”Våga sälja mervärdet av din produkt”

Krönika: Måste livet vara så himla kärvt om du vill vara småskalig grönsaksodlare? Det tycker inte jag att det ska behöva vara. Jag tänker att det gäller att hitta andra vägar och andra sätt att ta betalt på, istället för att stirra sig blind på kilopriset för moroten. För det kan vi alla vara överens om, att få ett riktigt bra kilopris på grönsaker, det kan vi bara drömma om! 

 

Maria Hult är Jordbruksaktuellts nya krönikör. Foto: Carl Lemon

Hela mitt liv har jag haft ena foten i den sörmländska leråkern och andra foten i Stockholms innerstad. Som utbildad trädgårdsmästare har jag aldrig lyckats välja mellan landet och staden. När jag fick den där fantastiska frågan för sex år sedan, visade det sig att jag inte behöver välja. Frågan var ”går det att odla något ätbart i den här hästhagen”? Platsen var Ulriksdals Slottspark i Solna, 15 minuter från innerstan. ”Klart det går sa jag”! Nu är jag bonde på arbetstid samtidigt som jag bor i lägenhet i stan. 

Frågan kom från min arbetsgivare, en restaurangkoncern som jobbar med lokala smaker och som ville koppla ihop råvaru­produktion med matlagning. Deras långsiktiga tänk på hållbarhet, trovärdighet och kvalitet skapade utrymme för utveckling. Klart vi kan odla sa jag ju, men det handlar ju så klart inte bara om att odla och leverera en produkt. Det handlar även om att utbilda, både personal och gäster. Det handlar om att prata om de där viktiga värdena som hållbar odling bidrar till; biologisk mångfald, mullrika jordar, rikt insektsliv och korta transporter. Vi sätter maten i fokus och visar oss själva och våra gäster att vi bryr oss på riktigt, och vi försöker lära oss att förstå hur vi ska köpa in mat. 

Det är just denna typ av samarbeten som kommer driva lokal matproduktion framåt. Det stora värdet i dag ligger inte bara i den färdiga produkten, moroten, utan i resan från frö till morot. Jag tror att många vill jobba med hållbarhet, och profilera sig som ett företag eller verksamhet som tar sitt ansvar. Finns det nått bättre långsiktigt sätt att jobba hållbart, för människa, natur och ekonomi, än att jobba med just hållbar matproduktion? 

I dag är vi fyra helårsanställda på vår odling i Ulriksdal. Vi jobbar med att odla grönsaker och blommor åt våra sex restauranger som vi har i restaurangkoncernen. Utöver själva odlandet så dekorerar vi restaurangerna med växtmaterial från odlingen eller omgivningen och så ser vi till att det finns växtlighet kring alla uteserveringar. Under vintermånaderna stöttar vi andra delar av verksamheten på olika sätt, så vår kunskap och arbetsvilja tas tillvara på under hela året. Kostnaden för oss ligger som en övergripande kostnad för alla restauranger, de betalar helt enkelt vad vi kostar och sen tar de allt vi producerar. Vi får ett väldigt litet svinn, eftersom vi har en nära dialog med köken och eftersom det är flera olika restauranger. Det är också lättare för oss att sälja in andrahands sorterade grönsaker, till exempel hagelskadad sallad, eftersom vi pratar med varandra och det som drabbar odlaren även drabbar restaurangen. Vi kan alltså vända en katastrof (hagelskur) till en berättelse som får våra gäster intresserade och våra kök engagerade. 

Som småskalig odlare så har jag inte förväntningar på att bli förmögen. Men jag förväntar mig ändå att jag ska kunna ha betald semester, vabba och inte oroa mig för om jag överhuvudtaget kommer kunna fortsätta livnära mig på odlingen även nästa säsong. Trygghet skapar kreativitet och handlingsförmåga. Det i kombination med att du får jobba med din passion skapar ett otroligt starkt driv och resultatet kan bli något alldeles fantastiskt! 

Så mitt tips är att våga sälja mervärdet av din produkt! Prata inte bara om kilopriset utan prata om vad mer din köpare får och hitta samarbeten utöver själva försäljningen av produkter. Prata om vilka risker ni bör dela på. Prata också om värdet du ger i form av dig själv, din kunskap och ditt varumärke. Skäms inte för att ta betalt för alla mjuka värden runt omkring din produkt. Det är just de mjuka värdena många är villiga att betala för, till skillnad från den där moroten som ingen vill betala för.

 

Maria Hult

Bor: Stockholm

Utbildning: Skillebyholm - trädgårdsmästare

Yrke: Odlare

Hjärtefrågor inom lantbruket: Producent- och konsumentansvar för hållbarhet

 

Maria Hult
Odlare

Artikeln publicerades onsdag den 11 maj 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera