“Det är jätteroligt när lantbrukare och rådgivare säger att de fått ny kunskap”

För 21 år sedan startade Greppa Näringen som ett övergödningsprojekt i södra Sverige. Sedan dess har verksamheten breddats, gällande både område och utbud, och man har sett att det långa arbetet bland annat har bidragit till minskat överskott av fosfor och kväve på svenska gårdar.

 

Greppa Näringen startades 2001, och sedan dess har över 65 000 rådgivningsbesök gjorts på olika gårdar. I dag har Greppa Näringen cirka 8 000 aktiva medlemmar, men totalt genom åren räknar man med att man haft totalt runt 12 000 till 13 000 medlemmar. Foto: Jordbruksverket


Greppa Näringen startades 2001 efter att riksdagen beslutat om att införa Sveriges 16 miljömål. 

– Man hade gjort växtnäringsbalanser inom rådgivningen innan, men nu tyckte man att man behövde komma längre gällande både ammoniakförluster och utlakning. Man ville återkomma till gårdarna, och man funderade på hur man skulle göra detta. Då växte idéen bakom Greppa Näringen fram, berättar Stina Olofsson, som är projektledare för Greppa Näringen. 

Det hela började som ett övergödningsprojekt, och vid starten täckte man området Skåne, Halland och Blekinge. 

– Tanken var att vi skulle jobba där vi gjorde mest nytta. Då var det mest påverkan på miljön och vattnet i södra Sverige. Men sen utökade vi med kustlänen, Mälardalen och Norrlands inland. 2015 inkluderades hela Norrland, och Greppa Näringen blev rikstäckande.

– I dag finns cirka 200 rådgivare som jobbar aktivt med rådgivning inom Greppa Näringen, berättar Stina Olofsson som har varit projektledare för Greppa Näringen sedan starten 2001. Foto: Sofie Logardt

Ny rådgivning

Övergödningsfrågorna kopplade till fosfor och kväve har varit centralt för Greppa Näringen sedan starten, och utifrån den grunden har verksamheten breddats genom åren. I dag erbjuder man rådgivning inom allt från anläggning av våtmark, dikesunderhåll, precisionsodling och växtskydd till utfodring, betesstrategi och byggplanering.

Ett av de senaste tillskotten i Greppa Näringens utbud är rådgivning för hästgårdar som har minst 15 hästar. 

– På hästgårdar sker ofta näringsförluster, och vi erbjuder enskild rådgivning där man tittar på bland annat skötsel av rasthagar. Men det är en ny målgrupp så där får vi jobba lite mer med marknadsföring.

Ett annat nytillskott är rådgivning kring biologisk mångfald i slättbygd. 

– Tidigare har det pågått i olika projekt, men vi kände att det vore bra att få in det lite mer systematiskt och göra en rådgivningsmodul med åtgärder. 

Förra året firade Greppa Näringen 20 år, och har i och med det nu publicerat en jubileumstidskrift. 
– I jubileumsskriften så står det lite om hur vi startade, och hur vi vill jobba framåt. Det finns också en tidsaxel för vad som hänt genom åren. Vi har också gjort olika kapitel utifrån de olika rådgivningsmodulerna, där vi skrivit om rådgivningen samt vilka resultat vi fått fram.
Du hittar jubileumsskriften här: https://q.ja.se/vFkf6

Räknar på hela gården

Stina berättar att de själva har fått utveckla många av de beräkningsmodeller som de använder. Exempelvis har de utvecklat Klimatkollen med hjälp av Hushållningssällskapet i Halland för att kunna beräkna gårdarnas klimatpåverkan. De har även vidareutvecklat beräkningsmodellen, så att man nu också kan beräkna klimatpåverkan per produkt. 

– Många mejerier och slakterier uppmanar sina lantbrukare att göra de här beräkningarna. 

Enligt Stina finns det flera aktörer som tagit fram beräkningsmodeller för klimatpåverkan, men att det än så länge bara är Greppa Näringen som räknar på en helhet på hela gården. 

– Det tycker vi är en styrka.

Minskat överskott

Greppa Näringens långa arbete har gett resultat ute på gårdarna. Bland annat har man kunnat se ett minskat överskott av både fosfor och kväve på gårdarna.

– För kväve har vi sett en minskning på mellan 5 – 19 procent, och fosforn har minskat ännu mer. Det är en styrka och ett bevis på att det har blivit effektivare användning av näringsämnen på gårdarna.

Enligt Stina har Greppa Näringen med sin rådgivning även bidragit till fler våtmarker i jordbrukslandskapet. Och eftersom Greppa har som uppdrag att utbilda rådgivarna som utför gårdsbesöken har det bidragit till en ökad kunskap och medvetenhet om miljö och klimat i rådgivarkåren.

Är det något speciellt du är extra stolt över?

– Det är att vi hittat ett systematiskt arbetssätt. Lantbrukarna blir medlemmar i Greppa Näringen, får ett startbesök där man gör en plan och väljer ett antal olika rådgivningar som sen följs upp med ett till besök. Både vid start- och uppföljningsbesöket görs en växtnäringsbalans och man svarar på frågor kring vilka åtgärder man gjort. På så sätt kan vi få fram en hel del siffror på vad som hänt på gårdarna. Vi har i dag 22 000 växtnäringsbalanser i vår databas, vilket är unikt, säger Stina och tillägger: 

– Vårt arbetssätt är något som vi blivit uppmärksammade för, så det är något som jag är stolt över. Det är också jätteroligt när både lantbrukare och rådgivare säger att de fått mycket ny kunskap. 

Något annat som Stina vill lyfta med Greppa Näringen är samarbetet inom branschen. 

– Vi samarbetar med LRF och länsstyrelserna, och så har vi alla rådgivarna med oss. Så den här samverkan, och att man gör något tillsammans, det är det som är det roligaste. 

Vad har ni för framtidsplaner?

– I dag har vi två projekt som drivs av Jordbruksverket. Ett om sparsam körning samt ett om att komma igång med biogas. De vill vi knyta närmare till Greppa Näringen. Vi har även planer på att jobba mer med vattenhushållning och bevattningsfrågan, samt samverka med de som utvecklar rådgivning kring biologisk mångfald kopplat till naturbetesmarker, svarar Stina och fortsätter: 

– Förra året lanserade vi även en rådgivning som heter Odlingsstrategi med och utan glyfosat, som innehåller ett beräkningsprogram om jordbearbetning i stort, inte bara kopplat till glyfosat. Men den har inte kommit igång så bra så den ska vi satsa mer på det här året. 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 08 maj 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera