Mörk syn på lönsamheten i jordbruket

Höstens snabba kostnadsökning för insatsvaror för svenskt jord- och skogsbruk gör ett rejält avtryck i det fjärde kvartalet av LRFs konjunkturbarometer Grönt näringslivsindex. Alla branschspecifika kurvor förutom skogen faller kraftigt och landar på en negativ syn på den framtida konjunkturen.

Anna Karin Hatt är vd för LRF och menar att läget är allvarligt med de allt högre produktionskostnaderna. Foto: LRF

– Vi varnade för att vi började se en oroväckande prisutveckling på insatsvaror redan i förra kvartalet. Tyvärr bekräftas nu vår framtidsspaning. Vi ser en dramatisk försvagning av synen på den framtida konjunkturen bland många företag i det gröna näringslivet, säger LRF:s vd Anna Karin Hatt, i ett pressmeddelande. 

Ökade kostnader pressar

Kostnaderna för de insatsvaror som behövs för att kunna producera har skenat, till exempel priserna på gödning, diesel och el.  LRF:s beräkningar visar att lantbrukets kostnader för diesel, kvävegödsel, el och soja ökat med 4,1 miljarder kronor på årsbasis. Det motsvarar mer än en tredjedel av det samlade årliga investeringsutrymmet i svenskt lantbruk.

– Det är ett allvarligt läge. Bilden för det fjärde kvartalet understryker vikten av att lantbruket snabbt får kompensation för de snabbt stigande produktionskostnaderna. Nu krävs politisk handlingskraft. LRF har nyligen presenterat flera förslag till ett hållbart krispaket för att både lindra de akuta effekterna av prisökningarna men också öka samhällets investeringar i de fossilfria alternativ som både skulle göra oss mer hållbara och mindre sårbara för den typ av utveckling vi nu ser, säger Anna Karin Hatt.

Starkt negativt

Grönt näringslivsindex bygger på uppfattningen om konjunkturen bland företagare i de gröna näringarna.

Det sammanvägda indexet sjönk under fjärde kvartalet till drygt 91, vilket indikerar en starkt negativ syn på konjunkturen på totalen och den lägsta nivå som uppmätts.

Det är en dramatisk försvagning sedan föregående kvartal som främst kopplar an till de skenande råvarupriserna. De flesta produktionsinriktningar upplever fortfarande god efterfrågan och goda försäljningspriser.

Animalieproduktionen hårdast drabbad

Animalieindex faller mycket kraftigt och stannar på negativa 76. Det är 26 enheter under index för samma period 2020, och rejält under Grönt näringslivs totala indexkurva. Prisutvecklingen på insatsvaror är det som oroar mest. Det finns en fortsatt försiktig tilltro till en positiv utveckling för avräkningspriserna.

Av produktionsgrenarna är grisnäringen mest drabbad. Sedan i september skenar energi- och drivmedelspriserna samtidigt som övriga insatsvaror fortsätter vara dyra. De svenska foderpriserna har ökat under hösten och stigande diesel- och gödningspriser riskerar leda till mindre intensiv odling och därmed lägre skördar under 2022.

Sammantaget är det ett läge som gör det svårt för djuruppfödare att ta beslut och planera inför framtiden. Därtill kommer oron för EU:s kommande nya lantbruksreform med många osäkra parametrar inför 2023.

Negativt även inom växtodling

Prisuppgångar på insatsvaror ligger som en våt filt över synen på växtodlingskonjunkturen, sedan kvartal 3 har index fallit med nära sju enheter till 83,8. Branschens bedömning av lönsamheten är låg, lägre än såväl kvartal 3 som samma kvartal föregående år.

Situationen med stigande gödningspris i höst har inneburit att många växtodlare väntat med sina inköp i hopp om priserna ska vända nedåt. Samtidigt flaggar återförsäljare för att det kan uppstå brist på gödning under våren.

Det finns också en besvikelse över odlingssäsongen som ger avtryck i index.

Priserna på spannmålsmarknaden är en ljuspunkt och erbjuder i dagsläget ett prisfönster som är mer attraktivt än på flera år och delvis kompenserar för stigande priser på insatsvaror.

Positivt i skogen

Den enda bransch som har kvar en positiv syn på konjunkturen är skogen. De faller från förra kvartalets rekordnotering på grund av lägre förväntningar på timmerprisutvecklingen och massavedspriserna.

Fakta: Grönt näringslivsindex

Grönt näringslivsindex bygger på uppfattningen om konjunkturen bland 950 företagare i de gröna näringarna. Frågorna berör produktion, priser på producerade varor och tjänster, historisk och framtida lönsamhet, efterfrågan samt priser på insatsmedel. Undersökningen genomfördes under oktober, 2021.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 06 december 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste