Vegetariskt fortsätter att öka

Klimat- och miljöskäl är allt viktigare faktorer för minskad köttkonsumtion, men även ursprungsmärkning blir en allt viktigare faktor för de som väljer att äta vegetariskt.

Det är sjätte året i rad som Kantar Sifo, på uppdrag av Axfood, genomfört Vegobarometern för att undersöka konsumenternas beteenden och attityder kring vegetarisk mat. Foto: Mostphotos

Enligt Axfoods Vegobarometer 2021 närmar sig andelen vegetarianer och veganer nio procent, vilket är den högsta uppmätta andelen hittills. Även andelen flexitarianer, med vegetarisk kost som bas men som fortfarande äter kött, ökar för sjätte året i rad (lika länge som Axfood genomfört mätningen).

Undersökningen visar att klimat- och miljöskäl är den främsta drivkraften bland konsumenter som väljer att minska sin köttkonsumtion. Men den visar också att ursprungsmärkning blir en allt viktigare faktor för de vegetariska val konsumenter gör i matbutiken.

Andelen personer som väljer att äta vegetariskt två till sex dagar i veckan har på sex år ökat från 19 till 30 procent. Hela 59 procent av svenskarna äter vegetariskt minst en dag i veckan. Ytterligare 28 procent äter vegetariskt någon gång ibland. Andelen som aldrig äter vegetariskt har minskat från 21 procent till 12 procent.

Åsa Domeij hållbarhetschef på Axfood. Foto. Axfood

– Trenden att allt fler äter alltmer vegetarisk kost utan att helt överge köttet håller i sig, och är positiv både för den egna hälsan och för planeten. Att ställa om till mer växtbaserad mat är en förutsättning för att vi genom en mer hållbar matproduktion och matkonsumtion ska kunna minska matens totala klimatpåverkan, och för att nå de uppsatta och nödvändiga klimatmålen, säger Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij i ett pressmeddelande.

Olika drivkrafter

Av Vegobarometern framgår det att det är just klimat- och miljöskäl som är den främsta drivkraften bakom svenskarnas ändrade matvanor. 21 procent av konsumenterna uppger att de kommer fortsätta äta mindre kött och två tredjedelar (67 procent) uppger att det är klimat- och miljöskäl som är främsta anledningen till det. Andelen som väljer att äta mer vegetarisk kost på grund av hälsoskäl minskar från året innan från 27 till 18 procent, medan etiska och djurrättsskäl ökar från 8 till 12 procent.

Enligt Axfood är förändringen av matvanor och attityder tydliga i alla grupper, samtidigt som det finns skillnader mellan kön och åldersgrupp. Generellt är det unga och kvinnor som äter mest vegetariskt och det är även de som i störst utsträckning uppger att de kommer fortsätta ställa om till mer vegetariskt framöver.

Leder till produktutveckling

Försäljningen av vegetariska och veganska produkter fortsätter att öka. Konsumenternas ändrade vanor och högre efterfrågan är något som också leder till produktutveckling och att sortimentet breddas.

– Inom vegosegmentet finns ett stort konsumentintresse både för prisvärda basprodukter och nya produkter som ligger i framkant av utvecklingen. Här ser vi inte minst ett ökat intresse för vegoprodukter gjorda på svenska råvaror, vilket är något vi lägger stor vikt vid i vårt eget produktutvecklingsarbete, och som också avspeglar sig i de produktnyheter vi släppt under 2021 och kommer att släppa under 2022, bland annat med produkter som är gjorda på svensk gulärta, vete och åkerböna, säger Johan Neuman, affärsområdeschef för egna märkesvaror på Axfoods inköps-, sortiments- och logistikbolag Dagab.

 

Sammanfattning av resultatet från Vegobarometern 2021:

Vegetariskt/animaliskt:

  • 59 % av svenskarna äter vegetariskt minst en gång per vecka, en ökning från 45 % 2016.
  • Lägger man till de som äter vegetariskt mer sällan än en gång per vecka äter 87 % av svenskarna vegetariskt vid något tillfälle (77 % 2016).
  • Andelen som anger att de aldrig äter vegetariskt har minskat från 21 till 12 % på 6 år. Bland män är det 16 % som aldrig äter vegetariskt, bland kvinnor 7 %.
  • Andelen flexitarianer (som äter vegetariskt 2–6 gånger per vecka men inte helt övergivit kött) har ökat från 19 till 30 % på 6 år och är som högst bland kvinnor. 35 % av kvinnorna anger att de äter vegetariskt 2–6 gånger i veckan, bland män är siffran 24 %.
  • Bland personer under 35 år äter 37 % vegetariskt 2–6 gånger per vecka, bland personer över 55 år är motsvarande siffra 25 %.
  • Andelen vegetarianer och veganer har legat på mellan 6 och 7 % under alla de tidigare åren, men är för första gången nu uppe på en nivå på 9 %, där 7 % är vegetarianer och 2 % är veganer.
  • Även här finns vissa skillnader mellan kön och åldersgrupper. 10 % av kvinnorna säger att de är vegetarianer/veganer och 8 % av männen gör det. Bland unga (16–34 år, 14 %) är det nästan 15 gånger fler vegetarianer/veganer än bland äldre (56–79 år, 1 %).
  • 21 % anger att de planerar att äta mindre kött under kommande året. Det är marginellt färre än föregående år då andelen var 23 %. Siffran har varit relativt stabil över tid. Det är dock betydligt fler kvinnor och unga (27 % för båda grupperna) som säger att de kommer äta mindre kött än det är bland män och äldre (16 % för båda grupperna).

Drivkrafter:

  • Det absolut främsta skälet till svenskarna äter mer vegetarisk mat är klimat och miljö. 67 % anger det som främsta skälet, vilket är en rejäl ökning (från 58 %) mot förra året. Hälsoskäl hamnar på andra plats, med en andel på 18 % (27 %), och etiska/djurrättsskäl kommer på tredje plats med 12 % (8 %).
  • Även här finns stora skillnader mellan olika åldersgrupper. Betydligt fler unga anger klimat- och miljöskäl till varför man planerar att fortsätta äta mer vegetariskt 74 % (68 %) bland 16–34-åringarna mot 62 % (48 %) bland 56–79-åringarna), medan äldre i högre utsträckning anger hälsoskäl, 26 % (37 %) bland 56–79-åringarna mot 10 % (16 %) för 16–34-åringarna).
  • Ökad kunskap om vegetarisk matlagning är liksom tidigare vad som skulle få svensken att generellt äta mer vegetariskt. Det uppger 39 % av svenskarna.
  • Lägre pris (36 %), godare produkter (33 %) och inspiration och recept i butiken (31%) är vad som skulle få fler att välja mer vegetariskt i butiken. Den allra största ökningen noteras bland dem som vill se en tydligare ursprungsmärkning av vegetariska produkter, en grupp som ökat från 13 till 22 % sedan förra året.

Källa: Axfood

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 25 januari 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Kan normalt betyda olika saker?

Krönika: Inflationen fortsätter att ligga på en högre nivå än vad vi under många år ansett vara normalt. Vi får gå tillbaka till tidigt 90-tal för att hitta motsvarande nivåer och riksbankerna runt om i världen höjer sina styrräntor för att motverka utvecklingen. Följden blir högre marknadsräntor och här blir det intressant att ställa sig frågan vad som är normalt? Låt oss resonera lite kring begreppet referensram.

 

Kommentera