”Man testar och funkar det så kan man växla upp”

Med lönsamhet, miljö och djurvälfärd i fokus jobbar Bengt Engdahl på Månsagården i Mariestad ständigt för att utveckla gården. Ett arbete som uppmärksammats och gården har tilldelats HKScans Miljöpris 2021. 

Solen skiner och våren är i antåg när Jordbruksaktuellt besöker gården i slutet på februari. Till gården hör 40 hektar skog, 145 hektar åker och 40 hektar naturbete. Hjärtat på gården är ekologisk mjölkproduktion, och Bengt har i dag cirka 260 kor som mjölkas både i grop och robot. 

– Vi har en VIP-grupp, med exempelvis nykalvade och andra man behöver ha lite extra koll på. Dem mjölkar vi i gropen så vi kan ha lite mer koll, berättar Bengt.

Eget bolag

Växtodlingen drivs i ett separat bolag, som Bengt startade 2013 tillsammans med lantbrukare från två andra gårdar. I bolaget ingår åkermarken från varje gård, och totalt brukar de runt 670 hektar. 

– Grunden var egentligen att vi behövde mer areal till vår djurproduktion. Vi hade överskott på gödsel och behövde få in mer areal för att kunna få en annan växtföljd, berättar Bengt och fortsätter: 

– Mina kompanjoner hade inga djur och de behövde få in vall som avbrottsgröda. Så vi hade ett behov av varandra, och det innebar fördelar för alla parter om vi samarbetade.

Växtbolaget försörjer mjölk­företaget med grovfoder, och därutöver odlas vete, åkerbönor, höstraps, maltkorn och grynhavre.
 

Krävs engagemang

Även om bolaget innebär fördelar för alla inblandade har det även inneburit utmaningar, berättar Bengt. 

– Nu fanns mer tid att fokusera på korna, och vallodlingen som blev ett ansvarsområde för mig. Men jag blev ju ägare till ett växtbolag också och det krävs ett intresse och ett engagemang i det företaget också för att det ska funka, säger han och fortsätter: 

– Jag tror inte att någon av oss förstod det de första åren. Vi litade nog på att någon annan skulle göra något. I början gick det ganska bra men sen fick vi en svacka, och så fick vi börja skärskåda hur det funkade. Vi strukturerade upp ansvarsområdena och vi tog även in en extern styrelseledamot, vilket gjorde stor skillnad. 

Rostar åkerböna

All åkerböna som odlas blir foder till djuren, och för att maximera proteinutnyttjandet har Bengt investerat i en rost. Rosten var en stor investering men Bengt hade turen att naturbruksskolan Sötåsen hade en som han kunde låna för att testa innan han bestämde sig. 

– Vi hade en grupp med 60 kor, och till dem räknade vi en foderstat där vi ersatte det inköpta fodret med rostad åkerböna. De övriga två grupperna hade kvar den ursprungliga foderstaten, och så kunde vi jämföra. 

Via det egna gårdsförsöket kom man fram till att rostade åkerbönor i foderstaten gav nio kronor mer i nettointäkt per ko och dag, jämfört med en foderstat med inköpt foder. 

– Payoff-tiden på en rost blev därmed nio månader.

I dag köper de inte in något kraftfoder alls. 

– Någon period har vi gjort det, men inte nu på några år utan vi försörjer oss på hemmaproducerad spannmål, bönor och raps. Det blir väldigt stor skillnad på lönsamheten. 

Betor som foder

En av de mer udda sakerna som går att hitta på gården är en självkörande växtodlingsrobot, en FarmDroid. Trots att den hör till växtodlingen är det Bengts egen och används i odlingen av foderbetor.

– Förr odlade alla foderbetor, det var en viktig energikälla i foderstaten, och många gårdar i söder fodrar ju med HP-massa från sockerbruket i dag. Foderbetor är ett fantastiskt fodermedel, så jag satte mig in i hur odlingen går till och bestämde mig för att prova. 

Åtta hektar foderbetor såddes på gården våren 2019. 

– Men ekologisk odling av betor är jättesvårt. Betorna kom igång men sen kom ogräset och började växa över. Då blev frågeställningen; vad gör vi nu? Antingen hade vi fått ge upp, men har man misslyckats så sätter man inte igång igen nästa år, och jag ville ju ha in de här betorna på foderbordet.

Bengt bestämde sig för att de skulle handrensa, och de tog in ett bemanningsföretag till hjälp. 

– Vi fick en okej skörd och det blev ungefär det resultat jag hoppats på: bibehållen avkastning, fetthalten höjdes med 0,2 procent och proteinhalten med 0,1 procent. Att kunna lyfta halterna var en viktig del för mig, eftersom det är ett problem i ekomjölkproduktionen. Vi minskade även mängden spannmål i fodret.

Eftersom resultatet var bra och man fick ett till ben att stå på gällande fodret ville Bengt fortsätta, men funderade på hur man skulle lösa det rent praktiskt. 

– Jag tog kontakt med de som utvecklade FarmDroiden, och så köpte vi maskinen 2020. Det fanns en del barnsjukdomar men företaget var jättebra att ha att göra med och vi klarade oss helt utan handrensning under 2020, säger han men berättar också att de inte kunde använda roboten förra året på grund av den blöta våren vilket hade medfört en för sen sådd av betorna. 

– Men nu laddar vi inför det här året!
 

Bevattning på betet

En annan satsning för bättre foder är en bevattningsanläggning på betet, som de fick på plats i januari 2018. 

– Det var rätt häst det året, för då kom torkan. Bevattningen gjorde att vi klarade betesförsörjningen till korna, och vi ökade aldrig fodret på foderbordet under sommaren utan vi hade tillväxt på gräs. Så vi klarade foderförsörjningen tack var det. 

Men han tillägger att han även sett stora effekter andra år. 

– Det kommer svackor varje år, men vi får en jämnare produktion på betet nu. Vi har klart för 40 hektar, och sen har vi möjlighet att lägga ut och vattna ytterligare, säger Bengt och berättar att de i år även kommer dosera in näring i bevattningssystemet för att få ännu bättre tillväxt och näringsinnehåll. 
 

Mer liggtid

En annan större investering är gödselseparatorn som hittas utanför ladugården. Bengt berättar att när de köpte gården var det endast cementgolv i liggbåsen, och han ville hitta ett sätt att komma ifrån det samtidigt som han inte var imponerad av madrasser.

– Vi bestämde oss för att testa djupströsängar i en avdelning, som vi strödde med torv. Dessa sängar var alltid upptagna och det stod kor och väntade på att de skulle bli ledigt, även om det fanns andra lediga bäddar.

De gjorde därmed i ordning för djupströsängar i hela stallet, och strödde nu med halm, kalk och vatten. 

– Det blev en jätteskillnad för djurens ben och liggtider. Men blev mycket jobb. Så då testade vi gödselseparering i stället. 

De hyrde in en gödselseparator med jämna mellanrum, men det fungerade så där, då materialet blev för blött vilket gav bakterietillväxt. 

– TS-halten är avgörande för om det fungerar, och man måste över 36 procent. Det klarade inte den här separatorn.

Bengt hittade då en gödselseparator av ett annat märke, som han trodde skulle fungera bättre. 

– Så vi investerade i en anläggning själva, och den klarar att pressa mycket torrare. 

Våga testa

Att just testa olika idéer, men att göra det i mindre skala, är en viktig strategi på gården. 

– Vi kanske sår ett hektar eller gödslar tre drag med något annat än vi har på resten av fältet, och så tittar vi på vad effekterna blir. Då blir resultaten specifika för våra förhållande. Men vi satsar inte allt på ett kort, utan vi kan avsätta exempelvis en kant eller en bit på ett skifte eller testa i en grupp djur. Så man inte satsar allt utan man testar och funkar det så kan man växla upp.

Vad är drivkraften bakom att göra detta?

– Jag är väl lite tävlingsmänniska, och rätt nyfiken. Jag vill också ha en skälig lön, kunna betala personalen och det ska vara en attraktiv arbetsplats. Jag vill också kunna återinvestera och utveckla. Det är väl de bitarna som är drivkraften. Det måste gå att tjäna pengar, och det går ju upp och ner. Det finns jobbiga och det finns bättre perioder.

Tilldelas utmärkelse

Bengts arbete för att ständigt utveckla för både djurvälfärd, miljö och lönsamhet har uppmärksammats och i januari tilldelades gården HKScans Miljöpris till leverantör för 2021. 

Hur kändes det att få utmärkelsen?

– Överraskande, vi visste inte att vi var nominerade. Men det är jättekul, och det värmde i hjärtat! Det är kul med uppmärksamhet och uppskattning av saker man har jobbat med under lång tid.