Energi från skogen kan ge flyget luft under vingarna

Näringsliv, kommuner och forskare i Norrbotten satsar tillsammans på ett storskaligt teknik­skifte och ett fossilfritt flyg. Inom projektet TreePower ska Norrbottens unika förutsättningar för framställning av fossilfritt, skogsbaserat flygbränsle tas tillvara. 

 

Inom projektet TreePower satsar kommuner, forskning och näringsliv i Norrbotten på förnybart biodrivmedel från skogen för fossilfria inrikesflyg till 2030. Foto: Mostphotos


De flesta känner nog till uttrycket flygskam och det dåliga rykte som flyget fått i klimatdebatten. Samtidigt är flyg ett hittills oöverträffat transportmedel för att snabbt resa över stora avstånd, och därför vill man inom projektet TreePower i stället bidra till att göra flygtrafiken fossilfri. Och detta redan till 2030. 

I projektet som pågår mellan 2020–2023 ingår Luleå och Piteå kommun, Luleå Tekniska Universitet samt det lokala näringslivet där Norra Skog är ett av de skogliga partnerföretagen. TreePower riktar in sig på inrikesflyget i Sverige och målen på kort sikt är att skapa ett så kallat business case för produktion av flygbränsle samt att driftsätta en pilotanläggning. På lång sikt ska projektet också bidra med fler arbetstillfällen i Norrbotten. 

Fem byggstenar

Tidigare i år presenterade TreePower sitt projekt för programrådet för Norrbottens regionala skogsprogram där representanter för bland annat skogsägare, sågverk, rennäring, besöksnäring, länsstyrelsen och Skogsstyrelsen deltog. 

– Detta är ett bra forum för att sprida kunskap om projektet och stärka den regionala förankringen. Vår ursprungliga tanke, förutom att presentera Treepower, var att vi skulle få en möjlighet att föra samtal med deltagarna i det regionala skogsprogrammet kring den debatt om skogen som intensifierats i media under våren, i synnerhet bioflygbränslets roll i klimatomställningen. Det kom dock så många frågor från deltagarna om själva projektet att det tänkta samtalet får vänta till ett senare tillfälle. Det var roligt att vår presentation gav upphov till ett stort intresse bland deltagarna i programrådet, sade Helena Holmgren, projektledare för TreePower, i ett pressmeddelande, i samband med presentationen. 

Luleå Tekniska Universitet (LTU) är inte bara medlem i projektet utan också en av initiativtagarna till TreePower. På TreePowers hemsida ger Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor för LTU sin syn på projektet och på flygbranschens framtid.

– TreePower arbetar utifrån fem grundläggande byggstenar (råvara, teknologi, energi, lokalisering och marknad) – utmaningen är att få ihop alla delar till en helhet. För att industrin ska investera krävs förutsättningar för en långsiktigt lönsam affär. Det behövs politiska styrmedel som underlättar flygets klimatomställning och priset på bioflygbränsle måste vara konkurrenskraftigt. En viktig drivkraft är förslaget att reduktionsplikten för flygfotogen ska öka från 0,8 till 27 procent 2030, säger hon.

Politiskt ledarskap

Utöver Norra Skog är också statliga Sveaskog medlem i TreePower, och biobränsle är en del i bolagets kärnverksamhet. Ann-Britt Edfast, forsknings- och utvecklingschef på Sveaskog menar också att politiken måste ta sitt ansvar i frågan om förnybara bränslen. 

– Det krävs ett tydligt och långsiktigt politiskt ledarskap. Dessutom är det av yttersta vikt att politiken skapar regulatoriska förutsättningar och ekonomiska incitament för satsningar på inhemsk, förnybar biodrivmedelsproduktion, säger hon i ett uttalande på TreePowers hemsida.

En viktig del i TreePowers arbete är att utvärdera tillgången på skoglig biomassa och hur stor del av den befintliga volymen som skulle kunna användas till biodrivmedelstillverkning. Man undersöker också hur det kan påverka energi­balansen i regionen. 

Enligt TreePower utgörs den norrbottniska fjärrvärmeproduktionen på 3 700 Gwh nästan till hälften av biobränslen, så det kan bli aktuellt att utforska alternativa energikällor och se till energieffektivisering inom vissa verksamheter för att frigöra biomassa. 

Integrerad anläggning 

För en framtida etablering av ett bioraffinaderi har TreePower varit i kontakt med flera kommuner och undersökt både nybyggnation och integration i befintlig industri. Markbehovet bedöms uppgå till mellan 20 000–30 000 kvadratmeter, och beroende på teknologin i raffinaderiet kan det komma att bli högre än 35 meter. 

Det behövs också fungerande infrastruktur och logistik för transport av biomassa och färdigt bränsle, samtidigt som avståndet till råvaran inte får vara för långt. Något som enligt TreePower talar för en anläggning integrerad med befintlig industri. 

– Det känns bra, vi märker av ett stort intresse hos kommunerna. Det börjar växa fram ett hållbarhetskluster med stora satsningar mot fossilfrihet i den här regionen. TreePower passar väl in i detta sammanhang, säger projektledaren Helena Holmgren.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 18 oktober 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste