Färre fåglar i det svenska jordbrukslandskapet

Sånglärka, tofsvipa och storspov är exempel på fåglar som trivs i jordbrukslandskapet. Men som minskat i antal på senare tid.

Tofsvipa är en av de fågelarter som trivs i jordbrukslandskapet. Foto: Mostphotos

Enligt Bird Lifes senaste rapport, Sveriges fåglar 2021, går det dåligt för fåglarna som lever i jordbrukslandskapet. Och det finns två huvudanledningar till att fåglar som sånglärka, tofsvipa och storspov minskat i antal. Arterna missgynnas av ökad stordrift och rationalisering, men påverkas också negativt av att jordbruk i skogs- och mellanbygd läggs ner. Det skriver organisationen i ett pressmeddelande.

Sedan 1975 har det bedrivits inventeringar för att följa utvecklingen av landets fåglar och årets upplaga av Sveriges Fåglar har jordbrukslandskapets fåglar i fokus. Den stora strukturförändringen inom jordbruket under den senare delen av 1900-talet gjorde att många livsmiljöer försvann eller försämrades. En utveckling som har fortsatt, fast i minskad takt.

Men andra arter som under årtusenden anpassat sig till ett liv i öppna marker har i stället missgynnats av nedläggningen av jordbruk. Enligt Bird Life ger inventeringarna som görs en bra bild av utvecklingen på längre sikt, men också en möjlighet att hjälpa olika fågelarter:

”Inom BirdLife Sverige är vi övertygade om att de många negativa trenderna kan brytas. Som konsumenter kan vi själva vara en del i denna förändring genom att välja naturbeteskött och ekologiskt odlad mat. Som privatperson kan man också köpa en lärkruta till gagn för många arter”, skriver Bird Life och fortsätter:

”Sist men inte minst kan vi försöka påverka våra politiker. Det stöd som ges till jordbruket måste i mycket högre grad än idag användas till att förbättra jordbruksbygdernas biotoper så att vi får ett mer levande landskap. Det är viktigt att lantbrukarna, inom ramen för både ekologisk och konventionell produktion, kan arbeta integrerat och värna fåglarna. Det finns många lantbrukare som skulle vilja jobba mer aktivt för biologisk mångfald, om det var ekonomiskt möjligt”.

Klicka här för att läsa rapporten Sveriges fåglar 2021

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 19 januari 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Mjölkbonde - att vara eller att inte vara

DEBATT. Det har varit ett kaosartat år där marknaden i stort sett har kraschat. Pandemi, krig och inflation. Priserna på foder, gödning och diesel har varierat från dag till dag - ibland från timme till timme. Jag har kritiserat systemet. Politiken. Forskningen. Och även lantbrukarna. Jag har många gånger frågat mig själv om avvecklingen av vår svenska bondekår faktiskt är den utveckling lantbruket så länge har väntat på. 

Kommentera