Så vill partierna verka för jordbruket

Valet närmar sig med stormsteg. Söndagen den 11 september är det dags att göra sin röst hörd. Men hur ser riksdagspartierna på svenskt jordbruk och hur vill de att de gröna näringarna ska utvecklas framåt? Det får du reda på i Jordbruksaktuellts valenkät 2022!

Söndagen den 11 september är det dags att rösta i valet 2022. Foto: Mostphotos

Jordbruksaktuellt ställde tre frågor till samtliga riksdagspartier för att veta vad detänker om jordbrukets framtid i Sverige.

1. Vilket är den största utmaningen för svenskt jordbruk i dag, relaterat till lönsamhet och konkurrenskraft?

2. Vad vill ni som parti göra för att öka den svenska livsmedelsproduktionen?

3. Vad behöver göras för att fler ska vilja satsa på ett jobb inom de gröna näringarna/ livsmedelsproduktionen i framtiden?

Vänsterpartiet

Elin Segerlind, miljöpolitisk talesperson Vänsterpartiet. Foto: Agnes Stuber

1. Vilket är den största utmaningen för svenskt jordbruk i dag, relaterat till lönsamhet och konkurrenskraft?

– Helt klart är kraftigt ökade kostnader på insatsvaror som drivmedel, gödsel och foder stora orsaker till det nuvarande kostnadsläget.

2. Vad vill ni som parti göra för att öka den svenska livsmedelsproduktionen?

– Sverige bör anta ett mål om att öka självförsörjningsgraden på livsmedel till 80 procent. Vi anser att staten måste öka stödet till jordbruket för att möjliggöra omställning till ett fossiloberoende och hållbart jordbruk. Det stärker samhällets beredskap vid krissituationer, minskar behov av import och ger förutsättningar för en näring i enlighet med våra ambitioner för landsbygd, klimat och biologisk mångfald. Det behövs förbättrade möjligheter för småskalig, lokal och ekologiskt hållbar produktion där små jordbruksenheter får en större del av jordbruksstödet.

3. Vad behöver göras för att fler ska vilja satsa på ett jobb inom de gröna näringarna/ livsmedelsproduktionen i framtiden?

– Konkreta stöd och styrmedel som bidrar till att de gröna näringarna i högre grad är en del av omställningen gör dessa jobb mer attraktiva. Vi vill också med en annan fördelning av EU:s jordbruksstöd se att det är möjligt att ha kvar mindre gårdar men också starta upp mindre företag inom jordbruket och inte som i dag att stödet premierar de absolut största gårdarna och tvingar engagerade och kunniga jordbrukare att lägga ner. Vi ser positivt på att satsa mer på unga lantbrukare genom ökat investeringsstöd för denna grupp samt ökat statligt startstöd.

Socialdemokraterna

1. Vilket är den största utmaningen för svenskt jordbruk i dag, relaterat till lönsamhet och konkurrenskraft?

– Till följd av Rysslands illegala invasion av Ukraina så har kostnaderna för insatsvaror inom jordbruket ökat. Jordbruket är en helt central näring för Sverige och svensk motståndskraft i turbulenta tider. Det finns en bred enighet bakom detta. Vi vill se ett starkt svenskt jordbruk, som bidrar till vår försörjningsförmåga. En annan utmaning som svenskt jordbruk dras med är generationsväxlingen på familjegårdar och avfolkningen av olika glesbygdskommuner.

2. Vad vill ni som parti göra för att öka den svenska livsmedelsproduktionen?

– Sverige ska ha levande och livskraftiga landsbygder med ett konkurrenskraftigt och miljömässigt hållbart jordbruk. Därför har regeringen föreslagit en rejäl satsning på totalt 28,5 miljarder kronor mellan 2023– 2027. Med anledning av den senaste tidens ökade kostnader på insatsvaror för jordbruket föreslår också den socialdemokratiska regeringen åtgärder som syftar till att stötta det svenska jordbruket. Ett förslag är en stor skattesänkning på diesel för jord- och skogsbrukare samt stödåtgärder till animaliesektorn. I februari presenterade också regeringen ett extra stödpaket på en miljard kronor till jordbruket, mot bakgrund av de höga drivmedelspriserna. Säkerhetsläget aktualiserar behovet att stärka Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig och som ett led i det arbetet har regeringen beslutat att tillsätta en utredning om en ny livsmedelsberedskap.

3. Vad behöver göras för att fler ska vilja satsa på ett jobb inom de gröna näringarna/ livsmedelsproduktionen i framtiden?

– Det handlar om att stödja glesbygden på olika områden samtidigt. Vi behöver stimulera regional tillväxt genom att investera i service, statliga närvaro, utbildning, bredband, vägar och järnvägar samt bostäder i hela Sverige. Vi behöver främja ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk, och utnyttja möjligheten för en ökad svensk livsmedelsproduktion och se till att det ska bli lättare att bygga i attraktiva strandlägen på landsbygden.

Miljöpartiet

1. Vilket är den största utmaningen för svenskt jordbruk i dag, relaterat till lönsamhet och konkurrenskraft?

– Det går inte att blunda för att klimatförändringen för med sig ökade problem med extremväder - såväl värmeböljor och torka som häftiga regn. Det kräver både att lantbruket snabbt investerar i klimatomställning och i klimatanpassning. Det är oerhört viktigt att de medel som ska satsas i nya CAP till klimat och miljö verkligen utnyttjas strategiskt rätt till just klimatomställning. Ett annat problem är att jordbrukare lägger ner sina jordbruk, att vi har en omfattande storleksrationalisering, att jordbruksmark exploateras och att vi har alldeles för dålig självförsörjningsgrad - både sett till livsmedel och att svenskt jordbruk i för hög utsträckning är beroende av import av bland annat diesel, gödsel, foder och utsäde. Det finns också ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden och många ekosystem-tjänster på grund av ett alldeles för intensivt konventionellt lantbruk.

2. Vad vill ni som parti göra för att öka den svenska livsmedelsproduktionen?

– MP vill ha ett mer variationsrikt jordbruk, fler ekobönder och en ökad ekoareal, satsning på att unga och gröna lantbrukare får bättre utbildning och bättre sociala villkor. Genom att satsa mer på lantbrukare i hela landet och en stärkt livsmedelsförädling kan försäljningen av svensk och ekologisk mat i Sverige öka.

3. Vad behöver göras för att fler ska vilja satsa på ett jobb inom de gröna näringarna/ livsmedelsproduktionen i framtiden?

– MP anser att inkomststöden till mindre gårdar måste öka i enlighet med de beslut som fattats i EU. Varför ska Sverige bryta mot just dessa EU-regler när vi vet att lantbrukare med mindre familjejordbruk, småbrukare och fäbodbrukare verkligen behöver allt stöd de kan få? Vi vill också göra en skatteväxling och ersätta nedsättningen av dieselskatten till ett generellt jordbrukaravdrag. Då blir det lönsamt att hushålla med energi och att ställa om till fossilfritt. I Finland finns en statlig 1-månaders semestergaranti och avbytartjänst till alla lantbruk med mer än 10 djurenheter som vi tycker att Sverige bör ta intryck av. Det gör definitivt jobbet mer attraktivt för unga. Dessutom ger det fler ungdomar goda möjligheter till utbildning och praktik. Nästa steg kan vara att driva en egen gård. Ett mer djurvälfärds- klimat- och miljö- inriktat jordbruk och trädgårdsnäring skulle också attrahera Gretagenerationen. Utmaningar i förädling av produkter och koppling till besöksnäring och gastronomi är också väldigt intressant.

Centerpartiet

1. Vilket är den största utmaningen för svenskt jordbruk i dag, relaterat till lönsamhet och konkurrenskraft?

– Den största utmaningen är de stigande priserna på insatsvaror som diesel, foder och gödsel och den höga inflationen över lag. Marginalerna är små och många jordbruk riskerar slås ut för alltid av kostnadschocken med inte bara personliga tragedier som följd utan också fallande produktion och minskad självförsörjning av livsmedel i Sverige. Centerpartiet har därför tagit initiativ till och förhandlat fram 3,2 miljarder kronor i skattesänkningar och stödinsatser till Sveriges lantbruk inkl. retroaktiv dieselskatteåterbäring från 1 januari i år. Tung byråkrati och oflexibla regelverk gör det också svårare att bygga vattennära på landsbygden också hämmar konkurrenskraften. Här finns mer att göra, utan sänkta krav inom exempelvis djurvälfärd, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det är dyrt att anställa personal i Sverige. Vi vill därför göra det billigare att anställa och att arbeta. Vi tror att svenskt jordbruk kan få konkurrensfördelar av den gröna omställningen genom att inte vara inlåsta i ett fossilberoende och genom att exempelvis bli mer självförsörjande på grön, egenproducerad el.

2. Vad vill ni som parti göra för att öka den svenska livsmedelsproduktionen?

– Vi vill att lönsamheten och konkurrenskraften ska förbättras inom primärproduktionen och i hela livsmedelskedjan – från jord till bord. Kostnaderna behöver sänkas för företagen och det behöver undanröjas krångliga regler och långa handläggningstider. Vi vill genomföra en skatteväxling där skattenedsättning på diesel ersätts med ett lika stort jordbruksavdrag, som innebär att berörda företags inkomstbeskattning minskar. Vi vill även se en biopremie som ska utjämna pris-skillnaderna mellan fossil diesel och förnybara alternativ.

3. Vad behöver göras för att fler ska vilja satsa på ett jobb inom de gröna näringarna/ livsmedelsproduktionen i framtiden?

– Centerpartiet har många olika förslag för att både dels göra det lättare att anställa, dels för att öka kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna. Det behövs ett mer systematiskt och strategiskt arbete med kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna/ hela livsmedelskedjan.

Liberalerna

1. Vilket är den största utmaningen för svenskt jordbruk i dag, relaterat till lönsamhet och konkurrenskraft?

– Det är bekymmersamt att jordbrukets intäkter till så stor del bygger på produktionsstöd från EU. Det är i grunden osunt. Samtidigt bidrar jordbruket med en rad andra nyttor än just de livsmedel som produceras. Liberalerna vill förändra jordbruksstödet så att det kopplar direkt till sådant som insatser för biologisk mångfald eller livsmedelsberedskap.

2. Vad vill ni som parti göra för att öka den svenska livsmedelsproduktionen?

– Personalbristen som många bönder möter är inte hållbar. För att kunna öka livsmedelsproduktionen behövs en god arbetskrafts-invandring till jordbruket. Vår försörjningstrygghet bygger i första hand på en fungerande global handel med livsmedel. Handeln innebär att dåliga skördar i en region inte längre leder till svält eller ens särskilt höga matpriser. Det stora hotet är att länder börjar driva en protektionistisk jordbrukspolitik. Men i dessa tider kan den svenska livsmedelsberedskapen inte vara stark nog om vi blir avskurna från handel.

3. Vad behöver göras för att fler ska vilja satsa på ett jobb inom de gröna näringarna/ livsmedelsproduktionen i framtiden?

– För att förbättra förutsättningarna för de gröna näringarna och svenskt jordbruk vill vi sänka skatten på jobb och företagande. Den svenska livsmedelsproduktionen skulle med en mer företagsvänlig politik ha goda förutsättningar att utvecklas där det svenska jordbrukets fördelar bättre tas till vara. Förbättrade möjligheter att växla om till matbaserad turism skulle ge en viktig sektor ökade möjligheter till fler jobb och stärka Sveriges position som matnation är ett exempel bland många.

Moderaterna

1. Vilket är den största utmaningen för svenskt jordbruk i dag, relaterat till lönsamhet och konkurrenskraft?

– Just nu är det största problemet att kostnaderna för drivmedel, gödsel, el med mera rusat under de senaste månaderna. Det behövs tillfälligt stöd, vilket vi också drivit i riksdagen med flera riktade åtgärder för att förbättra ekonomin som resultat. Samtidigt är det ingen nyhet att det är små marginaler i jordbruket. Så måste det inte vara. Det måste till en ny politik som tar tag i de verkliga problemen som består av alltför höga skatter och avgifter, samt en omfattande regelbörda som tynger jordbruket.

2. Vad vill ni som parti göra för att öka den svenska livsmedelsproduktionen?

– Vi vill förbättra grundförutsättningarna för jordbruket, så att lönsamheten och därmed konkurrenskraften ökar. Vi vill genomföra omfattande regelförenklingar så att kostnaderna för företagens administration minskar med 30 procent. Skatterna på drivmedel ska sänkas och Moderaterna är det parti som sänker dem mest. Avgifter för tillsyn ska inte överstiga de faktiska kostnaderna och det ska vara slut på att ta betalt i förväg för tillsyn som inte sker. Totalt sett skulle det innebära betydande lättnader.

3. Vad behöver göras för att fler ska vilja satsa på ett jobb inom de gröna näringarna/ livsmedelsproduktionen i framtiden?

– I dag är det många som söker sig till utbildningar som leder till de gröna näringarna, men mycket få som väljer att starta egen verksamhet. För att öka intresset måste främst lönsamheten öka, men vi välkomnar också förslagen i nya CAP om att mer stöd viks åt unga jordbrukare och håller öppet för att rikta mer av investeringsstödet i landsbygdsprogrammet mot unga. Det måste också bli mer attraktivt att bo på landsbygden. Staten ska sköta sina åtaganden på landsbygden bättre. Det handlar till exempel om polisens närvaro, att den lokala servicen stärks och att vägarna underhålls bättre. Vardagen måste gå ihop även på landsbygden.

Kristdemokraterna

1. Vilket är den största utmaningen för svenskt jordbruk i dag, relaterat till lönsamhet och konkurrenskraft?

– Kostnadsläget i branschen har svenska lantbrukare gemensamt med sina konkurrenter. Dock några undantag, till exempel: Sveriges unikt höga reduktionsplikt som pressar upp priserna på drivmedel extra. Det är framför allt svenska särregler vad gäller miljö, stallbyggnader, djurskydd och byråkrati i största allmänhet som sänker lönsamheten och snedvrider konkurrensen. En minskad produktion ger fördyringar i hela kedjan genom exempelvis längre transporter mellan gård och förädling.

2. Vad vill ni som parti göra för att öka den svenska livsmedelsproduktionen?

– Vi vill göra verklighet av livsmedelsstrategin. Både genom ökade ersättningar inom landsbygdsprogrammet, men framför allt genom en förändrad myndighetsutövning och justerade regelverk. Vi ser att viltet ställer till extremt stora problem lokalt, en utveckling som accelererat de senaste årtiondena. Därför vill vi se toleransnivåer för viltskador som accepterats av alla olika parter.

3. Vad behöver göras för att fler ska vilja satsa på ett jobb inom de gröna näringarna/ livsmedelsproduktionen i framtiden?

– Vi ser att den bristande lönsamheten är en hämmande faktor. Hela branschen måste få en framtidstro för att kunna attrahera alla de killar och tjejer som behövs, både som företagare och medarbetare. Tydliga signaler från politik och övriga samhället att svensk-producerade livsmedel och skogs-råvaror är efterfrågade kommer att höja intresset för såväl lantbruk, skogsbruk som trädgårdsnäringen.

Sverigedemokraterna

1. Vilket är den största utmaningen för svenskt jordbruk i dag, relaterat till lönsamhet och konkurrenskraft?

– Det höga kostnadsläget och EU:s jordbrukspolitik påverkar svenskt jordbruk i stor omfattning, vilken begränsar vad som är möjligt och orsakar administrativa bördor, som beror på överimplementering av EU-lagstiftning. Omfattningen av regleringarna tynger jordbruket och gör det svårt för småskaliga jordbruk att vara lönsamma. Svenska särkrav för miljöskydd och djurvälfärd fördyrar inhemsk produktion jämfört med konkurrenterna, utan att svenska jordbrukare kompenseras. Lantbrukarna behöver större frihetsgrader.

2. Vad vill ni som parti göra för att öka den svenska livsmedelsproduktionen?

– Vi föreslår skattesänkningar och budgetsatsningar inom jord- bruksområdet likväl som regeländringar. Skattesänkningarna medför att jordbruksnäringen får en ökad lönsamhet omgående och därmed kan fortsätta i positiv riktning. Detta kompletteras med en rad åtgärder som ska stärka jordbrukets funktion och lönsamhet på lång- och medellång sikt till exempel att viltet måste regleras bättre. Ett framgångsrikt jordbruk är en förutsättning för att hela Sverige ska leva och utgör en viktig del av den svenska ekonomin.

3. Vad behöver göras för att fler ska vilja satsa på ett jobb inom de gröna näringarna/ livsmedelsproduktionen i framtiden?

– Vi vill skapa ökad lönsamhet för svensk livsmedelsproduktion, vilket kommer att ge framtidstro och därmed underlätta rekrytering. Samtidigt är det viktigt att säkerställa en god social situation. Vi vill pröva subventionerade avbytartjänster för en minsta garanterad ledighet för djurhållare. Även här är det viktigt att minska onödigt krångel och att uppmuntra och möjliggöra teknik- och kunskapsutveckling. Det bör utredas hur generationsskiften inom lantbruket i högre grad ska kunna underlättas.

Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se