”Vi skulle behöva öka vår produktion snarare än att minska”

Enligt Henrik Lander, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter, kan den strategiska planen innebära en minskad nötköttsproduktion i Sverige. 

 

Att vallstödet försvinner rör inte så stora delar av landet, men i de delarna som berörs finns det mycket djur och djurproduktion. Foto: Towe Johnson


Att vallstödet försvinner i den nya strategiska planen som regeringen presenterade i december, är något som kan komma att påverka nötköttsproduktionen i Sverige negativt.

– Nötköttsproducenterna i slätt- och mellanbygd är de stora förlorarna i det här racet. Först tappar de precis som alla andra 500 kronor i gårdsstöd och sedan även 500 kronor på vallstödet. De har heller inget kompensationsstöd, så de får ingen ersättning därifrån heller, säger Henrik Lander.

Henrik Lander, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter. 
Foto: Privat

Orolig över utvecklingen

Enligt Henrik beräknar man att många av de som har en valldominerad växtföljd kommer tappa omkring 1 000 kronor per hektar. Förändringen rör inte så stora delar av landet, men i de delarna som berörs finns det mycket djurproduktion. Enligt Henrik är nötkött en av de produktionsgrenar som har lägst självförsörjningsgrad i Sverige och han är orolig för att utveckling nu ska gå åt fel håll.

– Jag tror vi tappar produktion och det är väl det vi är oroliga för. I slättbygderna finns det en möjlighet att producera andra grödor, men i skogs- och mellanbygd där kanske man helt enkelt lägger ner produktionen och det är inte bra. Då tappar vi biologisk mångfald och konkurrenskraft.

En utveckling som också hade påverkat hela nötköttsproduktionen ekonomiskt:

– Ju färre djur som kommer in till slakt desto mer administration ska delas på oss som är kvar. Så vi skulle behöva öka produktionen för att få ner de gemensamma kostnaderna.

Man hade hoppats på att få en ökad djurvälfärdsersättning för nöt, något som hade kunnat kompensera en del för tappet av vallstödet och gynnat hela nötköttsproduktionen. Enligt Henrik höjdes ersättningen både för lamm, sugga och mjölkko. Men ingenting gjordes för nötsidan. Även det är ett bakslag för produktionen.

Tror du de som fattat besluten kring detta, förstår hur det kan påverka?

– Det är klart att de också har gjort sina analyser, men lite orolig blir man ju. Jag har hört en del som uttalat sig och hävdat att man gjort en höjning för själva betesmarken. Men det är ju egentligen inte sant. För samtidigt som man höjer ersättningen för betesmarken för allmänna värden med 500 kronor så sänker man ju gårdsstödet med 500 kronor. Så i slutändan blir det ju plus-minus-noll.

Behöver Öka produktionen

De höga priserna på insatsvaror gör inte situationen bättre. Just nu beräknar man att priset på nötkött i snitt skulle behöva höjas mellan fem och tio kronor för att kompensera producenterna för de ökade kostnaderna.

– Vi hade ju bra förra året när vi låg lite högre men nu behöver även vi steppa upp. Vi behöver få tillbaka lite framtidstro. Jag tror det tog många lite hårt det som hänt både med ändringarna i CAP:en och strategiska planen och att vi inte haft någon prisökning, sedan kostnadsökningarna började. Lite bättre betalt behövs nog för att gjuta lite mod i kåren, säger Henrik som menar att man måste arbeta både med handeln och slakterierna framöver för att höja avräkningspriset.

 

Vilken är den viktigaste valfrågan för dig?

– Det är vår konkurrenskraft. Vi behöver öka den svenska nötköttsproduktionen. Den är miljösmart i jämförelse med andra produktioner runt om i världen, men ändå har vi en väldigt låg självförsörjningsgrad. Vi har en livsmedelsstrategi som jag tror nästan alla partier i riksdagen står bakom och i den står det att vi ska öka produktionen. Det gör vi inte just nu. Vi hade en lägre slakt 2021 än 2020, så just nu går vi åt fel håll och därför behöver vi jobba med den frågan helt klart.

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 25 januari 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera