Fram tills nu såg det rätt bra ut
Krönika: Vad är väl en bal på slottet? Den kan vara trist och tråkig och…och…alldeles alldeles underbar!
Byter du balen på slottet mot statistik så blir det också underbart. Det beror såklart på vad du tycker är roligt och det ena behöver inte utesluta det andra. Båda sakerna stimulerar hjärnan fast på olika sätt och vi behöver både fest och fakta. Särskilt i svåra tider.
Jordbruksverket har sedan 2015 redovisat prisindex på livsmedelsområdet. Det är uppdelat i fyra prisindex men de två som särskilt fångade min uppmärksamhet var produktionsmedelsindex och avräkningsprisindex. I skrivande stund finns statistik till och med januari i år. Under perioden från 2015 fram till januari hade index för avräkningspriser ökat från 100 till 130 på sju år. Under samma period hade produktionsmedelsindex ökat från 100 till 119. Där inkluderas även en ökning under det senaste året och före kriget i Ukraina, med 161 procent för gödning samt 33 procent för energi och drivmedel. Intäkter som stiger snabbare än kostnader är något som alla företagare gillar.
Mot bakgrund av detta borde lantbruksföretagen ha skapat reserver eller investerat för att stå bättre rustade mot en kris. Men statistik kan enligt ett känt citat som ofta tillskrivs Mark Twain kräva lite mer eftertanke, och undersöker man siffrorna lite mer kan det konstateras att livet inte alltid är rättvist. Avräkningsprisindex för djur generellt ligger på samma nivå som produktionsmedelsindex och för ägg- och grisproduktion är det till och med lägre. De driftsgrenar inom lantbruket som nu drabbas hårdast av prisuppgångarna är också de som haft sämst möjlighet att skapa reserver. Men återigen, statistik är statistik och ett snitt är ett snitt. Kan man dra alla över en kam?
Sveriges självförsörjningsgrad står nu högt på agendan inom flera sektorer i samhället och insikten om dess betydelse blir allt tydligare. Självförsörjningsgraden för det enskilda lantbruksföretaget är också en fråga som kommer att bli allt viktigare för att stå emot kriser och framtida prissvängningar. Djurfoder är den absolut största kostnaden bland insatsvaror enligt statistiken från Jordbruksverket. Här har det enskilda lantbruksföretaget olika förutsättningar utifrån ett självförsörjningsperspektiv. Kostnaden för el, handelsgödsel och drivmedel diskuteras mycket i pressen. Dessa kommer långt efter djurfoder när man mäter totala kostnaden för insatsvaror i jordbruket, även om de förstås också påverkar likviditeten i stor utsträckning.
Första Mosebok talar om sju svåra år efter sju goda år. Är det vad vi ser i statistiken och spåkulan?
Rolf Åttingsberg
Handelsbanken
