har vi lärt oss och vad är vår del i helheten? Den sista frågan är komplicerad.
Vår nya EU-parlamentariker för Centerpartiet var hos oss på studiebesök nyligen. Hon ville se hur grönsakerna växte. Vi samtalade en halvtimme innan det var dags för henne med entourage att åka vidare till nästa besök. Hur mycket hon fick med sig härifrån vet jag inte och snabbt gick det. Det är bra. Jag förstår att alla har tajta scheman. Vi med.
Det är mycket som händer och stora frågor är det. Jordbruksfrågorna, klimatfrågorna och miljöfrågorna. Men det känns sällan som att tiden räcker till. När ska vi hinna prata och lyssna på riktigt, komma djupare in på ämnen som för samman och skiljer. Som löser.
”Politik är dåligt lämpad för komplicerade frågor”, citat från Johan Hakelius i tidningen Fokus 27/9-21. Och det känns faktiskt som att de flesta samtal i media och samhället är mindre lämpade för komplicerade frågor i dag. Att läsa lite till, ta reda på lite mer, sätta sig i opponentens stol och se saker ur andra perspektiv finns det inte tid för eller energi till.
Men det försöks. SVT:s satsning på programmet Mötet visar 15 minuter långa samtal mellan två personer med meningsskillnader. Efter några avsnitt är det tydligt att programmet inte direkt leder till en tydligare bild eller konsensus.
Podden ”Hur kan vi” med Navid Modiri är bättre men det kräver mer än 15 minuter av lyssnaren i anspråk. Likaså podden ”Honestly” med Bari Weiss. Lyssna till exempel på The Real Story of ”The Central Park Karen” – hur historien med den ”vita arga rasistiska” kvinnan i Central Park visar sig i ett annat ljus än den vi först fått till oss genom några sekunders Youtube-klipp. Avsnittet tar 1 timme och 23 min av vår tid. Men historien var mer komplicerad och krävde tid. Och så kanske det är med det mesta.
Liknande exempel i vår bransch är många, en liten bild visas och de som läser blir förfärade. Alla matlarm, som till exempel Coops reklamkampanj där en familj som åt eko enligt kampanjen fick i sig mindre gifter på två veckor, än en familj som inte åt eko. Efterfrågan på eko ökade och många pratade om rädslan för gifter i maten. Coop blev senare fällda i domstol på alla punkter men då var skadan redan skedd. Samma sak med nyheten om de farliga chipsen med akrylamid. Försäljningen störtdök innan cancerforskare avfärdade det hela och bad oss tänka mer på intaget med tanke på mängden fett och salt i chipsen.
Lyssna på fördelar och nackdelar under mer än 15 minuter, gärna flera timmar och ny insikt ska komma.
Jordbrukspolitik kräver tid. Det är komplicerat. Jag blir orolig på riktigt när jag är inne och läser våra partiers partiprogram om jordbruket. Ökad livsmedelsproduktion, hållbarhet och klimatarbete. Vad betyder det ens, när det står i allas partiprogram? Vi löser dessutom inte dessa frågor under en valperiod. Jordbrukspolitik är inte en quick fix. Den är komplicerad och behöver kunskap, fördjupning, resurser och tid.
Säsongen går mot sitt slut och det är kallt nu. Det är mörkt också. Jag känner mig glad över att ha så bra kollegor. Tacksam för kunderna som köper våra grönsaker och för jorden där allt skapas. Det finns ingen quick fix hos oss i grönsakslandet, det är hårt arbete som krävs, det finns inte heller någon quick fix i samhällsdebatten och i lösningarna, det är hårt arbete som krävs. Och jag tänker att jag vill förkovra mig, lyssna på alla sidor. Det blir mitt sätt att vara med i debatten. Det är inte mer komplicerat än så.
Magdalena Hermelin
Hermelins grönsaker
