Fängelse efter falsk anmälan om vargjakt

En kvinna och hennes man döms nu till fängelse respektive villkorlig dom efter att de hittat på att grannen skjutit mot en varg. De båda ska sammanlagt betala 21 300 kronor i skadestånd till sitt brottsoffer, kvinnan ska sitta i fängelse tre månader och mannen får en hög dagsbot, skriver Jakt och Jägare, i deras artikel.

Värmlands tingsrätt dömde paret för falsk tillvitelse. Foto: Mostphotos

Den 21 maj 2020 ska händelsen ha utspelat sig på en mindre ort i centrala Värmland. De inblandade i utredningen bor grannar med varandra i en mindre bebyggelse där det under en längre tid pågått en intensiv grannfejd. Det är bakgrunden till att det dömda paret i 50-årsåldern ska ha ringt polisen och anmält sin granne som de påstod hade skjutit mot en varg.

Åtalet om grovt jaktbrott mot den oskyldige mannen lades ner ganska omgående efter att polisen noterat att parternas berättelser inte stämt överens. Innan åtalet lades ner den 1 juni så tvingades den felaktigt anmälda mannen vara med om att polisens insatsstyrka kom och tog med honom till förhör och DNA-tester.

Brottsoffret anmälde i sin tur paret som anmält honom, för förtal. Värmlands tingsrätt har nu dömt kvinnan för falsk tillvitelse, vilket innebär att man falskt anmäler någon för brott.

Påföljden för kvinnan blev tre månaders fängelse och tillsammans med sin medåtalade man ska hon betala 21 300 kronor till mannen som de anklagade för vargjakt. Den medåtalade mannen slipper fängelse men ska betala 54 000 kronor i dagsböter.

Valdemar Jensen
Valdemar Jensen
Tel: 073-925 05 41
E-post: valdemar@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 09 juni 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera