”Gräset är det billigaste fodret vi har”

Betessäsongen närmar sig och hos Tomas Olsson på Norrby gård utanför Kungsör är planen att djuren ska släppas ut i början på april. Här delar han med sig av hur han tänker för att skapa ett så bra bete som möjligt och hur de höga priserna på insatsvaror påverkar hans strategi.

 

– Ut och inventera alla beten efter vintern. Det är framför allt klövern som är viktigast att inventera när det börjar grönska, förutom alla stängsel såklart, svarar Tomas Olsson som driver Norrby gård, på frågan vad som är den viktigaste förberedelsen inför betessläpp. Foto: Carolina Wahlberg


I slutet på mars drar årets andra lamningsperiod på gården i gång. Då ska 650 tackor lamma, som strax därefter ska släppas ut på bete.

– Vi styr lamningen efter när vi tror att vi har gräs. När tackorna mjölkar som mest, vilket kanske är två till tre veckor efter lamning, då ska det bästa gräset finnas där och leverera till den här mjölken, säger Tomas Olsson.

För att få så bra gräs som möjligt är det enligt Tomas viktigt att ha koll på kvävet men också på jordhälsan.

– Att det finns rätt mineraler och är rätt pH för att marken ska kunna leverera. Sen är det bara att gasa och bromsa med kvävet. Det är min filosofi för att få ut så stor effekt som möjligt. Gräset är det billigaste fodret vi har.

Inventerar beten

När det kommer till gödsling berättar Tomas att de jobbar mycket med markkartering, men också att han på våren inventerar både beten och vallar.

– Vad har hänt efter vintern och hur mycket klöver har jag? Det är det som styr min gödsling, speciellt ett sådant här år.

Att odla mycket klöver är ett sätt att långsiktigt hålla nere behovet av gödsling, men i år kommer han även tänka annorlunda i hur han gödslar.

– Jag kommer att ge en ganska låg kvävegiva tidigt, för att kicka igång gräset. Därefter kommer jag i år köra flera gödslingar men med låga givor, för att inte övergödsla något gräs som jag sedan inte hinner med att beta.

”Rocket fuel”

Tomas berättar också att han i normala fall odlar foderraps för att slutgöda lammen med, vilket han inte kommer göra i år.

– Jag kommer i stället odla mer av något som nya zeeländarna kallar för ”Rocket fuel”, vilket är en blandning av rödklöver, vitklöver och cikoria. Jag sår det på våren och börjar beta någon gång i augusti, berättar han och fortsätter:

– Den kräver bra status och bra näringsinnehåll i jorden, men du behöver inte gödsla den. Det är därför jag väljer den. Till skillnad mot foderrapsen som du får gödsla en hel del för att få bra avkastning på.

I år blir tredje året som Tomas odlar ”Rocket fuel”.

– De senaste åren har jag odlat fem hektar om året men nu blir det 15 hektar. Jag har fått bra resultat på tillväxten, och sen är klöver och cikoria jättebra för jorden. Det blir en bra förfrukt för att odla något annat året efter.

Önskar mer teknik

En annan åtgärd för att få ner kostnaderna är att de har investerat i auto-styrning.

– Även om det inte blir styrning efter styrfiler, för att ändra givor och så, så får du mer exakt spridning och det blir inga dubbelkörningar.

Tomas hoppas att det i framtiden kommer komma mer elektroniska hjälpmedel att använda för att kunna jobba mer med precisionsodling även när det kommer till vall och bete.

– I spannmålsodlingen har du exempelvis en N-sensor, som gör att du kan sprida gödning efter grönmassa. Jag väntar på de här verktygen, exempelvis att kunna ha en drönare som flyger över och styr gödslingen. Vi är inte där än, men det är ju framtiden. Insatsvarorna är dyra så det gäller att få dem på rätt ställe.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 10 mars 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Djupt oroande utveckling för svenskt jordbruk

Förra året var sannolikt det mest lönsamma för svenskt jordbruk sedan EU-inträdet. Detta år ser lönsamheten ut att bli sämre, men ändå historiskt sett god. Likväl är investeringsviljan inte minst i djurhållningen låg och vi går mot minskad produktion av gris, fågel och mjölk. Hesa Fredrik bör ljuda över stad och land. Den svenska naiviteten om mervärden för hela produktionsvolymen och bibehållen produktion trots nationella särregler och nationella merkostnader, måste få ett slut.

 

Kommentera