”Man vill ju leva det här livet, och nu kan vi det”

Med målet att kunna jobba heltid hemma på gården började 27-åriga David Johansson fundera över hur han bäst kunde effektivisera utifrån gårdens tillgångar. Svaret blev vitkåls­odling, och tillsammans med sambon Louise Franzén har de nu även startat en egen gårdsbutik.

 

På Dimbo Prästgård utanför Tidaholm driver Louise Franzén och David Johansson vitkålsodling och har även öppnat den egna gårdsbutiken Dimboboa. Därutöver odlar David utsäde, som både rensas och packas i anläggningen på gården. Foto: Isabella Odmark


Det är en kylig decemberdag när Jordbruksaktuellt besöker David och Louise på Prästgården i Dimbo, som David tog över 2017. Han är fjärde generationen som driver gården, och med siktet inställt på att kunna jobba hemma på heltid nischade David först in sig på utsädesodling men kände att han behövde fortsätta att utveckla vidare.

– Det är för lite att ha 150 hektar och odla spannmål på bulkvara. Och att öka med mark och odla mer spannmål, det är en väldigt lång startsträcka och det kräver enorma investeringar. Så jag ville hitta på något med de tillgångar jag hade i mark och lokaler, utan att behöva göra en jätteinvestering.

Han fick upp ögonen för special­odling, och såg en annons från Mellansvenska Odlare, Moek, att de sökte nya odlare.

– Vi började odla tre hektar 2019, vilket blev 150 ton vitkål. I år är vi uppe på åtta hektar och 500 ton vitkål. Så vi har dubblat varje år. Nu är vi på den nivå vi vill vara.

David berättar att det fanns goda förutsättningar på gården för att odla specialgrödor, vilket också var en av anledningarna till att han valde att satsa.

– Vi hade lite tur, för vi hade en lagerlokal som tidigare användes för potatis, och vi har även bevattning nedgrävd på marken här hemma. Det gjorde att de största kostnaderna redan var tagna. Så för min del så var de inte så stor investering, men det är det för de flesta.
 

Förutom vitkålen säljer de även lite egenodlad purjolök samt ägg från de egna hönsen i gårdsbutiken. I övrig kommer produkterna från andra lokala producenter. Målet är att till nästa år testa att odla lite fler olika kålsorter.

Året på gården

David och Louise berättar att de sår vitkålen från frö och att plantorna drivs upp i växthus. I maj påbörjas utplanteringen i fält och i år drog skörden i gång den 21 juli. Fyra månader och tre dagar senare skördades den sista vitkålen.

– I år har vi haft elva olika sorter med allt mellan 60–140 dagar som mognadsgrad, vilket gör att de succesivt blir klara även om vi sätter dem samtidigt, berättar David.

De berättar att det mesta arbetet, såväl skörd som sortering och paketering, sker för hand, och David räknar med minst 200 timmars arbete per hektar.

Under skördeperioden tar de in extra personal, och har nu fyra personer från Polen anställda. Varken David eller Louise var vana vid att ha personal innan de startade upp odlingen, och de säger att det har varit lite av en utmaning.

 – Det har varit en hel del att sätta sig in i. Det är svårt för alla företag att få tag i bra personal. Vi har lyckats ganska bra, men har man många som jobbar så är det många grejer som händer och som inte händer, säger David.

– Det är inte bara att de ska jobba bra, de ska komma överens med varandra och med oss också. Det har varit en del kulturkrockar, tillägger Louise men säger att det ändå har fungerat bra.
 

– Enligt Moek finns det avsättning för vitkål. Jag vågade inte hoppa på något annat när jag inte visste om jag hade avsättning, svarar David på frågan om varför det blev just vitkål.

Flera försäljningsvägar

Vitkålen säljs via Moek till grossister, och en del säljs till Dafgårds. I år har de även testat att leverera vitkål direkt till några butiker i närheten.

– Det är kul, men det är mer jobb och mindre kvantiteter, säger Louise.

– Butikerna verkar vilja ha mer lokalt. Men det är väldigt svårt att få ihop ekonomin, för de tar så liten mängd. Transporterna vill gärna äta upp det, tillägger David och berättar att till nästa år är planen att odla lite mer olika grönsaker för att förhoppningsvis kunna leverera mer till varje butik.

Andra planer inför nästa år är att bygga ett kyllager.

– Det är ingen kyla i den lagerlokalen vi har. Så det vi skördar behöver vi ha sålt till jul, säger David.

Målet med det nya kyllagret är att förlänga försäljningssäsongen fram till mars samt att jämna ut arbetsbelastningen.

– Det blir lite hetsigt att skörda och sälja mängder med kål under kort tid. Då kan det vara skönare att kunna ställa in det och ta hand om det sen. Man kanske även kan ha mindre personal, säger David.
 

Totalt odlas vitkål på åtta hektar, vilket enligt David är en lagom nivå för att kunna hålla en bra växtföljd samt för att inte behöva göra allt för många och stora investeringar.

God hjälp

De berättar att vitkål hämtas dagligen och att planen är att leverera 15 ton konsumtionskål i veckan via Moek. David säger att han tycker föreningen fungerar väldigt bra.

– Får man lite bekymmer, med exempelvis röta, så kan jag leverera lite hårdare en stund och så får en annan odlare stå tillbaka lite.

Via föreningen har han även fått kontakt med andra vitkålsodlare.

– Det är två odlare som jag har pratat oerhört mycket med om precis allt. Jag hade i stort sett inte sett en vitkålsplanta innan jag satte mina första plantor, så det var ganska många grejer man inte hade en susning om. Så jag har haft jättegod hjälp av dem, och det har varit skönt att kunna prata med någon som har hållit på ett tag.
 

I våras tog ett nytt växthus plats på gården. Växthuset har måtten 9,3 x 30 meter, och i växthuset drivs vitkålsplantorna upp på våren.

Många ville köpa

Vitkålen säljs även i den egna gårdsbutiken Dimboboa, som de startade upp förra året.

– Vi såg att många ville köpa vitkål, och det blev ett sådant jobb att gå fram och tillbaka till lagret när folk ringde. Då var det gamla mjölkrummet tomt, så vi målade det och testade lite på skoj, säger Louise, och fortsätter:

– Folk visade intresse och önskade ännu fler grejer. Så vi har samlat lokala produkter, och fått ett brett sortiment.

David var lite skeptiskt till en början, men säger att det kommer mycket mer kunder än han hade trott.

– I snitt är det nog mellan 17–20 personer om dagen, berättar han.

Att de fått så pass bra spridning tror Louise kan bero på flera saker.

– Dels är det väl att vi har ett ganska brett sortiment, och att vi sysslar en del med sociala medier. Sen läget också, det är många som pendlar förbi här.

– Sen är det väl att både du och jag tycker att det är väldigt roligt. Då gör det ju att en gör det här lilla extra hela tiden, tillägger David.
 

– Vi arrenderar fastigheten av Skara Stift. Det gör att summorna blir mycket mindre när man startar upp företag, då man inte behöver köpa fastigheter utan bara inventarier och maskiner, berättar David.

Koll på likviditeten

David berättar att när han jämför odlingen och butiken så ser han en stor skillnad vad gäller kassaflöde och likviditet.

– Lantbruksbranschen har hela tiden svårt med likviditeten. Även om vi har ett bra år så är det svårt att bygga ett kassaflöde, för vi har redan påbörjat nästa år. Det har man lärt sig leva med och hantera. Men nu i butiken, där köper man in en vara och hinner oftast sälja den innan den ska vara betald.

David menar att likviditeten är viktig att ha koll på när man startar upp.

– Det tror jag är det absolut mest avgörande, nästan viktigare än resultatet. För det är väldigt besvärligt om man inte har det.

Att börja litet och sedan växa säger han också är viktigt. Men inte för litet påpekar Louise.

– Nej, du ska inte ha råd att förlora det. Som med vitkålen, jag tänkte först att jag skulle sätta mycket mindre. Just för att det inte skulle svida så mycket om det gick dåligt, men då sköter man det inte heller. Men sen har vi nog gått på niten att vi växt lite för fort, säger David.

Han förklarar att det blivit ganska tungt att hålla med investeringarna som behövs för storleken på verksamheten.

– Att mer än dubblera arealen med vitkål, och gå från 150 till 500 ton på tre säsonger. Det har haft sina prövningar, så det hade man nog velat sprida ut på några fler år. För de första åren blir det inte så mycket pengar över eftersom man måste investera i allt, säger han och sammanfattar:

– Ta i så du inte kan förlora, men väx med förstånd.
 

– Det är det här livet vi vill leva, och vi vill fortsätta driva den här gården, säger Louise som även hon jobbar alltmer hemma på gården.

Leva det här livet

I dag har David nått sitt mål och jobbar heltid hemma på gården. Louise arbetar på en champinjonodling, men även hon jobbar alltmer hemma på gården.

– Jag har trappat ner på det andra jobbet, men jag kan inte säga exakt hur mycket jag jobbar här hemma. Men det har blivit mer i och med gårdsbutiken, och att mitt intresse för gården och att bygga upp något tillsammans med David har växt.

Vad är era drivkrafter?

– Man vill ju leva det här livet, och nu kan vi det, säger David och Louise håller med.

 

Gårdsbutiken är öppen mellan 8–20 varje dag. I butiken är det självbetjäning som gäller och man betalar med kort eller swish. 
– Vi har inte märkt att någon stulit något med illvilja, sen är det klart att någon knappat fel eller tagit fel. Men de gör lika mycket fel åt båda håll, säger David.

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 04 januari 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste