En global livsmedelsskatt skulle leda till mindre utsläpp från jordbruket

En global klimatskatt baserad på hur stora utsläpp ett livsmedel ger upphov till, skulle styra produktionen mot att ske i länder där utsläppen är låga. Det menar forskare på SLU och Lunds universitet.

En global skatt på livsmedel baserad på livsmedlens utsläpp, skulle styra produktionen mot låga utsläpp. Det menar forskarna bakom en ny studie från AgriFood Economics Center. Illustration: Malin Strandli

Ett politiskt styrmedel i form av en klimatskatt på livsmedel, skulle kunna bidra till att minska utsläppen. Det skriver forskarna från AgriFood Economics Center (ett samarbete mellan SLU och Lunds universitet) i ett gemensamt pressmeddelande.

En ny studie visar att en global beskattning av växthusgaser från jordbruket, redan vid en låg skatt, skulle ge betydligt större utsläppsminskning än en hög skatt initierad av EU. Men för att lyckas med detta behöver skatten också kompletteras med styrmedel för fattigdomsbekämpning.

Baserad på utsläpp

Växthusgaserna från jordbruket skiljer sig mycket åt mellan producenter och olika länder. Och enligt forskarna skulle en klimatskatt som baseras på hur stora utsläpp ett livsmedel genererar, styra produktionen mot att ske i länder med låga utsläpp och även mot livsmedel med låga utsläpp.

Enligt forskarna går en sådan skatt att utforma på flera sätt:

  • Den skulle kunna vara global och omfatta alla länder.
  • Eller regional och omfatta en grupp länder som vill gå före, exempelvis EU.
  • Skatten skulle antingen kunna vara lika hög i alla länder, eller differentieras så att länder med lägre BNP per capita, får lägre skatt.

Studien visade att utformningen av skatten har stor betydelse för effekten på utsläpp.

En hög skatt, likt den svenska koldioxidskatten, som bara omfattar EU, leder till en global utsläppsminskning på cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar enligt forskarna, cirka 0,15 procent av den globala utsläppen från jordbruket.

En låg global skatt som är lika för alla och vars innehåll endast ligger på motsvarande, en tiondel av den svenska koldioxidskatten, skulle leda till en utsläppsminskning på cirka 200 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar i stället cirka 3,2 procent av de globala utsläppen från jordbrukssektorn.

Utsläppsminskningen i det senare scenariot, beror på minskad produktion av sådant som ger upphov till stora utsläpp, främst nötkött i länder utanför EU. Samtidigt skulle produktionen av fläsk, fågel och vegetabilier öka, och ge upphov till lägre utsläpp per kilo.

– Vi är medvetna om att det finns både politiska och administrativa svårigheter med en global skatt. Men vår analys visar vikten av att nå ett globalt avtal för jordbrukets växthusgasutsläpp och betydelsen av att skatten är enhetlig. Om alla utsläpp behandlas lika, oberoende av var de sker, kan även en låg skatt ge stora utsläppsminskningar, säger Torbjörn Jansson, docent i national­ekonomi på SLU och en av författarna till studien.

Styrmedel mot fattigdom

Men studien visar också att det finns en målkonflikt mellan klimat och fattigdom. En global skatt skulle göra jordbruksproduktionen mindre lönsam i länder med låg BNP per capita, eftersom avkastningen av varje hektar eller djur oftast är lägre där. Skatten skulle samtidigt höja matpriserna och försämra livsmedelsförsörjningen i dessa länder. Därför behöver dessa länder antingen fråntas klimatskatt, eller betala en lägre skatt. Studien visar dock att en låg skatt i länder med lägre BNP per capita ger betydligt mindre utsläppsminskning jämfört med en skatt som är lika hög för alla länder.

– Om fattiga länder får en lägre klimatskatt minskar nyttan av skatten, eftersom det skulle innebära att utsläppen beskattas mindre och minskar mindre där de är höga, och beskattas mer där de redan är låga. En enhetlig och global skatt är bättre för klimatet, men den behöver kompletteras med styrmedel för fattigdoms­bekämpning, säger Torbjörn.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 08 juni 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste