Höga priser på allt ger ett tillfälle att gasa

Krönika: Allt är dyrt. Eller åtminstone nästan allt. Växtnäring, utsäde, diesel, ja det mesta kostade mer för våra företag 2021 jämfört med 2020. Å andra sidan så kan växtodlarna glädjas åt att det mesta av det som säljs från gården också har blivit dyrare. Samtidigt talas det om att lägga mark i träda till 2022 istället för att odla någonting när marginalerna minskar och flera röster höjs för att bromsa intensiteten i odlingen. Men är verkligen det scenario vi står inför så illa som det låter och går det att förbättra lönsamheten genom att bromsa företaget? 

Men höga diesel- och energipriser är inte det enda som har varit på tal det senaste året. Från en annan bransch har vi hört talas om brister och stigande priser på halvledare. Mig veterligen är det dock ingen telefontillverkare som har valt att tillverka färre telefoner när priset på halvledare rusar för att öka lönsamheten. Sannolikt är det så att någon viktig person på dessa företags ”backoffice” har gjort en servettberäkning under en lunchrast och snabbt insett att de fasta kostnaderna är så stora att det slår ännu hårdare mot resultatet om man väljer att minska produktionen och producera färre enheter.

Är det någonting som vi vet om lantbruksföretag så är det att vi är experter på att ha stora fasta kostnader i våra verksamheter. Både investeringar i byggnader och maskinparken (som i nio fall av tio är överdimensionerad) kräver att vi odlar något för att kunna slå ut de fasta kostnaderna som vi står med. Desto fler kilo som vi hämtar hem i skörden på våra hektar, desto lättare blir det att slå ut de fasta kostnaderna och få en rimlig produktionskostnad per kilo vara.  

Om just ditt företag saknar en backoffice-avdelning som gör servettberäkningar så kommer här hjälp med en sådan beräkning (jag börjar få rutin på servettberäkningar vid det här laget). Vi ställer oss då frågan vilka insatsvaror har ökat mest i pris under 2021. De flesta brukar nämna växtnäring och diesel, så vi tar ett exempel på det. Räkneexempel för vårkorn (6 ton/ha) inkluderar i detta fall en påkostad strategi med 500 kg NPK 24-4-5 (cirka 120 kg N) och 65 l diesel per hektar. Kostnadsökningen för dagens datum jämfört med december 2020 är ungefär 4,5 kr/kg för denna NPK och 4 kr/l för diesel. Sammantaget ger det en kostnadsökning med ungefär 2 500 kr/ha. 

Så kostnaderna har ökat, det kan vi inte säga någonting om. Men hur ser intäkterna ut? För ett år sedan kunde vi säkra maltkornsskörden till ungefär 1 600 kr/ton för leverans i skörden 2021. För att gå break-even med våra ökade kostnader om 2 500 kr/ha behöver vi säkra kommande maltkornsskörd på en nivå som ligger cirka 420 kr/ton (42 öre/kg) högre, det vill säga minst 2 020 kr/ton.

Som tur är så har maltkornspriset följt med övriga prisuppgångar och når i dag över 2 020 kr/ton. Beroende på vart du håller till i landet kan du sannolikt säkra maltkorn på en nivå mellan 2 200–2 400 kr/ton för leverans i skörd 2022, med slutsatsen att nettoförändringen i lönsamheten per hektar har ökat med 1800 kronor och att det är lönsamt att odla även till 2022. 

Vi ska tillägga att utväxlingen i ett räkneexempel likt det ovan är ännu större på höstvete, både till foder och kvarn, vilket ger all anledning att satsa på en stor skörd 2022. Har du dessutom köpt din växtnäring tidigare under hösten så är det bara att gratulera, det ökade ditt resultat per hektar i kalkylen med minst 1 000 kronor. Slutsatsen blir att det är fortsatt lönsamt att odla, men vi gör det med en större risk när fallhöjden ökar. Var medveten om din produktionskostnad och ha en genomtänkt försäljningsstrategi för att säkerställa att du säljer till vad som är ”rätt” pris för just dig.

Martins tips för bättre ekonomi i din gödselstrategi:

  • Använd styrfil för att placera kvävet på rätt plats. En eventuell upplåsning av monitor eller spridarutrustning för att klara styrfiler har aldrig varit så billig som den är i år.
  • Mät markens leverans av kväve flera gånger under säsongen. Markleveransen av kväve kan utan problem skilja över 50 kg på en och samma gård. En övergödsling på 50 kg N kostar med nuvarande kvävepris över 1000 kr/ha. Kom ihåg din nollruta!
  • Centrifugalspridaren för växtnäring har blivit ruskigt billig i förhållande till värdet på den vara som passerar genom den på en säsong. Ta dig tid att testa spridningsbilden. Spridningsbilden kan vara fruktansvärt ojämn över arbetsbredden även om vingar, nedsläppspunkt, lutning med mera justeras efter tillverkarens rekommendationer. Detta upptäcks nästintill aldrig från förarplatsen.

Martin Holmberg
Agronom och rådgivare

Artikeln publicerades lördag den 08 januari 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste