40 år med biologisk mångfald i fokus

Finalist nummer två i tävlingen Böndernas Blomstrande Idéer är Rune, Irene och Sven Karlsson från Stora Holmen-Mörkagården i Kvänum. Miljön som de byggt upp på gården är ett livsverk, och det går inte att ta miste på att detta är ­något de brinner för. 

 

På gården Stora Holmen i Norra Vånga utanför Kvänum har Rune och Irene Karlsson, tillsammans med Runes bror Sven, under 40 år byggt upp en miljö som gynnar såväl pollinatörer och fåglar som gårdens odlingar. Tillsammans med hundarna Douglas och Puzzel visar de upp gården. Foto: Isabella Odmark


När Jordbruksaktuellt besöker Rune och Irene på gården i slutet på oktober berättar de att det hela började för 40 år sedan, när de köpte gården. Rune var medlem i Skaraborgs läns jaktvårdsförening, och han berättar att de hade både kurser, rådgivning och att man kunde få ett visst bidrag till plantor.   Tack vare bidragen från jaktvårdsföreningen började de plantera lähäckar, och under dem placerades bevattningsledningar som de har till potatisodlingen. 

– Häckarna ger lä, man behåller fukten i marken och det blir ett gynnsammare odlingsklimat, säger Rune. 

I lähäckarna hittas allt från ek, oxel, sötbär, fläder, svarta vinbär, ölandstok, skogsolvon och syren till rosor av olika slag som äppleros, nyponros och pimpinellros.

– Man kan säga att jag har en viss virkesproduktion där, plus att jag får en skördeökning på åkern bredvid. Det visar att det finns en nytta med detta. Sen är det vackert också, och lite lagom romantiskt när man går här, säger Rune.

I slutet på 80-talet genomförde Svenska Jägareförbundet och Valmet en tävling i viltvård. 

– Det var jättebra. Den gjorde att vi skrev ner alla våra idéer och planer på papper, det var före datorernas tid, och kallade den för viltvårdsplan. Men i dag skulle vi kunna säga plan för biologisk mångfald, för det är precis samma sak, säger Irene. 
 

Lähäckarna som hittas i kanten av fälten har flera nyttor. I marken under gömmer sig bevattningsledningar, i häckarna finns mat och skydd till fåglar och insekter och häckarna ger lä vilket enligt Rune är gynnsamt för odlingarna runt omkring.

Satsar på vatten

De anlade även en liten damm i trädgården, och därefter har de fortsatt berättar Rune. 

– Vi har haft som motto att vi ska göra en årlig damm. Men den behöver inte vara större än köksbordet. Nu har vi cirka 20 stycken.

På gården anlades också en våtmark i början på 1990, där tanken från början var att det skulle bli en badplats för barnen. 

– Det blev en samlingsplats för barnen och deras kamrater. Tyvärr fick vi in kanadensisk vattenpest, så nu har våtmarken blivit mer som en fågelsjö i stället. 

Inte långt från det som nu är fågelsjö har även en bevattningsdamm anlagts, som rymmer 30 000 kubik. 

– Det här är motorn i företaget, det är jätteviktigt att man har bevattning om man har potatis, säger Rune, och berättar att det på gården finns ytterligare en bevattningsdamm på 70 000 kubik.
 

På strategiska platser runt om på gården placeras stenhögar och halmbalar ut, som gynnar bland annat pollinatörer. 
– Jag saknar lite forskning för hur jag ska lägga de här halmbalarna, det är inte bara att ställa ut. Det behöver vara rätt plats och rätt väderstreck, säger Rune.

Blommande fältkanter 

Vi vandrar runt på gården och Rune och Irene visar hur de byggt upp ett varierande landskap, med breda stråk av högre växtlighet mellan de olika åkrarna. De har arbetat för att få åkrar med raka kanter, för rationellare brukning, och Rune berättar att han även rundar av hörnen. 

Tävlingen Böndernas Blomstrande Idéer arrangeras av Jordbruksaktuellt och Syngenta, och priset delas ut i samarbete med FaunaPhotonics. Lantbrukare har skickat in de initiativ de utför för att gynna biologisk mångfald, och vinnaren utses av en jury.

Läs mer om tävlingen här.

– Nu har man ju gps:er som styr, men det fanns inte förr så då blev det dubbelkört. 

Trots att det är sent på hösten finns fortfarande nypon och andra bär kvar på buskar, och Irene och Rune berättar att de varit noga med att det ska finnas mat till insekter och fåglarna under stor del av året. 

– Det man vill ha är mångfald även i vilka växter man väljer, så det inte är samma, samma hela tiden, säger Irene. Det ska variera med olika sorter.

Varje år utförs nya insatser för biologisk mångfald på gården. I år har de anlagt fyra kilometer med 2,5 meter breda blomsterstråk utmed åkerkanterna. På frågan om de har någon favoritfröblandning svarar Rune att han inte har någon än. 

– Men det ska vara klöver naturligtvis, och honungsört är ju fantastiskt. Släng med några nävar med solrosfrön och lite cikoria, då blir man extra glad när man passerar.

Målet på gården är även att ha max 200 meter från ena kanten av åkern till den andra. 

– Jordlöpare bor i kanten, och de går inte ut mer än 100 meter. Så efter 200 meter behöver man ha något för att de ska trivas. De käkar upp bladlössen. Ibland kommer det dock för många bladlöss, men man har i alla fall ett grundskydd, säger Rune.  
 

– När isen är cirka 10 centimeter tjock då sänker man vattnet, för att skapa en luftficka mellan isen och vattenytan där kan det bli gasutbyte. På så sätt kan man höja syrehalten i vattnet, så att en del av det som lever i vattnet kan överleva, säger Rune och visar hur han styr vattennivån i våtmarken.

Planer för nästa år

De odlar även salix som de tidigare sålt, men i år testade de att elda med den i flispannan till spannmålstorken.

– Folk säger att ingen kan elda med salix i en panna. Men vi fick 600 kubikmeter som vi har torkat väl och eldar för fullt, säger Rune. 

Att utöka salixodlingen tror de därför blir nästa års satsning på gården, och Rune berättar att de även dränerar cirka 10 hektar om året. 

– Att man har god dränering och att man har koll på sina diken och brunnar, det är A och O. Plöja upp gamla remsor, där gräset tagit överhand och så på nytt med blomsterblandning, ska jag också göra. Tornsvalorna behöver fler lägenheter. 

Ni har hållit på länge, varifrån får ni inspiration till nya insatser?

– Vi stjäl, säger Rune och skrattar. På studiebesök så ser du hur andra gör, och sedan gör vi lite efter egna idéer.

När Jordbruksaktuellt besöker gården har hösten kommit och det mesta blommat över, men i en av fältkanterna på gården blommar det fortfarande lite. 

Ekonomiskt försvarbart

Trots att man märker att det finns ett stort intresse för att göra dessa åtgärder, menar Rune att alla insatser även måste vara ekonomiskt försvarbara.

– Om man ser ur resurshushållning så tror jag att det här vinner, på sikt i alla fall. Det är jag helt övertygad om. Ett år hade vi exempelvis bara två sandstormar, medan grannen hade sju. Humusen är jordens viktigaste resurs, den gör ingen nytta i havet eller i skogen. Den ska vara kvar på åkern. 

Rune säger att han tror att mycket handlar om förståelse, och ger ett exempel med högstubbar i skogen efter avverkning. 

– Folk är galna på att man ska lämna tre stubbar per hektar. Men det är ju för att de inte har förstått nyttan med detta. Nyttan är att våra rovinsekter bor där, de är våra bästa vänner som bland annat käkar barkborrarna. Det ska inte vara gigantiskt mycket, men det ska vara lite hela tiden och man ska inte städa bort allting. 

För de som vill börja göra insatser på sin gård, har ni några tips på hur man kan börja?

– Först och främst inventera och se vad som finns, förstärk och sköt om detta. Sen kan man exempelvis gräva en liten gårdsdamm, ställa ut en halmbal eller runda av hörnen på åkrarna och låta ogräset komma där. Kanske göra en lärkruta på varje skifte, minst 25 meter från träd, säger Rune och Irene tillägger: 

– Alla kan göra lite, det behöver inte vara mångmiljonprojekt. Att bygga fågelholkar med barn­barnen är ju bara kul.

Rune, Irene och Sven tog hem förstaplatsen i tävlingen! Läs vinnarintervjun här.

Om Stora Holmen-Mörkagården: 

Ägs av: Bröderna Rune och Sven Karlsson. Irene Karlsson, Runes fru, arbetar i företaget. 

Inriktning: Delintegrerad slaktgrisuppfödning, odling och försäljning av spannmål, matpotatis, oljeväxter och konservärtor, skog, energiproduktion samt uthyrning av bostäder. 

Areal: 400 hektar åker, varav cirka 30 hektar potatis och 2,5 hektar nypon. 10 hektar är avsatt till dammar, viltvatten, lähäckar och markvägar. 200 hektar skog. 

Personal: 5 heltidsanställda, inklusive ägarna samt säsongsanställda. 

 

Juryintervjuer

– Jag tror att tävlingen kan sätta fokus på att man kan göra väldigt mycket olika saker. Det finns många olika sätt att gynna mångfalden och att just mångfalden av åtgärder också är bra, säger Hanna Johansson, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet. 
Foto: Hushållningssällskapet

”Det finns en sådan bredd av saker man kan göra”

Växtodlingsrådgivaren Hanna Johansson från Hushållningssällskapet imponerades av alla olika initiativ som skickades in till tävlingen Böndernas Blomstrande Idéer.

I sin roll på Hushållnings­sällskapet är Hanna bland annat regional projektledare för projektet Mångfald på slätten som drivs av Jordbruksverket, och ansvarig för projektet Hela Sverige Blommar i Västra Götaland. Utöver det menar hon att biologisk mångfald är en del av arbetet som växtodlingsrådgivare. 

– Jag har fokus på mina kunders bästa, och rådgivningen är ofta baserad på att få bästa ekonomi. Men produktionsrådgivningen går parallellt med biologisk mångfald, det ska inte ses som antingen eller. När jag är ute hos mina kunder så diskuterar vi ofta sådana åtgärder, säger Hanna och fortsätter: 

– Det handlar om att hitta vad man kan göra, och det finns ju åtgärder på alla nivåer. Det gäller att hitta något som passar den enskilda lantbrukaren. En del vill göra mycket, och en del vill göra mindre.

Just variationen av åtgärder som utförs på gårdarna som deltagit i tävlingen är något som Hanna är imponerad av. 

– Allt från att man tillåter lite vild natur, till att man faktiskt skapar väldigt avancerade saker. Det finns en sådan bredd av saker man kan göra. En del saker kostar verkligen ingenting, en del är tillfälliga medan andra är långliggande. Så det finns så många saker man kan göra, både på åker och på mark i nära anslutning till åker. Man ska inte glömma bort åkerholmar, skogsbryn och trädgårdar.
 

”Visar att det finns en medvetenhet hos lantbrukare på olika nivåer”

– Tanken med tävlingen är att belysa vad som görs, och att det inte behöver vara så svårt. Samt att premiera de som lägger manken till. Det handlar också om att höja medvetandegraden hos folk utanför lantbruket, då lantbruket dras med lite dåligt rykte i många fall i miljö­debatten, svarar Erik Jönsson på frågan om varför han tycker tävlingen är viktig. Foto: Syngenta

Nästa jurymedlem är Erik Jönsson. Han jobbar på Syngenta med kunskapsutveckling, rådgivning och marknadsföring av företagets växtskyddsprodukter, mot såväl lantbrukare som återförsäljare. Vid ­sidan av det driver han även en egen gård med cirka 270 hektar växtodling och djurproduktion. 

Erik Jönsson berättar att han försöker utföra en del enklare åtgärder  för biologisk mångfald på hemgården. 

– Jag lämnar lite halmbalar ute, väntar med att slå skyddszoner tills blommorna blommat över, och så har jag sått in exempelvis honungsört och cikoria på några skyddszoner som vi etablerat under de senaste åren. Det är på en väldigt simpel nivå, säger han och tillägger:

– Sen ska man tänka sig för med insekticider i grödor där pollinerare uppehåller sig. 

Har du några tips på hur man ska tänka kring användandet av insecticider där det finns mycket pollinatörer?

– För de flesta skadeinsekter finns det relativt väl underbyggda bekämpningströsklar, så rådet är att följa dem noga och bekämpa endast vid behov. Det är ofta färre pollinatörer som rör sig i fält nattetid, varför man med fördel kan utföra de bekämpningar som trots allt är nödvändiga på natten.

Som en del av juryn tycker Erik att det var roligt att se det breda spann av åtgärder som utförs av olika lantbrukare.

– Från de som har förkovrat sig i det här, till de som provar att göra något för första gången i år. Det visar att det finns en medvetenhet hos lantbrukare på olika nivåer.

 

 

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 30 november 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste