Köttkonsumtionen i Sverige ökar

Konsumtionen av griskött och nötkött är näst intill oförändrad, men ökningen för matfågel driver upp hela den svenska köttkonsumtionen. För griskött fortsätter det svenska att ta marknadsandelar medan svenskt nötkött och matfågel tappar marknad. Men rekordhöga produktionskostnader har ännu inte gett någon vidare skillnad på prislappen i butik.

 

Trots en minskad konsumtion så behåller grisköttet sin position som det kött vi äter mest av i Sverige. Under 2021 fortsatte det svenska köttet att öka sin marknadsandel samtidigt som exporten minskade. Foto: Mostphotos

Totalkonsumtionen av kött bland svenska medborgare ökade 2021 med knappt en procent till 80,1 kilo per person, inkluderat alla köttslag, enligt statistik från Jordbruksverket. Ökningen är den första sedan 2016, och utgörs helt och hållet av matfågel, då konsumtionen av gris- och nötkött backar marginellt. Ökningen följer även direkt på en ovanligt stor minskning som skedde mellan 2019 och 2020, vilket kan ha påverkat utfallet.

Siffran 80,1 kilo per person är uttryckt i slaktkroppsvikt, vilket inte är detsamma som den mängd som hamnar på gaffeln. Grovt räknat brukar man enligt Jordbruksverket säga att den verkliga konsumtionen är ungefär hälften av den slaktade vikten, alltså 40 kilo per person.
 

Det svenska grisköttet ökade sin marknadsandel under 2021 även om den totala konsumtionen av griskött minskade lite. Svenskt nötkött tappade marknadsandelar samtidigt som totalmarknaden minskade. Svensk matfågel minskade också sin marknadsandel men på en växande marknad. Det största marknadstappet gjorde svenska ägg, det beror dock på ett produktionsbortfall efter utbrott av fågelinfluensa.

Griskött backar

Jordbruksverkets statistik över svenska folkets köttkonsumtion sträcker sig från 1960 fram till 2021. I slutet av 70-talet nådde förbrukningen av griskött för första gången över 35 kilo per person och efter en svacka på 80-talet och i början av 90-talet gick den åter över 35 kilo 1995.

Sedan 2013 har konsumtionen kontinuerligt minskat och landade 2021 på 29,3 kilo per person, vilket kan jämföras med 29,6 året innan. Griskött är dock alltjämt det köttslag som vi äter allra mest av.
 

Förra året bjöd på en liten uppgången för köttkonsumtionen i Sverige. Uppgången beror helt på en ökning för matfågel, övriga köttslag minskar marginellt. De senaste två åren har konsumtionen av matfågel varit större eller i nivå med konsumtionen av nötkött. 

Marginellt mindre nötkött

Per person åt vi under förra året 22,6 kilo nötkött. En marginell minskning från 2020 då vi åt 22,7 kilo nötkött per person.

2005-2016 åt vi som mest nötkött under de senaste 60 åren, Då låg konsumtionen runt 26 kilo per person. Men då var det svenska nötköttet nere i en marknadsandel på 50 procent.

Mer matfågel

Konsumtionen av matfågel har ökat under 2021 och svensken åt 23,1 kilo fågelkött per person. En ökning från 21,8 kilo per person året innan.

Därmed har konsumtionen av matfågel varit större än nötkött under de båda senaste åren. Ökningen under 2021 bröt av den svaga trenden för matfågel som hängt i sedan 2017.

Hög marknadsandel för gris

Efter att importen av griskött räknat i slaktad vikt minskat kontinuerligt från 142,5 tusen ton 2013 till 80,3 tusen ton 2020, så förblev importen oförändrad 2021 jämfört med 2020.

Med en något minskad konsumtion och en ökad produktion så landade det svenska grisköttets marknadsandel på 82,7 procent 2021, en uppgång med 2,4 procentenheter från året innan.

Marknadsandelen för svenskt griskött har ökat kontinuerligt sedan 2014, och tog ett stort kliv från 76,5 procent 2019 till 80,3 procent 2020. Ökningen var till stor del en effekt av att svenska folket 2020 till följd av coronapandemin åt hemma i högre utsträckning än vanligt, och då i högre grad prioriterar svenskt framför importerat kött.

Minskad andel för fågel och nöt

För kött totalt sett landade marknadsandelarna för det svenska på 72 procent 2021, vilket är samma nivå som 2020.

Marknadsandelen för svenskt nötkött sjönk från 59,9 procent till 57,8 procent. Samtidigt minskade den svenska matfågelns andel av marknaden från 76,4 procent till 75,9 procent.

För lammkött ökade marknadsandelen från 28,1 procent till 30,6 procent.

Marknadsandelen för svenska ägg föll från 98 procent till 87 procent. Detta som en följd av utbrottet av fågelinfluensa vilket gav en tillfälligt minskad svensk produktion.

Konsumentprisindex står stilla

Branschen har varit tydlig med att de kraftigt ökade kostnaderna för insatsvaror behöver föras vidare ut till konsument, men när det gäller kött syns det dock ännu inga spår av någon pris­ökning i SCB:s statistik.

Enligt den senaste statistiken över konsumentprisindex, som summerar prisutvecklingen på mat och alkoholfri dryck fram till och med februari 2022, så har livsmedelspriserna totalt sett ökat fyra procent på ett år. Spridningen är stor och de fem produktgrupper som ökat mest i pris är kaffe, tomater, päron, vitkål och färsk lax på mellan 29,5 och 21,2 procent. Purjolök och avokado är å andra sidan exempel på varor som minskat rejält i pris.

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

Artikeln publicerades tisdag den 19 april 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera