”Vi befinner oss i ett unikt ekonomiskt läge”

Hösten 2021. Världen har precis genomgått en omfattande och på många sätt omskakande pandemi. Än är den inte helt överblåst och effekterna kommer troligtvis märkas av under lång tid framöver, inte minst vad gäller ekonomin både i Sverige och den övriga Världen. 

 

Den enskilda lantbrukaren påverkas av svängningarna i världsekonomin. Efter corona och alla de insatser som staterna gått in med för att stabilisera ekonomin runtom i världen befinner vi oss enligt Stefan Malmström i ett unikt ekonomiskt läge, där ingen riktigt vet vad som kommer hända framöver. Enligt Stefan är det viktigt att sätta sig sig själv och sin egen verksamhet i perspektiv och försöka förstå hur globala förändringar kan påverka ”mig” som enskild lantbrukare.
Foto: Carolina Wahlberg


I augusti gick Stefan Malmström från regionchef till att ta över rollen som affärsområdeschef för jord och skog hos Landshypotek Bank. Stefan har en gedigen bakgrund med erfarenheter och kunskaper inom både bank och jord- och skogsbruk. Enligt Stefan är det ekonomiska läget som Sverige och resten av världen befinner sig i just nu och utvecklingen framöver, extra intressant att följa.

– Vi befinner oss i ett unikt ekonomiskt läge. Och ingen kan säga med säkerhet vad som kommer hända framöver, eftersom vi aldrig har varit här förut. Det är spännande, säger Stefan Malmström.

Hur statusen ser ut för världsekonomin, är något som kan kännas både abstrakt och väldigt långt bort... 

– Men eftersom världens ekonomi är så sammankopplad så kommer det, vare sig man vill eller inte, även påverka den enskilda gården. Därför är det viktigt att ha god koll på sin egen ekonomi och veta hur dessa förändringar kan komma att påverka mig och min verksamhet, konstaterar Stefan.

Men för att kunna sätta sig själv i perspektiv är det viktigt att först förstå vad som händer runtomkring och hur det kan påverka ens egen situation framöver. 

Vad är det som är så unikt med den ekonomiska situationen nu?

– Det är de enorma statliga insatserna som man gjort för att stabilisera ekonomierna runtom i världen. Finanspolitiken och penningpolitiken, alltså att man trycker sedlar eller köper obligationer på det sättet man gör nu, är helt unikt och ett fenomen som vi ser händer över hela världen, säger Stefan och ger ett exempel.

– Var tredje dollar som finns i dag fanns inte för ett år sedan. Det är skapade pengar för att hålla i gång ekonomin under pandemin. Det är fullständigt unikt att det har ökat så mycket. Var fjärde dollar i Amerika är statsunderstödd, alltså 25 procent av BNP i deras land är genererad genom varor och tjänster som skapas av den amerikanska staten. I Sverige ligger samma siffra på fem procent, så mycket lägre men det är ändå högt för att vara Sverige. 

Anledningen till att staterna gått in med så stora insatser är för att man velat undvika den lågkonjunktur som hade inträffat om pandemin hade fått spela ut fullt, utom kontroll. 

– Den lågkonjunkturen hade nog varit av sällan skådat slag och det hade fört med sig en stor konkursvåg, massarbetslöshet, sjunkande fastighetspriser och minskad handel.

Svårigheten nu ligger enligt Stefan Malmström i att man inte riktigt vet med säkerhet hur dessa åtgärder kommer fortsätta påverka ekonomin framöver, varken härnäst eller på lång sikt. Åtgärderna som satts in kan enligt Stefan ses lite som en respirator, som hållit patienten, eller ekonomin i det här fallet fungerande i ett läge där den annars skulle ha havererat. 

– Frågan nu är när man ska ta bort de här stödinsatserna? Det är ju en avvägning som jag tror att staten är väldigt noga att följa. Men jag tror inte att det kommer gå dramatiskt åt fel håll, för det kommer liksom inte omgivningen att tillåta, eftersom effekterna och skadorna av en sådan utveckling på både ekonomin och människor, som drabbas, skulle bli allt för stora, säger Stefan. 

Finns det några tänkbara scenarier för vad som skulle kunna hända framöver?

– Det vi börjar se tendenser till lite nu är att vi kan vara påväg in i en inflation. Saker börjar bli dyrare och köpkraften lite svagare. Om det sker kommer det i sin tur också att leda till en högre ränta. Riksbanken har som enda arbetsuppgift att se till att hålla inflationsmålet på två procent. Men vi ser att de långa räntorna börjar ticka upp. Men denna situation skulle kunna stanna av nu när saker och ting börjar återgå till det normala efter pandemin och folk börjar handla och leva mer som vanligt igen. 

Den prisuppgången som märks av just nu, är en direkt effekt av pandemin. En nu ökande handel och ett sug efter varor tillsammans med produktionsminskningar och problem med transporter, har fått priserna att stiga.  Något som också bidragit till de stigande priserna är att många nya lokala, men oftast dyrare lösningar har ersatt de långväga men billigare alternativen som varit svåra att få tag i. 

– Det blir väldigt tydligt att globaliseringen lett till att något som händer i Kina eller i USA direkt påverkar oss här i Sverige och att ekonomin är väldigt sammanflätad. Allt hänger ihop. I ett ekonomiskt historiskt perspektiv är det ett ganska nytt fenomen. För bara omkring 10–15 år till sedan hade vi inte dessa svängningar som involverade hela världen.

Ekonomin världen över är i dag så starkt sammankopplad att små störningar kan få väldigt stora konsekvenser. Något som märktes tydligt när fraktfartyget Ever Given gick på grund utanför Egypten. Vilket enligt Stefan satte stopp för hela världshandeln. Foto: Mostphotos

Hela systemet är bräckligt

Redan vid finanskrisen 2008 började man se tydliga tendenser på hur tätt sammankopplad världens ekonomi faktiskt är. 

– Men det finns vissa skillnader. 2008 räddade man banker och stater genom liknande åtgärder som vi ser i dag. Nu har målet snarare varit att man vill garantera tillväxten i världen även under pandemin. Båda perioderna innebar ett stort mått av inblandning från staterna för att undvika konsumtionsminskningar. Det lyckades inte fullt ut 2008, men man lyckades nu under pandemin. Vi har kanske konsumerat mindre än vanligt, men vi har lyckats skapa en bättre balans. 

Men att ekonomin är så tätt sammankopplad över världen är också något som gör hela systemet väldigt bräckligt enligt Stefan. Något som märktes tydligt när fraktfartyget Evergreen gick på grund utanför Egypten.

– Det satte stopp för hela världshandeln. Vår ekonomi är inte särskilt hållbar på det viset. Allt som ska hända i kedjan förutsätter att det funkar. Så fort det fallerar någonstans stannar alltihop. Det räcker med att en del inte kommer fram så fallerar hela kedjan. Systemet tål inga störningar, konstaterar Stefan. 

– Om man har bra koll på sina kassaflöden, då kan vad som helst hända och du kommer ändå klara av att hantera det, säger Stefan Malmström, affärsområdeschef för jord och skog hos Landshypotek Bank.
Foto: Madeleine Rapp

Den enskilda lantbrukaren

Med en turbulent ekonomi med ovissa framtidsprognoser är det viktigaste för den enskilda lantbrukaren att ha bra koll på sin egen ekonomi, och veta vilka delar av företaget som är sårbara och hur man kan påverkas av omvärlden. 

Stefan ger tre tips på hur man kan börja analysera sin egen ekonomiska förutsättning: 

  • Omvärldsanalys:

– Försök att förstå vad det är som händer i världen och hur det slår mot mig som enskild lantbrukare. Vare sig det går åt ena hållet eller det andra. Det är viktigt att sätta in sig själv och företagets egen ekonomi i perspektiv till det som händer runtomkring.

  • Riskbedömning:

– Analysera vilka risker det finns i det just du som enskild lantbrukare håller på med. Dina risker och din situation kan skilja sig från närmaste grannen. Fundera på vart det kommer kännas om det kommer en ekonomisk kris och hur ont det skulle göra om smällen väl kommer. Det är viktigt att bli medveten om det. 

  • Säkerställa flöden:

– Säkerställ att du har flöden in i företaget. Alltså att du tjänar pengar i den verksamhet som du bedriver. Att du har ett överskott att ta del av. Det är för vissa lättare sagt än gjort.  Men det man måste säkerställa är att man inte slarvar. Om man har bra koll på sina kassaflöden, då kan vad som helst hända och du kommer ändå klara av att hantera det. 

Samtidigt vill han peka på att situationen vi befinner oss i nu också är en stor möjlighet.

– Det finns alltid vinnare och förlorare. En av pandemins vinnare är ju lantbruket, för många köper mer inhemska varor och vi ser ett ökat sug efter svenskt, tillsammans med högre priser på fastigheter och på skog. Det är framför allt fastighetsägarna som är de stora vinnarna i det här. Samtidigt har vi höga foderkostnader och insatspriser som kan kännas lite negativt. Men vid alla förändringar finns det stora möjligheter. Det handlar bara om att ta vara på dagens situation så att man verkligen blir en av vinnarna. Den som vågar ta risker kan bli både vinnaren eller förloraren och så länge man har god koll på sin ekonomi och vet vari riskerna finns så finns det alla möjligheter att lyckas. 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 23 oktober 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste