Nytänk och klimatfokus hos bröderna Danielsson

Per och Marcus Danielsson är kycklinguppfödare strax utanför Kalmar. I mars tilldelades de det lokala priset Ung växtkraft från Länsförsäkringar Kalmar län.

 

Kycklinguppfödarna Marcus och Per Danielsson har av Länsförsäkringar Kalmar län fått priset Ung Växtkraft. Foto: Carolina Wahlberg


– Det är roligt och lite hedrande att uppmärksammas som ung företagare. Det är en bekräftelse på att man gör något bra, säger 33-årige Per Danielsson, när Jordbruksaktuellt når honom via telefon.

Tillsammans med sin 30-årige bror Marcus, driver han kycklinguppfödning åt Guldfågeln och växtodling i Applerum strax söder om Kalmar.
 

En av de senaste investeringarna är solceller på tre av gårdens tak. Anläggningen har varit i gång i cirka ett år och Per är nöjd. Foto: Privat


Vad gör ni som sticker ut?

– Vi har som mål att jobba hållbart och för framtiden i allt vi gör. Vi blandar nytänk med traditionellt som funkar. Och vi försöker att hitta effektivitet i det vi gör och göra det rationellt och jobba efter det, säger Per.

För ungefär ett år sedan installerades till exempel solceller på gården.

– Det har varit positivt nu med de skenande energipriserna. Så det är skönt att kunna ha en viss del egen energi i alla fall. Det ligger i tiden, och vi kände att vi hamnar väl där förr eller senare, och då var det kul att kunna göra investeringen i tid så att man kommer med på tåget.

Anläggningen är uppdelad på tre tak på gården; en maskinhall, en verkstad och ett gammalt magasin. Totalt kan man med anläggningen producera 110 kwh.

– Hittills har vi lyckats ganska bra med köp av insatsvaror. Men det kanske bara är för stunden, hur nästa affär blir det vet vi inte, säger Per Danielsson om kostnadsläget just nu. Foto: Carolina Wahlberg

Hur har det gått?

– Det är lite svårt att säga efter bara ett år. Men vår elförbrukning följer soltimmarna ganska väl. Vi har större förbrukning på sommaren när det är mycket sol och mindre förbrukning på vintern när det är mindre sol. Så det synkar rätt bra!

Elförbrukningen på gården handlar till största delen om ventilation, som främst behövs på sommaren. Och på vintern när det i huvudsak är värme som behövs används gårdens kombinerade halm- och flispanna.

– Vi har nyligen startat upp halmdelen till vår panna, innan körde vi bara flis. Vi köpte pannan för att vi skulle kunna köra med både halm och flis. Men halmdelen har inneburit lite mer jobb för att få klar. Där behövdes en halmbana, en rivare och lite fler grejer. Det har vi nu byggt upp och installerat och fått i gång.

Det är en dansk panna och på grund av coronapandemin blev färdigställandet försenat, eftersom de som skulle hjälpa till inte kunde resa till Sverige.

Flisen köper bröderna Danielsson in från grannar och kollegor. Halmen är till största del deras egen.
 

Marcus och Per Danielsson tillsammans med Linda Ewaldh, försäkringsrådgivare lantbruk vid utdelningen av priset Ung Växtkraft. Foto: Privat


Känns det bra?

– Det är lite justeringar i början för att komma igång. Men överlag så funkar det väldigt bra jämfört med de satseldade pannorna vi hade innan. Det var också halmpanna, men med rundbalar. Men det var ett ständigt passande. Nu har vi en kontinuerlig panna som brinner hela tiden och som har högre verkningsgrad. Vi får en jämnare temperatur ut i varje stall. Och då jobbar ventilationen jämnare och bättre också. Och vi slipper springa och kolla till pannan och ladda den med halm hela tiden. Utan allt är mycket mer automatiserat och självgående nu.
 

När Jordbruksaktuellt besökte gården i juni 2019 höll man för fullt på att bygga ut ett av kycklingstallen från runt 15 000 till 46 000 djur per omgång. Att bygga ut i stället för att bygga nytt har varit ett sätt att slå ut fasta kostnader på mer produktion. 
– Den utökningen blir väldigt effektiv tycker vi och det har fungerat bra hittills, säger Per.  Foto: Privat


Berätta mer om ert kretsloppstänk!

– Vi nyttjar gårdens resurser. Gödseln från djuren kommer tillbaka på åkermarken, där skördar vi sen spannmål och halm, spannmål säljer vi och köper tillbaka som foder och halmen eldar vi. Och värmer upp stallarna till djuren.

Så ni har ingen egen spannmål i fodret?

– För tillfället säljer vi all spannmål och köper tillbaka som foder. Vi tycker att det funkar bättre så, då vi får ett bättre och jämnare foder, än att köra med eget vete som kan variera lite i proteinhalter och så. Det blir totalt sett ett bättre ekonomiskt resultat. För tillfället i alla fall.

Hur tycker ni att det är nu med det höga kostnadsläget?

– Vi har haft lite flax med köp av gödning i rätt tid och sålt spannmål på termin så den biten är löst. Men hur foderpriserna utvecklas är verkligen oroväckande. Kostnaderna måste föras vidare ut till konsument­ledet annars kan vi lika gärna stänga ned verksamheten.

Jag var på besök hos er 2019, när ni höll på att förlänga kycklingstallet. Hur gick det med bygget?

– Det har varit klart nu i drygt två år! Vi är väldigt nöjda mer resultatet. Sedan kan man väl bygga hur mycket som helst men ändå inte vara hundra procent nöjd. För man hittar alltid något litet som man kunde gjort bättre. Men överlag är vi jättenöjda. I och med att vi nyttjade en gammal byggnad så blev det en effektivisering. Vi har fortfarande bara fyra hörn, ett ombyte och ett foderkök, fast fördelat på en större uppfödningsyta.

På gården finns det en process med ett pågående arbete mot ett generationsskifte. Killarna har tagit över lite mer av fastigheterna sedan Jordbruksaktuellts senaste besök 2019. Men annars har de ingen brådska i ägarskiftet, då de varit involverade i gården sen barnsben.

– Man har alltid varit delaktig i gården. Även när man gått i skolan eller pluggat vidare eller jobbat ute, så har det alltid kretsat kring det här hemma. Vi har alltid fått säga våra åsikter och prova saker. Ibland har det gått bra och ibland inte. Vi har varit involverade väldigt tidigt egentligen.

Är det viktigt?

– Ja, och framför allt att man har en bra dialog mellan generationerna så att det inte är så att det finns ett intresse från den yngre generationen men den äldre generationen vägrar släppa taget, utan bara styr undan alla idéer som den yngre generationen har. Då är risken att de till slut tröttnar, säger Per och fortsätter:

– Sen vet jag kompisar som inte fått banken med sig alla gånger för att ta över och kunna driva släktgårdar vidare. Det är ju tufft! Det är stora ekonomiska bitar att lösa om man ska ta över ett lantbruk i dag. Det är synd när det finns en vilja och en kreativitet och energi hos den yngre generationen. Men sedan är det de ekonomiska bitarna som sätter stopp. Det är tråkigt.

 Tips till unga?

– Gör det man tror på och det man tycker är roligt! Det finns ingen gyllene väg att gå. Alla företag är olika och man driver dem på olika sätt. Hittar man ett sätt som man trivs med och som fungerar så kör man på det, säger Per.

 

Om Ung Växtkraft

Det lokala priset Ung Växtkraft i Kalmar län delades ut av Länsförsäkringar Kalmar län under LRF Sydosts digitala regionstämma som ägde rum den 23 mars. Priset om 20 000 kronor delas ut för att stödja och uppmuntra unga och drivna entreprenörer som med sina företag håller landsbygden levande.

 

Juryns motivering:

”Det är med stor stolthet som vi på Länsförsäkringar Kalmar län delar ut 2022 års utmärkelse av Ung Växtkraft i Kalmar län till bröderna Per och Marcus Danielsson. Per och Marcus bedriver lantbruksföretag på familjegården i Vassmolösa, strax utanför Kalmar. Här har de fått lära sig lantbrukshantverket från tidig ålder under vägledning av sina föräldrar. Huvudinriktningen av verksamheten riktas mot kycklinguppfödning och växtodling. För att skapa hållbarhet i företaget nyttjar Per och Marcus hela gårdens resurser såsom foder, uppvärmning, solpaneler för att skapa ett kretslopp. Hållbarhetsperspektivet är också påtagligt i hur Per och Marcus växeldrar i den dagliga verksamheten för att frigöra tid och energi som räcker till för alla delar av livet. Med sina moderna värderingar och djupa förankring i äldre generationers synsätt på lantbruk är Per och Marcus Danielsson sanna ambassadörer för den kraft och framtidstro som ryms inom våra gröna näringar.”

 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 07 maj 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera