Få råd - ha råd

Krönika: Hur sårbart är det svenska lantbruket? År 2020 ställdes frågan av Miljö- och jordbruksutskottet med anledning av bränder, torka och covid. Om samma fråga skulle ställas i dag behöver fler och mer obehagliga anledningar läggas till listan över risker för sårbarhet som ska analyseras. Vi inser med oönskad tydlighet vilka beroenden som finns på den globala marknaden.

 

Krig i Europa var knappast något som fanns i åtanke år 2020. Konflikter förutspåddes som en följd av klimatförändringar och därmed minskade möjligheter att mätta världens befolkning. Det kändes dock som att det skulle finnas tid till anpassning. Det som nu händer på marknaden går väldigt snabbt. Inflationen i februari landade på 4,5 procent, den högsta nivån sedan 1993. Tidigare har analytikerna kunnat rensa bort energin och närma sig Riksbankens mål på två procents inflation. När allt fler råvaror och produkter nu har all-time-high blir resultatet annorlunda och inflationsmålet missas.

Livsmedelspriserna har under de senaste tolv månaderna ökat med fyra procent och lyfts som en av orsakerna till inflationsökningen i februari enligt SCB. Glädjande är att dessa priser stiger med tanke på hur kostnadssidan i det svenska lantbruket utvecklas. Förvisso beror ökningen initialt till stor del på produkter som inte kan odlas i Sverige. Men som vanligt finns det både vinnare och förlorare när marknaden är volatil. Här skiljer det mellan driftsgrenar och även mellan företag inom samma gren beroende på ekonomi samt hur planering och rådgivning skett.

Vad vill jag göra, vad kan jag göra och vad borde jag göra? Om du ställer dig dessa frågor och dessutom har svar på dem så har du skapat din strategi. När marknaden är väldigt orolig blir det ännu viktigare att ha svar på frågorna. Jag träffade nyligen en lantbrukare vars strategi sedan lång tid tillbaka varit att ha två års förbrukning av diesel och gödning i lager. Det kräver rörelsekapital men det blir också en form av försäkringspremie för att ha en tydligare kostnadsbild att ställa mot strategin för försäljningen. Han såg fram mot de kommande intäkterna för årets spannmålsskörd.

Utredningen från 2020 identifierade övergripande faktorer för att minska sårbarheten såsom ökad lönsamhet, ökad konkurrenskraft, klimatanpassningsåtgärder, säkrad tillgång till insatsmedel och långsiktiga spelregler. Utredningen visade också att länder i Europa arbetat olika aktivt med sårbarhetsfrågor och beredskapslager. Slutsatserna om livsmedelsproduktionens sårbarhet och försörjningsgrad blev med kort varsel obehagligt aktuella.

 

Rolf Åttingsberg
Handelsbanken

Artikeln publicerades fredag den 01 april 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Nu våras det för lantbruket

Krönika: Äntligen har våren kommit! Ett säkert vårtecken är att det nu är full fart ute på fälten. Hur är det möjligt att alla som har mark att bruka blir som små spralliga barn på julafton, så fort de ser den förste som ger sig ut på sina fält? Det tycker jag är härligt, för äntligen lever landsbygden igen! Det som däremot dämpar vårkänslan är det pågående kriget i Ukraina och de ännu större prisstegringar som skett sedan sist ni läste mina ord. Tänk om vi vetat då att det värsta ännu inte hänt.

 

Kommentera

Hur kommer det sig att det ofta är djur precis överallt?

Krönika: Jag har under mina ändå ganska få år i branschen (jag vet ju väldigt många som hållit på med lantbruk längre än vad jag har levt…) börjat snickra på en mental checklista inför stallbygge. Oron i världen gör ju som alla vet att prisläget är otroligt ovisst. Det jag har att komma med som framtidsspaning om just det, är ingenting som inte andra vet mycket bättre. Därför tänkte jag skriva ner min lilla checklista istället.

 

Kommentera