Utvecklar plattform för kycklingproduktion – som ger spårbarhet och transparens

Företaget Foodchain by blockchain har utvecklat en datalagringaplattform som ska underlätta för lantbrukare att spara och dela sin data, och förenkla spårbarheten hos livsmedel.

Cecilia Ryegård har alltid vurmat för att visa upp mervärdena med svensk livsmedelsproduktion och har arbetat mycket med ekologiskt. När hon kom i kontakt med blockchain-tekniken kände hon direkt att detta kunde vara ett bra verktyg inom lantbruket.  – Det vi gör är att lösa hela dokumentations-problematiken för lantbrukaren och får spårbarheten och historien på köpet, säger hon. Foto: Foodchain by blockchain

Just nu driver företaget Foodchain by blockchain ett projekt tillsammans med lantbrukare/uppfödare, Bjärefågel, Svenskt Sigill och RISE, som ska ge full spårbarhet i produktionen och även undersöka möjligheten att leverera klimatindex i realtid via systemet. Projektet omfattar cirka 5 miljoner kronor och delfinansieras av Jordbruksverkets EIP-program med 3,7 miljoner. Den resterande delen finansieras av företaget självt. Syftet är att lansera en kommersiell plattform för svensk kycklingproduktion som löser många av branschens utmaningar med administration och produktionsplanering.

– Det största med det här är egentligen att vi hjälper lantbrukaren och Bjärefågel att hantera sin dokumentation, vilket gör deras arbete enklare. Genom systemet som bygger på delade data finns det även stora möjligheter till produktoptimering i stallarna och slakteriet. Men systemet underlättar även kommunikationen mellan Bjärefågel och producenterna, säger Cecilia Ryegård, vd och grundare till Foodchain by blockchain och fortsätter:

– Man kanske inte tror det men det kan vara ett ganska jobbigt moment ibland att hålla kommunikationen levande. Men detta gör att Bjärefågel kommer kunna hålla koll på produktionen från sitt håll utan att belasta lantbrukaren, vilket förenklar för alla.

Hur underlättar systemet arbetet?

–Vi gör ju ett micro-produktionssystem för lantbrukaren och Bjärefågel, där all dokumentation blir digital. Vilket gör att vi kan förflytta den mellan aktörerna på ett enklare sätt. Den här datan som vi ser, finns ju redan i systemet, men idag är det mycket papper och penna eller i Excel, så vi gör det digitalt i stället. Det ger ju en mängd fördelar.

Flera användbara funktioner

Projektet ska vara klart till den 31 mars 2023 och då ska systemet även kunna ge full spårbarhet genom hela kedjan från moderdjur och foder till dess att konsumenten köper kycklingen i butiken.

– Tanken är att konsumenterna ska kunna ta del av den data som finns i systemet genom en QR-kod på kycklingförpackningarna. Genom att skanna den leds man till en webbsida där ett urval av den data som finns dokumenterad finns tillgänglig och är anpassad efter konsumenten. Den som vill kan även välja att gå ännu djupare i informationen, säger Cecilia och fortsätter:

– Sedan finns det givetvis data som inte delas med konsumenten, så som priser och annat. Blockkedjan fungerar så att man kan välja vilken information andra ska få ta del av och vilken data som inte ska vara synlig för alla. Lantbrukaren och förädlaren äger sin egen data och avgör det.

Kommunicerar ut mervärdena

Cecilia tror att plattformens funktion kan göra stor nytta generellt för lantbruket i Sverige. Inte minst för dokumentationens skull, men också för att det blir lättare att visa konsumenten att den får de mervärden den betalar för. Något som hon tror kommer efterfrågas alltmer framöver.

– Bjärefågel och deras producenter levererar ju många mervärden. De är exempelvis klimatcertifierade och det här är inte alltid helt enkelt att kommunicera ut till konsument, men det kan systemet också hjälpa till med, att berätta historien på ett enklare sätt.

Cecilia tror även att intresset och vikten av att kunna spåra livsmedels ursprung kommer att öka i takt med att konsumenter blir mer intresserade av vad de köper och vill veta vad man betalar för, särskilt med stigande priser. Bättre spårbarhet utgör också en bättre möjlighet för att upptäcka matfusk eller spåra smittor.

– Att kunna spåra saker snabbt till dess källa, tror jag kommer bli viktigare i framtiden, om det kommer mer smittor och pandemier exempelvis. Det finns ju system för det redan idag, men som är betydligt långsammare än vad det här är. Med det systemet vi tar fram kommer det gå snabbt att få fram informationen.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 13 juni 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem är politikernas bästa vän?

Krönika: Höj självförsörjandegraden, öka beredskapen, stärk livsmedelsförsörjningen! Förslagen om hur detta kan göras är många, men på andra sidan av samma mynt exploateras mark årligen. Det är förvisso ett annat tema på krönika än det jag tänkt, men det knyter an till ämnet. Vem är politikernas bästa vän? Vad jag förstår ska aktuella kapitel i miljöbalken utredas och förhoppningsvis leda mot ett starkare skydd av jord- och skogsbruksmark. Då kan markägare förhoppningsvis slippa årsvisa tvister mot maktgalna bolag som yrkar på att de ska tillgodose väsentliga samhällsintressen. Vad är det, om det inte är att skydda den brukbara mark som finns?

 

Kommentera