”Det är skillnad på slam och slam”

Stigande priser på gödning får fler att leta efter alternativ och ett sådant verkar vara slam. Men en ökad efterfrågan skulle också kunna leda till problem i framtiden.

 

Att använda slam är en win-win. Dels för Östersjön, dels för bonden och miljön, menar Jens Berggren, hållbarhetsexpert på LRF. Men det finns utmaningar också, med att säkerställa att rätt sorts slam hamnar på rätt ställe. Foto: Mostphotos


Som det ser ut i dag så används inte slam till produktion av livsmedelsgrödor, men används exempelvis till energiändamål, fiber eller till foder. Och om det hanteras på rätt sätt skulle slam enligt Jens Berggren, hållbarhetsexpert på LRF, kunna utgöra en viktig resurs inom vissa delar av jordbruket.

– Det är skillnad på slam och slam, det är viktigt att känna till.  Det finns växtnäring i slammet som samhället måste att ta hand om eftersom annars riskerar näringen att hamna i närmsta vattendrag eller i havet där det skapar övergödningproblem. Samtidigt finns det också slam som kan ha höga halter av tungmetaller och organiska miljögifter som vi varken vill ha i havet eller tillbaka in i odlingssystemet.
 

Jens Berggren är hållbarhets­expert på LRF.
Foto: LRF

Bransch-samarbete

På senare tid har allt fler enligt Jens fått upp ögonen för slam, allt eftersom priserna på traditionella gödningsmedel har blivit högre. I dag finns ett samarbete mellan LRF och Svenskt Vatten, som tillsammans arbetar genom Revaq – för att ta fram ett certifierat-slam som är tillräckligt säkert för att kunna återanvändas på åkern.

– Då testar de hela tiden av de olika batcherna av slam som kommer in och skulle man hitta något avvikande, exempelvis för höga halter av kvicksilver, så ser man till att det partiet inte hamnar på någon jordbruksmark. Man spårar även källan och undersöker varifrån det kommer och åtgärdar orsaken problemet. Genom Revaq-certifieringen ser man till att slammet håller inte innehåller för höga halter av farliga ämnen och att det går att använda, säger Jens.

Etablerat system

Det finns alltså ett bra etablerat system i Sverige enligt Jens som ska säkerställa att slam som används inom jordbruket håller tillräckligt hög kvalitet. Men en eventuell ökad efterfrågan på slam framöver är också något som oroar Jens.

– Alla aktörer är inte anslutna och vi vet att om detta inte sköts rätt kan det ge allvarliga problem. Självklart ska det stå varje bonde helt fritt att välja det gödningsalternativ som passar den egna verksamheten bäst, men mitt råd är att om man är intresserad av slam ska se till att det är certifierat. Annars finns det  risk att man får med sig ämnen som borde hanterats på annat sätt och som inte alls är lämpliga för jordbruksmark.

Jens betonar att dagens system i allmänhet fungerar bra, men att det ändå är viktigt  för jordbrukare och samhället i stort att hålla koll på utvecklingen.

– Börjar det dyka upp avarter så måste vi vara beredda att sätta in åtgärder. Och därför är det viktigt att faktiskt tydliggöra att slam kan vara olika saker och att det kan vara stor skillnad.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 24 februari 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste