Världens viktigaste näring?

Krönika: Vad fick dig att välja agronomprogrammet? Det är en fråga som jag fått otaliga gånger under de tre år jag läst till ekonom­agronom. Jag har fortfarande inget konkret svar och har nog besvarat frågan olika varje gång den ställts. Anledningen till att jag, med tämligen svag tidigare anknytning till de agrara näringarna, valde att bli agronom kanske närmast kan motiveras med insikten om att lantbruk är världens viktigaste näring. Alla behöver ju äta.

 

Samuel Bäckelin pluggar till ekonomagronom och är ny studentkrönikör i Jordbruksaktuellt.
 Foto: Ebba Lagerström

Jag läste en gång ett (kanske klyschigt) uttalande om att alla någon gång i livet behöver en läkare, jurist eller ingenjör – men att alla varje dag i livet behöver en lantbrukare. Trots att ett sådant perspektiv kanske är lite ensidigt så finns det ändå något i det som tilltalar mig. Det vore ju en otroligt svår utmaning att fortsätta leva utan att äta. Livsmedelsproduktion har varit essentiell i människans historia sedan vi blev bofasta och inom min utbildning pratar vi mycket om att lantbrukets betydelse kommer att öka i takt med att den globala befolkningen växer samtidigt som ytan odlingsbar mark minskar. Vi står inför en enorm utmaning och det är en av orsakerna till varför jag studerar agronomi.

I vår del av världen är det många som tar matsäkerhet för givet. Tron på att billiga livsmedel alltid kommer att finnas i butikerna är stark, men det finns exempel på att det snabbt kan förändras. I coronapandemins begynnelse var det många butiker som inte kunde möta den kraftiga efterfrågan som plötsligt uppstod och det spreds bilder på tomma hyllor i affärerna. Med den globala livsmedelshandeln finns det en överhängande förväntan att livsmedel från hela världen alltid ska finnas tillgängliga, men när pandemin bröt ut var det många länder som bromsade sin livsmedelsexport för att säkra sin egen försörjning vilket gjorde länder med låg självförsörjningsgrad utsatta. Denna komplexa dynamik som påverkar alla människors möjlighet att tillgodose det fundamentala behovet av att äta är ytterligare en anledning till varför jag vill bli agronom.

Ukraina är en av världens största exportörer av vete och priserna på världens spannmålsbörser har rusat i höjden sedan den ryska invasionen inleddes. Detta får konsekvenser långt utanför Europa, med Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien som regioner med stor import av ukrainskt vete. Matbrist har historiskt sett lett till konflikter och kan göra det även i framtiden. Den globala livsmedelshandeln bidrar med möjligheter att säkra inhemsk livs­medelsförsörjning, men samtidigt orsakar den ökad osäkerhet om den inhemska konsumtionen är allt för importberoende. Det är en fin balansgång som världens ledare behöver manövrera om deras befolkningar ska kunna fortsätta äta och leva.

Så hur kommer framtiden på världens livsmedelsmarknader se ut? Det är det jag vill vara med och påverka genom att utbilda mig till agronom. Även om historien kan säga oss något om framtiden så ser världen i dag inte ut som i går. Mjölkriget som utbröt på grund av höga mjölpriser, hungersnöd och missnöje i Frankrike 1775, som av flera anses vara en anledning till den franska revolutionen, kanske kunde ha sagt något om den arabiska våren 2011 som sammanföll med höga vetepriser? Det finns många exempel på konflikter som sammanfallit med höga priser på livsmedel och sambandet mellan matpriser och politisk instabilitet kan inte nog understrykas. Återigen grundar det sig i människans fundamentala behov av att kunna äta och det är det som gör de agrara näringarna så oerhört viktiga.

 

Samuel Bäckelin

Ålder: 22

Bor:  Uppsala

Utbildning:  Läser tredje året till ekonom-agronom på SLU

Koppling till de gröna näringarna: Utöver studierna har jag jobbat på ett gårdsmejeri i Roslagen

Hjärtefrågor inom lantbruket: Självförsörjningsgrad och levande landsbygd​

 

Samuel Bäckelin
Ekonomagronomstudent 

Artikeln publicerades söndag den 17 april 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Nu våras det för lantbruket

Krönika: Äntligen har våren kommit! Ett säkert vårtecken är att det nu är full fart ute på fälten. Hur är det möjligt att alla som har mark att bruka blir som små spralliga barn på julafton, så fort de ser den förste som ger sig ut på sina fält? Det tycker jag är härligt, för äntligen lever landsbygden igen! Det som däremot dämpar vårkänslan är det pågående kriget i Ukraina och de ännu större prisstegringar som skett sedan sist ni läste mina ord. Tänk om vi vetat då att det värsta ännu inte hänt.

 

Kommentera

Hur kommer det sig att det ofta är djur precis överallt?

Krönika: Jag har under mina ändå ganska få år i branschen (jag vet ju väldigt många som hållit på med lantbruk längre än vad jag har levt…) börjat snickra på en mental checklista inför stallbygge. Oron i världen gör ju som alla vet att prisläget är otroligt ovisst. Det jag har att komma med som framtidsspaning om just det, är ingenting som inte andra vet mycket bättre. Därför tänkte jag skriva ner min lilla checklista istället.

 

Kommentera