Mer matkunskap i skolan!

Krönika: Jag har ingen koppling till lantbruk och får nog lov att kalla mig en helt vanlig ”Svensson” i grund och botten. Jag kunde ingenting om lantbruk, fårskötsel eller livsmedelstillverkning när vi tog över ett litet jordbruk i Ånge för fyra år sedan. Uppskattningsvis ungefär lika lite som gemene man. Visst, man kan inte vara bra på allting, men en sådan självklarhet som att veta hur mat blir till hade inte skadat när man tittar i backspegeln.

 

Jag gick ifrån att jobba i blå skjorta, kavaj och chinos i en skimrande bilhall med kunder som ska välja vilket träslag de vill ha på interiörlisten och vilken typ av läderklädsel bilen skall ha – det lite grövre dakotalädret eller det fina nappalädret? Till att sköta om får, mjölka, tillverka ostar och skörda gräs bland mycket annat.

Friheten, naturen och variationen är nog det bästa i dag. Men även att se resultatet av frö till gröda eller baggsläpp till nytt lamm.

Varje sommar kommer det en hel del besökare till vår gårdsbutik för att handla våra ostar, marmelader och korvar. Förväntansfulla, exalterade, och fascinerade. ”Kan man bo och leva så här?”. Ja, ungefär samma reaktion som vi hade när vi tittade på gården första gången. Förvånansvärt många kan dock inte ens se skillnad på om det är får, kossor eller getter som betar ute i hagarna. Ja, det är sant.

Många förstår inte kopplingen mellan djuren, mjölken och ostarna.

”Vad gör man av ullen?”

”Slaktar ni själva eller?”

”Vad äter de?”

”På sommaren är det väl lugnt? Då är de ju på bete.”

Vi människor måste lära oss och förstå hur maten kommer till bordet, oavsett om man bor i en storstad eller utanför. Detta redan från ung ålder så att bilden av jordbruk och matproduktion får en högre status.

Man ser nu bönder som flaggar för nerläggning när det är kris, alltså vad händer? Det är väl NU alla bönder behövs och fler därtill. Hur kan detta tillåtas?

Nu när det är kris i världen har jag fått höra flera gånger, att ”det är synd om sådana som er, som måste tanka traktorer när dieseln är så dyr”. Folk förstår inte att det är sådana som vi som gör att det finns mat i butikerna.

Denna okunskap måste bero på urbanisering och att folk är bortskämda med att maten alltid finns fint förpackad i butiken. Varför har vi ingen baskunskap i ämnet oavsett var man bor och är uppfödd? Varför sitter det djurrätts­aktivister inne i städerna och tycker att vi är hemska mördare? Något har gått snett.

Jag tycker att detta är något som vi borde ha fått mer kunskap om i grundskolan. 

Varför ägnades inte en timme i veckan i årskurs 9 till att få lära sig mer om hur maten som vi ska äta blir till? Frågar man en unge i dag var morötterna eller köttfärsen kommer ifrån så är det ifrån butiken, där tar det liksom stopp.

Det skulle behövas ett ämne i skolan där eleverna får lära sig hur det går till på riktigt, för att få respekt för det som ligger på tallriken. Och för att minska matsvinnet och skapa större förståelse för maten, naturen, och varför bonden inte vill att du kör skoter på dennes höstsådda åker eller vall. Kanske att fler unga då också skulle bli intresserade av att jobba med detta i framtiden.

Mer matkunskap (eller naturbrukskunskap) i skolan, jag tror på det!

För det känns inte direkt som att kunskapen i ämnet blir större, och den blir mindre och mindre ju längre bort från landsbygden vi kommer.

 

Christoffer Lindahl 

Ålder: 34

Utbildning: Gymnasium

Bor: Ånge

Yrke: Fårbonde med gårdsmejeri

Hjärtefråga inom jordbruket: Jordbrukets status i samhället.

 

Christoffer Lindahl

Artikeln publicerades måndag den 09 maj 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera