Skräm bort viltet med ljud

I en studie från SLU har man undersökt hur skrämselljud påverkar betande vilt. Effektivast visade sig människorösten vara.

I en undersökning från SLU visade det sig att människorösten var mest effektiv när det kom till att skrämma bort betande vilt. Foto: SLU

I studien har forskare undersökt hur dovhjort, älg, rådjur och vildsvin reagerar på ljud från rovdjur och vilken effekt det får på skörden. Studien gjordes i Sörmland där viltet lever och konkurrerar om föda inom samma område. Man mätte skadenivån på sju olika vetefält och viltkameror och ljudanläggningar sattes upp. Ljuden blandades slumpmässigt och spelades endast upp när ett djur passerade, allt för att djuren inte skulle vänja sig vid ljuden. Och resultaten är positiva.

Effektiv metod

Anna Widén är doktorand vid SLU och en av dem som jobbat med undersökningen. Foto: Susanna Bergström SLU

– Vi kan tydligt se att skadorna är betydligt mindre i de områden där skrämselljud har spelats upp, något som tyder på att detta kan vara en effektiv metod för att minska betesskador på grödor under känsliga perioder, säger Anna Widén, doktorand vid SLU, i ett pressmeddelande.

Reagerade olika

I studien användes olika ljud; tre olika skrämselljud i form av människa, varg och hund. Samt kontrolljud från olika fåglar. På de filmupptagningar som gjorts kan man se att klövviltet reagerar olika beroende på vilket ljud de hör. Bäst effekt hade människoljudet, då flydde djuren snabbast och totalt sätt spenderade djuren minst tid i områden där människoljud spelades.

– Vi behöver mer kunskap om vilken skala denna typ av skrämselljud har en effekt på, både rumsligt och tidsmässigt. För att inte problemen bara ska flytta nästgårds är det troligtvis också mest framgångsrikt att kombinera denna typ av metod med viltförvaltningsåtgärder på en större landskapsnivå, som foderskapande åtgärder där viltet får äta skyddat, säger Anna Widén.

Så gick forskningen till:

Hur? Forskarna använde sig av system med viltkameror sammankopplade med ljudanläggningar. När ett djur passerade kameran spelades ljud upp och en video spelades in. Även vanliga kameror utan ljud användes för att kunna jämföra skadenivå och utbredning av klövvilt på fälten.

Vilka ljud? Tre skrämselljud i form av människa, hund och varg samt kontrolljud från fåglar.

Mätning: Skadenivån på vetet mättes framför ljudanläggningarna och de vanliga viltkamerorna och jämfördes.

Resultat: Klövvilt besöker områden utan ljud i högre grad än områden med ljud, de betar även mindre i områden med ljud. Mest effektivt var ljud av människa.

Läs den vetenskapliga artikeln ”Playbacks of predator vocalizations reduce crop damage by ungulates”

Källa: SLU

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 19 januari 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera