Skogsbarometern visar – skogen fortsatt viktig inkomstkälla

Trots att skogsägare känner en växande oro kring klimateffekter och äganderätt ser de flesta fortfarande skogen som en viktig inkomstkälla. Enligt Skogsbarometern tror en majoritet dessutom på fortsatt stigande fastighetspriser.

Årets skogsbarometer visar att 24 procent av de tillfrågade skogsägarna oroar sig för klimartförändringarnas påverkan på skogen, en ökning från 15 procent 2020. Enligt Ludvig & Co kommer dessutom skog till ett värde av omkring 158 miljarder kronor att byta ägare de närmaste fem åren till följd av skogsägarnas höga medelålder. Foto: Mostphotos

Tillsammans med Swedbank och sparbankerna har Ludvig & Co nu släppt skogsbarometern 2021. En undersökning som baseras på intervjuer med 750 slumpvis utvalda skogsägare som får ge sin syn på det aktuella ekonomiska läget inom skogsbruket och om deras förväntningar på konjunkturen.

Likt fjolårets skogsbarometer uttrycker skogsägarna en fortsatt oro kring äganderättsfrågan och även klimatförändringens påverkan på skogsbruket är ett kraftigt växande orosmoln.

Utmaningar och möjligheter

Drygt hälften av de tillfrågade skogsägarna uppgav att själva känslan att äga skog, rekreation och jakt var det viktigaste för de i sitt skogsägande. Sex av tio skogsägare planerade dessutom att använd skogen till jakt och rekreation i framtiden, utöver virkesproduktion.  

– Som skogsägare är väder och skadeangrepp alltid en källa till oro men nu ser vi att klimatet specifikt, precis som äganderätten, bekymrar allt fler. Detta bör tas på stort allvar och vi ska ha respekt för att klimat och politik både utmanar och kan ge nya möjligheter för skogsägarna. Exempelvis kan satsningar på innovation och utveckling av nya användningsområden för skogsråvaror bidra till att skogsekonomin växer. Samtidigt behöver vi ett uthålligt skogsuttag som tar hänsyn till både skogsägarnas lönsamhet och biologisk mångfald, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog och Lantbruk på Swedbank i ett pressmeddelande.

Många ägarskiften

Skogsmarkspriserna nådde i år nya rekordnivåer och en majoritet av de tillfrågade skogsägarna tror att både fastighetspriserna och virkespriserna kommer att gå upp de kommande åren. Det råder också en allmänt positiv bild av lönsamheten där man ser skog som en lönsam investering. Drygt hälften av skogsägarna som intervjuats till Skogsbarometern upplever in egen lönsamhet som tillfredsställande eller mycket god och tror på en fortsatt positiv utveckling de närmaste åren.

Samtidigt pekar allt mer på en avmattning i konjunkturen för både skogsindustrin och skogsägarna.

– Prisökningen på fastigheter gör det tufft att komma in på skogsmarknaden. I årets undersökning ser vi att nya skogsägare köper mindre arealer och att de under 40 år är högst belånade. Eftersom medelåldern för skogsägarna är hög väntas många ägarskiften framöver. Enligt våra kalkyler kommer runt 2,1 miljoner hektar skogsmark till ett värde av cirka 158 miljarder kronor byta ägare de närmaste fem åren. Om dagens höga priser består kan det bli en utmaning att finansiera dessa ägarskiften och då gäller det att ha koll genom en förvärvskalkyl, säger Vibeke Alstad, senior rådgivare skog och fastighetsmäklare, Ludvig & Co.

2021 har präglats av både inrikes- och EU-politik som på flera sätt kan påverka skogsbruket. Ett stort politiskt beslut är EU:s nya taxonomi, en klassning av vilka investeringar som ska räknas som ”gröna” och hållbara.

Påverkar hela skogsnäringen

Skogsbarometern visar att en mycket liten del av skogsägarna har koll på vad taxonomin innebär och endast tre procent av de tillfrågade hade verkligen satt sig in i dess betydelse. De skogsägare som läst på om taxonomin tror att den kan få stor påverkan på skogsbrukets lönsamhet.

– Vi instämmer i skogsägarnas bedömning och ser att taxonomin, den svenska skogsutredningen och andra regelverk påverkar hela skogsnäringen. För att kunna planera och bedriva ett långsiktigt lönsamt och hållbart skogsbruk är det viktigt att förutsättningarna är tydliga men även att man själv bygger på sin kunskap och håller sig uppdaterad om regelverken. Använd dina nätverk, följ intresseföreningarnas arbete och ha en tät dialog med din rådgivare, säger Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund.

Årets skogsbarometer visar också på en låg belåningsgrad där 63 procent av de tillfrågade skogsägarna angav att deras fastigheter var obelånade. Även självverksamhetsgraden underöktes där 37 procent angav att de lade 20 dagar eller mer per år på avverkning och skogsvård på den egna fastigheten.

Självverksamhetsgraden var högst bland skogsägare över 60 år med fastigheter på 100 hektar eller mer som bor på fastigheten. Samtidigt har andelen skogsägare med fastgherer på under 50 hektar ökat.

Skogsbarometern i korthet:

  • En stark skogskonjunktur, speciellt för sågade trävaror, har bidragit till rekordexport för skogsindustrin under 2021. Men konjunkturen förväntas svalna mot slutet av 2021, vilket förutspås innebära ett svagare 2022 både för industrin och skogsägarna.
  • Drygt hälften av de tillfrågade svarar att lönsamheten i deras skogsbruk är tillfredsställande eller mycket god och tror att detta kommer att hålla i sig de närmaste åren.
  • Skogsägarnas syn på virkespriserna är mer positiv än i fjol, 55 procent tror att timmerpriset stiger och 39 procent att priset på massaved går upp de närmaste åren.
  • Sju av tio skogsägare tror på stigande priser på skogsfastigheter de kommande åren vilket är samma andel som i fjol.
  • Granbarkborren fortsätter att påverka skogsägarna även om skadorna totalt sett är färre i år än i fjol. Dock har angreppen förflyttats mer norrut.
  • Åtta av tio tillfrågade skogsägare har ännu inte satt sig in i innebörden av EU:s taxonomi. 

Källa: Ludvig & Co, Swedbank, Sparbankerna

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 24 november 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste