2022: De stora hotens och möjligheternas år

Vi har under året sett omvälvande prisförändringar för jordbruket och många andra branscher. Sannolikheten är stor för rejäla prisrörelser även nästa år. Som kronan på verket är det valår här hemma. Kan vi få upp de gröna näringarnas viktiga frågor högst på dagordningen och får vi äntligen se en starkare, mer handlingskraftig och företagsvänlig regering? Det blir ett riktigt spännande år.

 

Samhällsekonomin i stort är mindre stabil än vi vill tro. I valven där det tidigare förvarades guld och fysiska pengar frodas nu inflationsspöken. De har redan tagit sig ur valven i USA och vi börjar se dem även här.

Priserna för många insatsvaror har 2021 ökat mycket kraftigt. Naturgas, el, papper, plast, växt­näring, raps, vete, frakter… Listan på varor och tjänster där priset på kort tid ökat med tiotals eller till och med tusentals procent kan göras lång. Givetvis fortplantar sig detta genom näringskedjan hela vägen till konsumenten.

Vad är då faran med hög inflation? I grunden innebär inflation att valutans värde sjunker.  Varor blir snabbt dyrare. Det ställer ökade avkastningskrav på sparande och investeringar. Får man inte högre avkastning än inflationen så minskar besparingarnas/investeringarnas värde.

Det är långsiktigt otänkbart att marknadsräntorna ska vara betydligt lägre än inflationen. Under en period, som nu, kan de såklart vara det. Speciellt om politiker och riksbanker tillsammans stimulerar ekonomin med sedelpressarna, stödköp av obligationer och minusräntor. Samtidigt riskerar dock stimulanserna att elda på inflationen. Riksbanken förutspår så här låg ränta under lång tid, men deras prognossäkerhet har likheter med meteorologiska långtidsprognoser, fastän Riksbanken de facto i viss mån kan påverka ”vädret”. Är det räntorna som ska upp eller inflationen som ska ner 2022?

De höga priserna för jordbrukets grödor är en rejäl möjlighet för växtodlare. Givet den snabba pris­ökningen borde risken vara stor för fallande priser 2022, men med de globalt skyhöga priserna och osäkra tillgången på växtnäring samt astronomiskt höga fraktpriser är globalt mindre skördar, oavsett väder, inte osannolikt. Trots att världslagren av spannmål ser stabila ut kan vi plötsligt hamna i en situation med bristprissättning.

Motsatt innebär såklart eventuellt ännu högre priser för spannmål och oljeväxter en utmaning för foderköparna, tills avräkningspriserna för livdjur, kött och mjölk rättar in sig.

Nästa års bästa investering kan nog redan förutspås: bygg bort din elförbrukning under vinterperioden. Kanske visar sig den näst bästa investeringen vara att ha gödslat grödorna ordentligt, trots det höga priset på växtnäring?

Både hoten och möjligheterna ser ut att vara på topp när vi går in i 2022. Vi på Jordbruksaktuellt tackar er läsare för ett intressant år tillsammans, önskar er en riktigt god jul och ett gott nytt år 2022! I väntan på nästa års första papperstidning ses vi såklart  var dag på ja.se

Stefan Ljungdahl

Artikeln publicerades onsdag den 22 december 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste