Äta bör man annars dör man

Krönika: Psykologen Maslow presenterade på 40-talet sin behovshierarki där de fysiologiska behoven är grunden för all motivation hos människan. Först när våra basbehov är tillfredsställda kan vi utvecklas som individer. Men intresset för mat är inte bara viktigt för att överleva utan även för att umgås, skapa nyfikenhet och lära om andra kulturer. Därför är det så viktigt att i tidig ålder låta barn upptäcka glädjen med mat.

 

För två år sedan såg jag ett inslag om skolmat på lokalnyheterna. Reportaget var från ett skolkök där personalen beskrev den kraftiga ökningen av specialmat. Det var inte bara allergier, religioner och vegetariska alternativ som skulle lösas. Även färger skulle undvikas och mindre storlek på matbitar beaktas i vissa portioner. Där och då tänkte jag; var finns matglädjen i allt detta? När ska skolmåltidspersonalen ha tid att utveckla nyfikenheten och kunskapen om maten?

Jag blev därför så glad när jag för någon vecka sedan fick höra om Vinnovas projekt ”Ett nytt recept på skolmåltider – hur blir hela matsystemet hållbart?”. Projektet delredovisades under Vinnovas innovationsvecka i början av oktober. I projektet samverkar alla intressenter; från producenter till skolkonsumenter och alla däremellan som fattar beslut om vad som hamnar på skolmattallriken. Man har identifierat några centrala perspektiv som påverkar maten. Det kan handla om råvarans väg till bordet, upphandling, målsättningar på lokal och nationell nivå och inte minst de ungas perspektiv. Utifrån workshops med alla intressenter har man hittat medel för att höja kunskap och intresse för maten hos de unga och det testas nu i fyra kommuner. Att elever i åk 7 hellre går till ICA på lunchen än äter skolmaten gynnar ingen, så hur vill projektet lösa detta?

Att göra skolmatsalen mer lik en restaurang, skapa lugnare miljöer, låta eleverna testa nya smaker i form av små förrätter i matkön och en efterrätt på vägen ut, slå hål på myter om skolmaten samt uppmuntra att prova nya smaker är bara några exempel. En av kommunerna kommer under sista veckan i oktober fokusera på att upptäcka och testa nya råvaror och lära mer om odlingen av dessa. Tillagningen ska sedan ske på tre olika sätt och utvärderas av eleverna. Skolmåltiden blir en del av undervisningen och inte ett avbrott vilket gör att kunskapen om matens väg till tallriken ökar och matsvinnet ska minska.

Förhoppningsvis leder projektet till ökat intresse från beslutsfattare att välja mat som gynnar både hälsa, miljö och producenter i Sverige. Tänk på att svenska lantbrukare enligt Maslow tar fram produkter som ligger till grund för människans motivation. Det är verkligen något för skolan att ta tillvara för att gynna den personliga utvecklingen av eleverna.

 

Rolf Åttingsberg
Handelsbanken

Artikeln publicerades fredag den 29 oktober 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste