Ödmjukhet inför uppgiften

Krönika: Information lagras numera digitalt i stora mängder av oss alla. Rapporter och powerpointbilder från föreläsningar är bara några exempel. Vi vet att de finns tillgängliga där hela tiden. Risken är därför stor att det inte blir av att titta på eller läsa dem. Vad händer med oss när vi lagrar mycket obearbetat material som vi inte analyserar klart?

 

Nu är ju inte jag någon psykolog så kanske borde krönikan sluta här. Men… siffror och antagande som inte bearbetas och sedan dyker upp i ett annat sammanhang kan vara till gagn för utveckling, likväl som ett hinder för densamma. I sen tid har jag varit på flera seminarier inom skogs­sektorn, senast Nordic Green Business Forum i Östersund, där framtiden diskuterades. Många timmar på tåg och därmed möjlighet att samla information om den gröna näringen och även reflektera över äldre material. Ny förkovran blev det i rapporterna ”Mer mat – fler jobb” och ”Förslag till ökade kolsänkor i skogs-och jordbrukssektorn”.

Hur blir det med vår livsmedelsproduktion i framtiden? En stor del av de som förser oss med svensk mat är pensionärer, eller i vart fall väldigt nära den åldern. 2 000 av 59 000 lantbruksföretag står för 50 procent av livsmedelsproduktionen. Nettoupptaget av koldioxid i levande träd är cirka 38 miljoner ton per år. Nettoutsläppet från åkermark är cirka 2,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Från bebyggd mark är nettot 2,6 miljoner ton, nästa lika mycket som jordbruket. Detta var bara några lösryckta exempel från de två rapporterna ovan, men de får symbolisera vikten av att samla fakta.

Målkonflikter kommer alltid att finnas. Med mycket obearbetat material kan lösryckta delar bli både för- och nackdelar i en diskussion. Till exempel kan kunskapsbrist och värderingar påverka förutsättningarna för att få till åtgärder som kan öka kolsänkan i både skogen och åkermarken. Nyfikenhet och ett öppet sinne för förändring bidrar till nya affärsmodeller till gagn för både klimat och lönsamhet. Kanske det även behövs ett mått av ödmjukhet i samtalen som leder framåt baserat på det material vi analyserat med olika infallsvinklar?

Både skog och lantbruk har historiskt varit B2B-verksamhet. För att öka kunskapen och intresset för de gröna näringarna behöver slutkonsumenten få en starkare koppling till råvaruproducenten. Lantbruket är i dag inom flera driftsgrenar långt framme med att sälja slutprodukter direkt till konsument. Kanske kan skogsindustrin liksom mjölkproducenterna avsätta en liten del av bulken för att göra egna varumärken; en Södra och Norra klädkollektion?

Det är inte fakta som driver utveckling, det är samtalet och udda förslag baserat på insamlat material som ger nya impulser och för utvecklingen framåt.

 

Rolf Åttingsberg
Handelsbanken

Artikeln publicerades onsdag den 25 maj 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste