Danskarna vill sätta knorr på grisen 2050

Intresset var stort när den danska grisbranschens kongress och årsmöte gjorde come­back i sedvanligt format. Trots rekordlåga grispriser och en rad utmaningar blickar branschen framåt med både ny vision och ny nomenklatur.

I de danska kyldiskarna be­nämns kött från gris sedan några år tillbaka oftast för griskött, inte svin- eller fläskkött. Anledningen är att undersökningar visat att ordet gris klingar bättre i konsumenternas öron. Branschen väljer nu att göra samma förändring genomgående. Därmed var det ”grisekongress”, och inte som tidigare år ”svinekongress”, som Landbrug & Fødevarer Gris bjöd in till i Herning sista veckan i oktober.

Tuffa tider

Efter högkonjunktur 2020 och en bra början på 2021 har de danska grispriserna följt med i den massiva prisnedgången som stora delar av EU upplevt. Slaktgrispriset har nästan halve­rats, från över 14 kronor våren 2020 till dagens dryga åtta, och smågrispriserna är på rekordlåga nivåer.

Kombinationen med höga foderpriser är knappast något drömscenario. Lägg därtill utmaningar med att rekrytera och behålla kvalificerad arbetskraft, tilltagande krav på djurvälfärd och miljöhänsyn från både politiker och konsumenter, afrikansk svinpest som lurar runt knuten, zinkförbud 2022 och en smågrisdödlighet som ligger en bra bit över de 16 procent som var målet att nå 2020. Men utmaningar är inget som får den danska grisbranschen att tappa modet. Istället kavlar man upp ärmarna och lutar sig tillbaka på de låga produktionskostnaderna som de är kända för.

– Utvecklingen i både teknologi, management och inte minst avelsarbetet har gjort oss extremt effektiva. Det är en effektivitet som vi ska hålla fast vid så att konkurrenskraften kan bibehållas även när kraven från samhället runt omkring blir många och svåra, sa Erik Larsen, ordförande för Landbrug & Fødevarer Gris när han inledde årsmötet.

Nya verktyg

Sektordirektör Christian Fink Hansen berättade vidare om en del av det utvecklingsarbete som pågår. Ett exempel är projektet Pattegriseliv som syftar till att öka smågrisöverlevnaden, där man nyligen tagit fram ett verktyg som ska definiera vilka insatser som bör göras, beroende på vad dödsorsaken är i den enskilda besättningen. Verktyget har fått tummen upp från de som testat det hittills.

– Att man känner till dödsorsaken betyder självklart inget i sig själv. Men när en producent kan se att spädgrisdödligheten är högst de dagar när det är minst medarbetare på plats, eller om talen visar att de flesta grisarna dör innan de fått tillräckligt med mjölk i magen. Ja, då finns det anledning att göra några insatser, där man fokuserar på de specifika döds­orsakerna, konstaterade Fink Hansen.

Det finns även långt framskridna planer på att genomföra en gemensam insats för att reducera förekomsten av PRRS (Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome), en virussjukdom som är utbredd och kostsam i Danmark, men som svenska grisar är friförklarade från.

Miljö och klimat centralt

Ett annat verktyg är sundhetshjulet, på vilket man väljer en diagnos, ställer in graden av skada och får fram lämplig behandling, allt för att underlätta för djurskötaren. Sundhetshjulet har testats i flera besättningar med lovande resultat.

– Vi har också utvecklat verktyg för att beräkna klimatpåverkan från ens besättning, och med utgångspunkt i våra fodermedelstabeller kan klimat­avtrycket för en foderblandning beräknas, berättade Fink Hansen, och pekade även på foderförsök som lett fram till nya normer, till gagn för både plånbok och miljö.

Knorr på svansen 2050

I syfte att rusta branschen för framtiden har även en ny strategiplan tagits fram, som bland annat inkluderar arbete för fler slaktgrisplatser och mer diversifierad produktion. Strategin harmoniserar med en vision ­undertecknad av Landbrug & Føde­­varer Gris, Danske Svine­producenter och Danske Svine­slagterier. Den anger exem­pelvis att värdekedjan ska vara klimatneutral 2050 och att man ska hitta metoder för att kunna upphöra med kirurgisk kastrering. Den innehåller även punkter som vi i Sverige sedan länge kunnat sätta check på; lösa suggor under digivningen och knorr på grisarnas svansar.

– En del av er ser det som självklart. Andra som ett stort ingrepp från de egna leden. Men vi tror på att det kan låta sig göras. Bland annat med hjälp av nya teknologier som kommer att komma. Och ny kunskap, som vi ännu inte har, sa Larsen, och avslutade årsmötet på samma sätt som han inledde:

– Danmark är ett lantbruksland. Det har vi alltid varit och det ska vi vara även i framtiden.