Spelar det någon roll var man odlar ekologiskt?
Enligt en studie från Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, AgriFood Economics Center och SLU spelar det omgivande landskapet in i miljönyttan av ekologisk odling.
Studien visar att ekologisk odling kan gynna den biologiska mångfalden till en lägre kostnad i områden med få eller inga naturbetesmarker.
– En viktig förklaring till våra resultat är att ekologisk odling bidrar mer till den biologiska mångfalden på platser där det sedan tidigare finns relativt få arter, säger William Sidemo Holm, utredare vid AgriFood, i ett pressmeddelande.
Störst nyttta
Han menar att lönsamheten ofta är lägre vid ekologisk än konventionell odling och att ekoodlarna kompenseras med miljöersättning. Men miljöersättningens storlek påverkas inte av områdets produktivitet. Vilket William Sidemo Holm tycker är ett problem.
– Det leder till att få odlar ekologiskt i mer produktiva områden där konventionell odling är jämförelsevis lönsamt. Samtidigt är det just i dessa områden som ekologisk odling kan göra störst nytta då mängden naturbetesmarker ofta är låg, säger han och tillägger:
– Vår studie visar behovet av att utforma styrmedel som gör det gynnsamt för lantbrukare i landskap med få naturbetesmarker att odla ekologiskt.
Viktigt med geografisk spridning
I studien kan man också se att kostnaden för att öka antalet arter med hjälp av ekologisk odling ökar när en större areal i ett område redan brukas ekologiskt. I och med att de arter som gynnas mest av ekologisk odling redan tillkommit. Vinstbortfallet ökar när mer produktiv mark måste konverteras till eko. Alltså menar forskarna att det är viktigt med en geografisk spridning när det gäller var man odlar ekologiskt.
Några resultat:
- Ekologisk odling ökar biologisk mångfald (mätt som antalet växtarter) mest kostnadseffektivt i landskap med en liten andel naturbetesmarker.
- Kostnaden för att öka antalet växtarter med ekologisk odling ökar för varje tillkommen växtart.
- Bevarande av naturbetesmarker har en större effekt på antalet växtarter än ekologisk odling.
Mer om studien:
”Metoden bygger på att forskarna studerade hur ekologisk och konventionell odling av vall, höstvete, vårkorn, raps, sockerbetor och baljväxter, samt djurhållning på naturbetesmarker, påverkar antalet vilda växtarter och jordbrukarnas vinster. För detta genomförde forskarna en fältstudie där de samlade in data om markanvändning, skörd och antalet växtarter från 19 gårdar (10 ekologiska och 9 konventionella) i Skåne. För att beräkna
effekten på jordbrukares vinst kompletterades fältstudien med jordbruksstatistik från Jordbruksverkets driftsplaneringsprogram Agriwise.”