Ta vara på din outnyttjade erfarenhet

Krönika: Lantbrukets utveckling har alltid varit beroende av informationsinhämtning för att sedan sätta information i bruk. Att lära sig genom erfarenhet helt enkelt.

 

Foto: Axima


Redan när växtodlingsförädlingen började i antikens Mesopotamien så byggde utvecklingen på att man med tidigare års erfarenhet lärde sig något mera för att kunna motverka att begå samma misstag ännu en gång. Det kunde vara att en viss typ av gröda bara verkade trivas i en viss typ av jord eller som vi Sverige har lärt oss: vid midsommar regnar det alltid, därför är det inte lämpligt att lägga hö på torkning över midsommarhelgen. 

I en naturlig takt så har informationshämtningen utvecklats tillsammans med tekniken. Växtodlingsprogram har funnits sedan tidigt 90-tal och så även möjligheter att kunna ta ut viss information från fält­arbeten med såväl tröskor som traktorer. 

Ibland handlar informationshämtningen om att notera utfall från något, till exempel hur en skördekartering berättar om utfallet av årets skörd. Ett annat scenario är hur vi samlar in information för att kunna fatta ett beslut om en kommande åtgärd, det kan vara att läsa av data från en väderstation för att bedöma när det ska regna nästa gång och på så vis styra sin gödsling.   

I dag har tekniken kommit så pass långt att samla in information är standardiserat och sker oftast automatiskt. Det enorma flödet av information gör det lätt för brukaren att drunkna i information om det inte finns ändamål för informationen eller om det inte är tillräckligt lätthanterligt för brukaren att ta ut informationen från maskinen. Det resulterar ofta i att det bara är information som tar upp minne i maskinens display som kontinuerligt behöver raderas för att hålla displayen i form.

Möjligheterna att utnyttja all information är enorm. År 2018 blev Craig Livingstone från Hampshire, Storbritannien, utsedd till ”Farmer of the Year” av Farmers Weekly. Jag hade förmånen att träffa honom på mitt dåvarande jobb och jag frågade honom vad det bästa rådet han hade var till andra lantbrukare för att skapa mera lönsamhet, hans svar var att A och O är att ta 100 procent kontroll över sina kostnader. Han berättade att det var väldigt få lantbrukare som han pratade med som visste hur mycket det kostade att odla ett hektar vete. Vet man inte det vet man heller inte vilken prisnivå på insatsvarorna som är rimlig. 

Craig använde bland annat sin markkartering för att utifrån den göra rätt insatser med den beräknade skörden i beaktning. Mycket har hänt sedan 2018, inte minst på teknikfronten. 

I dag är system som överför information trådlöst till ett moln (Telematics) snart standard i de flesta maskinerna, dessutom så har de flesta maskintillverkarna portaler avsedda för att hantera informationen från maskinerna. Ofta är det till och med gratis att skapa ett konto och använda portalen även utan Telematics, vilket gör att möjligheterna och användarvänligheten för att samla in information har ökat avsevärt. Sambandet mellan vad maskinen i sig kan rapportera och vad man kan göra med informationen i dag kan vara att maskinen loggar vad för insatsmedel som förbrukas, (till exempel diesel eller gödning) eller vad för produkt som skördas med en tröska. Information som sedan laddas upp till en portal. I portalen är det möjligt att med enkelhet lägga in produkter som till exempel gödning och skördad spannmål tillsammans med priser. När det här är gjort är det enkelt att se vad kostnaderna för insatsvarorna var, samt vad utfallet i pris blev efter skörd. 

Jag tror att de flesta lantbrukare försöker undvika att begå samma misstag flera gånger, och jag är övertygad om att den tillgängliga tekniken som finns i dag inom lantbruket med enkelhet kan hjälpa till med det. Med dagens prisläge är det än viktigare än vad det har varit tidigare att få kontroll över sina kostnader. 

 

Viktor Liedberg
Agrotekniker och Teknisk support på Axima

Artikeln publicerades tisdag den 31 maj 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste