”Starten på en bättre dialog”

Den 3–4 november ­anordnade Sveriges Nötköttsproducenter, SNP, årets Köttriksdag. Det blev två lyckade dagar som samlade runt 400 personer på Elmia i Jönköping. 

 

Årets Köttriksdag anordnades på Elmia i Jönköping, och innehöll så väl studiebesök hos producenter, som SNP:s årsstämma och flertalet olika föreläsningar. Kristine Fransson och Dan Waldemarsson från Jönköpings läns Nötköttsproducenter hälsade välkomna. Foto: Per Jonsson Pellewood


– Vi är väldigt nöjda, och det var väldigt roligt. Vi har inte fått in utvärderingarna är, men alla man har pratat med har varit väldigt nöjda med arrangemanget, säger SNP:s ordförande Henrik Lander till Jordbruksaktuellt.

Hur kändes det att få arrangera ett fysiskt event?

– Det var väldigt kul, särskilt för mig som blev vald på den digitala stämman förra året, att få träffa och prata med både medlemmar, sponsorer och andra i branschen. Det blir en annan känsla.
 

– Det märktes att vi inte har setts på länge, och det var bara glada miner. Det kändes väldigt härligt. Men det finns funderingar kring ekonomi och så nu när insatsvaror och diesel drar iväg. Men det var inget vi märkte av så mycket under stämman, utan det var väldigt god stämning trots de mörka molnen på himlen, säger Henrik Lander, ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter, SNP. Foto: Isabella odmark

Starten på en bättre dialog

Temat för dagarna var hållbarhet, och bland annat var både Jordbruksverket och Livsmedelsverket inbjudna. 

– Det var bra att få träffa dem, speciellt Livsmedelsverket eftersom branschen haft en del synpunkter på myndigheten. Vi ställde tuffa frågor, men det var också starten på något som ska bli en bättre dialog mellan bransch och myndigheten. Det kändes bra, och även de nappade på det.

Henrik berättar att synpunkterna bland annat har handlat om att Livsmedelsverket för sju eller åtta år sedan gjorde en omtolkning, vilket bidrog till att slakt­erierna blev kontrollorgan.

– Det innebär att bonden inte har någon möjlighet att överklaga om ett djur blir kasserat när det kommer in till slakt. Det är bara slakteriet som kan överklaga, och de stora slakterierna tar oftast inte den tiden eller kostnaden. Vi vill ha ett system där även bonden kan överklaga, säger Henrik och tillägger: 

– Det känns som en viktig fråga framåt för oss, för att få en rättssäker hantering av våra djur. Livsmedelsverket kan inte ändra det här själva, men de öppnade upp för en dialog kring detta tillsammans med Jordbruksverket. De lovade inget men det känns som ett bra första steg. 
 

Runt 400 personer, både besökare och utställare, samlades under Köttriksdagens två dagar. Foto: Per Jonsson Pellewood

Flera höjdpunkter

Som en av höjdpunkterna från dagarna lyfter Henrik det avslutande samtalet med Ann-Helen Meyer Von Bremen och Per Frankelius, som modererades av Jordbruksaktuellts Stefan Ljungdahl.

– De lyfte upp kon, och att kon inte är det stora bekymret i miljö­debatten. Utan ofta i stället är en förutsättning för att det ska bli en bra miljö och ett bra klimat. Jag tror det stärkte många, och vi behöver höra de argumenten. När många påstår att kon är boven i klimatdebatten kan man ibland känna sig lite uppgiven som lantbrukare. 

En annan höjdpunkt var prisutdelningen av Årets Nötköttsföretagare, som SNP delar ut tillsammans med LRF. Förstaplatsen i år delades mellan Ejmunds gård på Gotland och Nedanbäcks gård i Skåne. 

– Det var första gången vi delade ut två pris. Båda företagen är väldigt duktiga, men också väldigt olika. Det ena är en väldigt stor gård, den andra gör det i en mindre skala. Men vi i juryn upplevde att båda är lika professionella, och därför kände vi inte att den ena eller andra skulle vinna. Så de fick dela på priset. 

Under stämman fick styrelsen även en ny ledamot, dikoproducenten Simon Renström från Bureå, i Skellefteå.  

– Det är en yngre kille med många järn i elden. Han har haft mjölkkor men har ställt om till dikor, och även varit med att återstarta ett slakteri. Det känns även bra att få en representant från norra Sverige, för även om vi driver jordbruk allihop så är det lite olika förutsättningar.

Intensivt år

Henrik själv fick äran att bli omvald på ordförandeposten. Han summerade sitt första år som ordförande som bra och intensivt.

– I början på året var det mycket jobb med Uppdrag granskning, och sen har mycket handlat om CAP. Nu vet vi inte var det landar, men vi tycker fortfarande att risken finns att djuren kommer i skymundan. Det finns några områden i Sverige som vi är oroliga för att de kan bli förlorare i nästa CAP, säger Henrik och utvecklar: 

– Gårdsstödet kommer sjunka rejält och i stället ska det införas eco scemes, alltså miljöåtgärder, som man ska kunna göra. Men tittar man på de förslag på åtgärder som hittills varit uppe i diskussionen så är det få av dem som passar på en vallgård, utan de är mer anpassade för spannmåls­gårdar. Det verkar till viss del som att detta kommer att kompenseras med höjda kompensationsstöd, men inte i alla kompensationsområden. Och de gårdar som ligger utanför kompensationsområden, i mellanbygd, verkar inte få något. Man tar även bort vallstödet som funnits tidigare. Så vi är lite oroliga för vad som händer där. 

Henrik säger att man från SNP gärna skulle se en djurvälfärds­ersättning riktat mot ungnöt samt am- och dikor. 

– Det finns ju på mjölkkor, grisar och får i dag. Det har vi jobbat för väldigt mycket under året.

Närmsta planerna framåt är att följa vad som händer med CAP och den strategiska planen, och regeringens budget. 

– Vi får hålla tummarna för att fler inser att lantbruket behöver lite extra. Och speciellt nu med de här kostnadsökningarna som är på både foder, diesel och konstgödning. Så det blir en spännande höst. 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 01 december 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste