Den stora klimatdebatten

Krönika: Vi får ofta höra att korna har en stor påverkan på klimatförändringarna. Både för att markanvändningen är kopplad till produktionen men det som tar störst plats i debatten är deras utsläpp av metan. Är det verkligen på detta sätt?

Det går inte att förneka att vår livs­medelsproduktion har påverkan på klimatet. Om vi utgår ifrån våra kor som i princip alltid står i centrum när det gäller klimat­debatten, så är ju egentligen frågan hur viktiga dem är för utvecklingen av klimatfrågan ur ett hållbarhetsperspektiv. Oavsett hur mycket vi vänder och vrider på den fakta vi har så kan vi inte förneka att världen står inför en svår och stor förändring rent klimatmässigt. Med tanke på de förutsättningar vi har i Sverige så skulle det vara förödande att sluta med nötköttsproduktion. Vi är i stort behov av dessa betande djur till bland annat naturbetesmarker. Naturbetesmarker är beroende av betande djur eftersom vi människor inte kan utnyttja denna mark till något annat. Dessa marker har även en central roll i bevarandet av den biologiska mångfalden.

Ur ett globalt perspektiv är metanutsläppen störst i världsdelarna Afrika, i form av våtmarker som släpper ut metan, men även Asien där lantbruket står för den största delen av utsläppen. I Sverige är metanutsläppen generellt väldigt låga jämfört med andra delar av världen, däremot så står lantbruket för den största delen av metanutsläppen i Sverige.

I klimatdebatten jämför media gärna kornas utsläpp med klimatpåverkan från till exempel flyg eller bilkörning. I dessa fall tar man inte i beaktande att gaserna har olika ursprung där flyg och bilarnas utsläpp kommer från fossilt inlagrat kol och kornas kol kommer från det nuvarande kretsloppet.

Det är även viktigt att ha med sig att gaserna har två helt olika egenskaper. Korna släpper ut metan som har väldigt kort livslängd i atmosfären medan kol­dioxid har en mycket längre livslängd i atmosfären. Nedbrytningen av ett kilo metan tar cirka tio år, men för koldioxid tar det mycket längre tid. Kortsiktigt så orsakar metan större uppvärmning än koldioxid men eftersom metanen bryts ned snabbare än kol­dioxid så blir effekten kortvarig. Utsläppen av koldioxid ackumuleras år från år eftersom koldioxiden tar långtid att brytas ner i atmosfären, därför blir den långsiktiga effekten mycket värre.

I livscykelanalyser räknas allting om till koldioxidekvivalenter där man inte tar hänsyn till tiden och gasernas livslängd i atmosfären, därför blir oftast dessa omräkningar fel.

Det som till störst del påverkar hur mycket metan en ko släpper ut beror på hur mycket djuret äter, men andra saker som också kan påverka är typen av foder och genetiken hos djuret. Studier som gjorts har visat på att en ökad andel stärkelse i en foderstat ger större produktion av propionsyra. Större andel propionsyra minskar andelen vätgas för att producera metan. Där är försök gjorda och det har visat att utfodring av olika typer av substrat kan minska metanproduktionen hos kor. Problemet med dessa substrat är att våmmen efter några veckor anpassar och ställer om sig för att hantera dessa substrat vilket innebär att effekten blir kortvarig.

Slutsatsen man kan dra av detta, eftersom kor är förmagsjäsare, är att det naturliga för deras kroppar är att utnyttja foder på ett sådant sätt att de släpper ut metan. Däremot finns det mycket större problem ur ett klimatperspektiv att ta hänsyn till än våra producerande husdjur om vi vill minska vårt klimatavtryck. Med rätt foder och djurhållning kommer vi långt när det gäller kornas klimatpåverkan. I denna debatt tycker jag det är viktigt att komma ihåg att en förutsättning för livet är att äta men det är inte livsavgörande att flyga världen runt.

Madeleine Persson
Husdjursagronomstudent

Artikeln publicerades torsdag den 16 december 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste