”Vallen är ett kanonbra foder om man lyckas få till det med både energi och protein”

Förra sommaren samlade tio ekologiska gårdar in data om gårdens vallproduktion. Sammanställningen visar en lägre produktionskostnad än förväntat.

 

– Vall är ett kanonbra foder om man lyckas få till det med både energi och protein. På ett hektar åkermark så kan du skörda bra med både energi och protein om du har en bra vall. Till en rimlig kostnad dessutom, jämfört med om du ska köpa in eller kanske odla spannmål eller åkerböna själv, säger Anna Hultgren, rådgivare lantbruksdjur på Hushållningssällskapet Västra. Foto: Carolina Wahlberg


Projektet har finansierats av länsstyrelsen i Värmland via landsbygdsprogrammet.

Syftet med projektet var att belysa vallens betydelse och styrka som bra och prisvärt foder hos ekologiska lantbrukare. Produktionskostnaden per kilo ts har beräknats, jämförts och diskuterats, allt för att kunna ge odlarna stöd i att ta strategiska beslut framåt i sin grovfoderodling.

Bakom projektet står Anna Hultgren, rådgivare lantbruksdjur på Hushållningssällskapet Västra, tillsammans med växtodlingsrådgivare Pia Björsell och ekonomirådgivare Niklas Eriksson.

Vallprojektet genomfördes på tio ekologiska gårdar i Värmland under säsongen 2021. Anna Hultgren hoppas att samma projekt ska kunna genomföras över hela landet nästa säsong, och även för konventionella gårdar. Och hon skulle även vilja kolla mer på arronderingens och skiftesstorlekens påverkan. 
Foto: PrivaT

Mjölk och kött

Projektet inleddes med ett digitalt uppstartsmöte. De gårdar som ville delta fick en valldagbok i vilken de skulle notera vilka insatser de gjorde, hur mycket arbetstid de la ner med mera. När vallsäsongen var över var det tio gårdar som lämnade in sina uppgifter. Hälften av gårdarna var mjölkgårdar och hälften var inriktade på köttdjursuppfödning.

– En del skrev ner och noterade på alla skördar och en del hade bara uppgifter från första skörden. Någon ville jämföra produktionskostnader när de använde plansilo och när de körde med rundbalar. Så det blev utifrån lantbrukarnas önskemål vad de ville titta på, säger Anna.

Efter säsongen sammanställdes indatan och rådgivarna höll en individuell genomgång med varje gård. Sedan jämfördes kalkylerna med Hushållningssällskapets grundkalkyler och med de andra gårdarnas. Resultaten från all ingående data presenterades vid en avslutningsträff där alla fick diskutera och reflektera över resultaten tillsammans. Resultaten kopplades även till foderanalyser.

Mindre maskinkostnader

– I genomsnittet för hela gruppen så landande produktionskostnaden på 1,09 kr/kg ts. Det var mycket lägre än vad vi räknat med i våra grundkalkyler. Där brukar det ligga runt 1,40 kr/kg ts för ekologiskt vallfoder, säger Anna och fortsätter:

– Framför allt var det maskinkostnaden som stack ut och var lägre.

Varje gård fick fylla i vad de hade för maskiner, vad marknadsvärdet var och hur mycket den användes i vallskörden och så räknade alla på en avskrivning på tio år.

– Vi har diskuterat vad den låga maskinkostnaden kan bero på. Dels kan det vara så att de själva har undervärderat den tiden de använder maskinerna för vallskörd på sin gård. Man får också ha med sig att det inte speglar alla skördar under hela säsongen för alla. Det beror på vilka delar av skörden som gårdarna har valt att plocka ut att redovisa, säger Anna.

Ingen anläggningskostnad

Under vallsäsongen 2021 var dieselpriserna betydligt lägre än nu, det samma gäller plastpriserna. I kalkylerna har man inte heller räknat med någon direkt etableringskostnad mer än vallfröutsädet, som har delats på så många år som vallen ligger.

– De flesta förnyar sin vall genom att så in i helsädsgröda. Då har vi tänkt att själva kostnaden för sådden går in i grödan året innan, säger Anna.

I kalkylerna har inga stöd räknats in.

Mer gödsel mer råprotein

När det kommer till gödselstrategier fanns det lite olika upplägg på gårdarna. I projektet såg man att en högre gödselkostnad gav högre avkastning och mer råprotein i vallen. Anna berättar vidare att det finns utmaningar att få upp proteinhalten, särskilt vid förstaskörden på ekologiska gårdar.

– Vi plockade ut de gårdar som också hade svavelgödslat. Några hade bara svavelgödslat och några gav både svavel- och flytgödsel. Då kunde vi se att deras råproteinnivåer i foderanalyserna var ännu lite högre, säger Anna och fortsätter:

– Sedan valde vi också att slå ut det på hur många kilo råprotein det var producerat per hektar. Då får vi också med lite om avkastningsnivån. Med svavelgödsel och en del stallgödsel så blir det mer protein totalt sett helt enkelt. Det tyckte vi var intressant.

Rimlig kostnad

Att få ut mycket protein av vallen är av stor vikt menar Anna.

– Ju mer protein du kan producera på din vall, desto mindre behöver du köpa in. Men man får ta i beaktande att det finns en skillnad i proteinkvalitén i vall jämfört med många kraftfoder.

Vad sa deltagarna efter projektet?

– Flera har sagt att det här har väckt intresset och att man har diskuterat mer med anställda på gårdarna efteråt kring hur man gör. Och att de tagit med sig nya tankar och idéer framöver. Många sa också att det var svårt att uppskatta arbetstiden som du inte sitter i traktorn, utan exempelvis täcker eller städar ur plansilon. Men det är också något som kostar.

Hur vill du sammanfatta projektet?

– Jag vill lyfta fram hur viktigt det ändå är med vallen. Med en bra vall kan man producera bra foder till ett förhållandevis lågt pris! Ibland känns det som att vallen kommer lite i skymundan. Men det är ändå vallen som är huvudfodret till de flesta djuren. Den är viktig och står sig bra i konkurrens mot att odla andra grödor.

 

Några slutsatser i projektet: 

  • Gruppens genomsnittskostnad var 1,09 kr/kg ts. Spannet var från 0,75 – 1,44 kr/kg ts.
  • Maskinkostnaden varierade mycket, och var den variabel som varierade mest.
  • Medelproduktionskostnaden för vallensilage var 10,7 öre/MJ respektive 0,8 öre/g råprotein.
  • 1 hektar vall producerade betydligt mer energi och råprotein än 2,5 ton tröskad korn eller ärt per hektar.
  • Att ha ett kvalitativt grovfoder med önskade näringsvärden väger snabbt upp lite högre produktionskostnad om alternativet är att köpa in foder. 
  • Högre gödselkostnader gav en högre avkastning.
  • Resultaten i detta material visar på att svavelgödsling ökar både råproteinhalt/kg ts och producerad mängd protein/ha, till en relativt låg kostnad.
  • Efter avslutat projekt uppkom det bland deltagarna funderingar kring att investera i plansilo, eller att gödsla mer intensivt på vallen för att frigöra areal för att odla spannmål eller proteingrödor till eget foder.

Källa: Hushållningssällskapet Västra

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 14 mars 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste