Viktigt med bra personal

I ett pågående tvärvetenskapligt doktorandprojekt undersöker Josefine Jerlström på SLU kopplingen mellan ekonomi och djurvälfärd vid slakt. Bra personal och arbetsmiljö på slakteriet är av stor vikt, menar hon.

Projektet går under namnet ”Ekonomiska effekter av att förbättra djurvälfärden vid slakt för nöt och gris” och kommer att pågå under fyra år. Projektet är uppdelat i fyra olika studier.

– I den första studien har vi byggt en ekonomisk modell för att förklara hur djurvälfärden kommer in i slakteriets vinstfunktion. I nästa del ska vi analysera slaktdata som vi fått från Gård & Djurhälsan. Där kommer saker som köttkvalité och livsmedelsäkerhet in som parametrar. I den tredje delen ska jag åka ut till slakterierna och göra observationer och i den sista delen ska allt det här knytas ihop. Då ska vi hitta relevanta åtgärder som vi identifierat i de tidigare delarna för att simulera olika scenarios för att kunna påvisa lönsamhet och ekonomiska effekter, säger Josefine Jerlström vid Gård & Djurhälsans Nöttköttseminarium i slutet av januari.

Många investeringar

Josefine berättar att i dagsläget är den första delen av studien helt slutförd och håller på att publiceras. Den ekonomiska modellen som togs fram validerades med hjälp av djurskyddsansvariga kvalitets- och slaktchefer i olika fokusgrupper.

– Vi har haft fokusgrupps­intervjuer där de har fått berätta om vilka investeringar de har gjort när det kommer till djurvälfärd. Resultaten därifrån visar dels att det sker en himla massa investeringar från slakteriernas sida för att förbättra djurvälfärden på olika sätt. Men det som var ganska tydligt var att det kan vara klurigt att mäta investeringarna i rena pengar, säger Josefine och utvecklar:

– Många hänvisar till att det påverkar arbetsmiljön att till exempel investera i en bra drivgång. Det leder till bättre arbetsmiljö och det blir mindre personal som behöver jobba. Det blir ett bättre produktionseffektivitetsflöde. Men det kan vara svårt att mäta det på ett bra sätt.

I projektet kommer Josefine att fokusera på vägen från avlastningen från transporten och fram till avblodning.

– Men sedan har vi en postdoktorand som kommer att titta på de här andra delarna kring uppfödningssystem från gården och transportsträckan och hur det påverkar, berättar Josefine.

Drivgångar

En utmaning på slakterierna som framkommit är just att ha bra drivgångar.

– Drivgångarna är centrala, det är väldigt viktigt att man har en bra drivgång och flöde av djur i hela produktionen. Det påverkar så många delar, inte minst arbetsmiljön och djurvälfärden, säger Josefine och fortsätter:

– En annan utmaning som vi har identifierat är att slakterierna ju får de djur som de får. Och de kommer från olika uppfödningssystem. Där kan det vara svårt för slakteripersonalen att påverka. Så jag tror att det kan vara en utmaning att hitta system och drivteknik som funkar för olika typer av djur. Både sådana som är extensivt uppfödda eller mer intensivt uppfödda och har haft olika mycket kontakt med människor.

Rätt personal

En annan sak som kommit fram i studien är vikten av bra personal.

– Den första studien visar att personalen är central i det hela. Att de har bra djur­öga och är vana att hantera djur. För har man fel personal kan det verkligen bli ödestiget för slakteriet.

Hon lyfter även vikten av utbildning och uppföljning av denna.

– Det genomförs en hel del utbildningar som man som anställd måste göra under slakteriets ledning. Men det är viktigt att man kan följa upp utbildningen för att se att den har gett resultat. Annars är det något man lägger pengar på, men som man inte vet vad man får ut av.