Värden före mängd i förstaskörden

Mattias Bertilsson driver Alböke gård på norra Öland. Han prioriterar bra värden framför mängd i första­skörden, på arealen han inte kan bevattna. 

 

Efter skörd läggs grovfodret i plansilo. En fördel är att det går snabbt att lägga in fodret. Eftersom de på Alböke gård kör med självgående hack är det väldigt hög kapacitet, så det gäller att kunna ta emot fodret men ändå inte tulla på kvaliteten. Mattias Bertilsson tycker att plansilo också passar bra med den foderrobot man har på gården. Foto: Carolina Wahlberg


Mattias Bertilsson ­driver Alböke gård på norra Öland. På gården har han mjölk- och köttproduktion med ungefär 250 mjölkande som mjölkas av fyra robotar. 

– Den 18 maj slog vi den första vallskörden och den 19 maj på eftermiddagen började vi köra. Det är ganska tidigt och det är en strategi som jag har valt, säger Mattias. 

Efter torkan 2018 kände han att han var tvungen att hitta på något för att säkra fodertillgången för framtiden. Han valde då att bygga en bevattningsdamm som stod klar 2020. I dag kan han vattna 100 hektar. Av dem är ungefär 50–60 hektar vall och resten majs och spannmål. Totalt till gården finns 220 hektar vall. 

– Grovfoder av hög kvalitet är viktigt för att hålla en hög och jämn mjölkproduktion. Därför måste vi ha bra analysvärden så jag har satsat på att köra väldigt tidigt. Och sedan köra med 3,5 till 4 veckors mellanrum mellan skördarna, säger Mattias och fortsätter:  

– 2021 körde vi fem skördar. Så då fick jag ändå ihop mängden på det sättet. På Öland är vi vanligtvis glada om vi kan få ihop tre skördar. I år siktar vi på fyra skördar. 

Hur ser det ut i år?

– Hösten 2021 var det väldigt blött. Men i mars och april har vi inte fått någon nederbörd alls att prata om. Det har varit kallt, men sen när värmen kom gick det fort och då började vallarna torka bort. Så det var då jag tog beslutet att köra igång tidigt för att kunna hålla uppe värdena på fodret. Första skörden är ungefär halv skörd där vi inte kan bevattna. 

Men arealen som man kunnat bevattna har gett full skörd. 

– Där ser man vad vatten gör. Där har vi lagt på två omgångar med 25 milli­meter varje gång. Så de markerna fick 50–55 millimeter innan förstaskörden. 

Mattias brukar använda Vallprognos.se för att planera. 

– Det är väldigt bra för att se hur man ligger till.  Jag har flera brukningsenheter så jag tar prover på olika ställen, för det kan skilja sig åt på någon mils radie. Då har jag mer säkerhet att gå på. 

När det kommer till värdena vill han att fodret ska ligga på en TS-halt på 35 procent, 11–12 MJ och 160–170 i råprotein. Vallblandningen är Kalmarsund lusern, vilket är en blandning från Swedish Agro som innehåller rajgräs, klöver och lusern.

– Alla som inte har bevattning vill ju ha både mängd och värden, då kanske man får kompromissa lite. Där har jag fördel med bevattningsdammen att jag kan ta värdena i första hand och sedan mängden på fler skördar, säger Mattias Bertilsson som driver Alböke gård på norra Öland. 

Egna maskiner

Förut lejde man in vallskörden via en maskinstation. Men när företaget lade ner för tre år sedan valde Mattias att satsa och köpa in egna maskiner, förutom slåtterkrossen som de fortsatt lejer in.

– Det är en Butterfly 970 som kommer och slår först. Sedan har vi en tolvmeters Claas rotorräfsa som strängar. Efter det kommer en självgående hack av modell Fendt Katana 65. Ofta ligger vi sedan med två följevagnar och sedan har vi en Volvo L60 hemma i plansilon som packar. Sedan kör vi med gödseltunna efter för att få i gång återväxten och kunna hålla fyra veckors intervallerna. Jag tycker den ingår i kedjan. Det är lika viktigt att få ut gödseln som att få in fodret. 

I och med att Mattias köpte egna maskiner så blev det också mer arbete med maskinkörning för gårdens personal, vilket var positivt när mycket arbetstid på gården frigjorts i och med mycket automatisering. 

– De är väldigt duktiga, drivna och självgående. Det är inte lätt att få tag i bra personal så man får vara rädd om dem. 

En annan fördel med att ha maskinerna själva tycker Mattias är att de kan styra tiden mer själva.  

– Har man maskinstation så är det alltid en stress att hålla igång hacken, annars står den och kostar pengar. Kör vi med grejerna själva gör det inget om hacken står och väntar lite. Bara det blir kvalitet i silon. Det är han som packar i silon som styr hastigheten. Och det är alla medvetna om. Får vi in skit så blir det skit ut. 

Mattias är noga med att alla i personalen ska vara delaktiga. 

– När vi byggde 2017 gick jag med i Lean lantbruk. Där gäller det att få med sig alla medarbetare i hela kedjan, så att det inte blir ett inne- och ett utegäng. Jag tycker det är viktigt att alla får vara med så att man vet vad man har att jobba med. 

 

– Med tanke på omvärlden så känns det ännu viktigare i år att få ihop grovfoder med bra värden för att inte behöva köpa in för mycket kraftfoder, säger Mattias. 

 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 14 juni 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste