Pessimismen växer hos svenska bönder

De svenska lantbrukarna ser allt mer negativt på sin lönsamhet, både dagens och den förväntade lönsamheten nästa år. Ökande kostnader, avsaknad av långsiktighet i politiken och allt mer krångliga och komplexa regelverk bidrar till att sänka deras uppfattning om branschen.

Nötköttsproducenter har lägst upplevda lönsamhet av alla produktionsgrenar.
Foto: Carolina Wahlberg

Årets Lantbruksbarometer från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna visar att svenska

lantbrukare är pessimistiska, både sett till nuläge och det kommande året. Lantbruksbarometern gjordes innan Rysslands invasion av Ukraina, så den skildrar läget i slutet av januari.

En tredjedel har god lönsamhet

Samtliga fyra stora produktionsgrenar upplever en försämrad lönsamhet. 30 procent av lantbrukarna upplever en ganska eller mycket god lönsamhet, vilket är 18 procentenheter sämre än föregående år.

Bäst lönsamhet upplever växtodlare och mjölkföretagen vars avräkningspris legat på höga nivåer under 2021 medan grisföretagarna pressas av ett överutbud på griskött i EU.

Även lantbrukarnas prognos framåt är pessimistisk. Trots hög efterfrågan på jordbruksprodukter och att många får relativt bra betalt, äts intäkterna nu upp av kraftigt stigande och oförutsägbara kostnader. 26 procent tror på en ganska eller mycket god lönsamhet om ett år, vilket är häften så stor andel som i fjol. Grisproducenterna ser mer positivt på framtiden än de gör i dagsläget. Nötköttsproducenterna upplever en fortsatt försämrad lönsamhet och deras lönsamhetsindex för det kommande året är lägst av alla.

– Det är ett tufft läge för Sveriges lantbrukare nu. Förutsättningarna har ändrats än mer dramatiskt sedan undersökningen gjordes i januari, vilket gör det svårt att överblicka konsekvenserna, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog och Lantbruk, Swedbank.

Få som omvärldsbevakar eller prissäkrar

I pressmeddelandet till Lantbruksbarometern konstaterar man att fler lantbrukare omvärldsbevakar för att förbättra lönsamheten, en ökning från 12 till 20 procent. Vilket låter som en relativt låg siffra, men kan givetvis även bero på hur de som svarat på enkäten upplever frågeställningen.

Man konstaterar också att det är fler som vill prissäkra sina varor, från 14 procent i fjol till 22 procent i år. Vilket även det kan låta som en ganska låg siffra med tanke på prisutvecklingen under vintern på både spannmål och insatsvaror. Särskilt när man betänker att det hur många som uppger att de vill prissäkra volymer, inte att de har gjort det. Prissäkringen behöver ju inte bara ske på börsen, valutakontrakt med banken eller via terminskontrakt med spannmålshandlare. Den kan ju även vara långa foderkontrakt eller att köpa in insatsvaror i förväg till en lägre prisnivå.

Behövs långsiktig politik

Regelverk i Sverige som påverkansfaktor har gått upp från 37 till 45 procent och den svenska livsmedelsstrategin har ökat från 24 till 35 procent. Störst påverkansfaktor är fortsatt EU:s jordbrukspolitik, som även har ökat, från 62 till 64 procent.

– Detta visar hur viktigt det är för branschen med klarhet och långsiktighet i regler och lagar. Nyligen presenterades till exempel ett nytt upplägg för jordbruksstödet. Det rör om förutsättningarna för lantbrukarna och kan skapa en osäkerhet som hämmar tillväxt och utveckling i de gröna näringarna, säger Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 17 mars 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste