Få kontroll över din vattenkvalitet

Som en del i LRF-projektet ”Ökad konkurrenskraft i trädgårdsnäringen vid ­extremväder” kan man som grönsaksodlare gå gårdsnära kurser. En av dem handlar om vattenkvalitet och hålls av Jonas Jönsson som till vardags jobbar med grönsaksrådgivning på HIR Skåne och är en av sex rådgivnings­experter inom projektet.

En av gårdarna som valt att lära sig mer är Wålstedts Lantbruk. Gården ligger i Dala-Floda i Dalarna. Med på kursen är Per Wåhlstedt samt hans pappa Trygve Wåhlstedt, som är de som driver företaget. 

På gården odlas ekologiska grönsaker på 18 hektar, främst morötter och vitkål, men även blomkål, broccoli och sallat. Det finns även runt nio hektar potatis samt en del vall och spannmål. Gårdens marker ligger i nära anslutning till Västerdalälven och det är därifrån man pumpar vatten för att bevattna gårdens odlingar. 

Det var efter en kontroll från länsstyrelsen hos en annan grönsaksodlare i närheten som frågan om vatten­kvalitet lyftes och Per och Trygve bestämde sig för att ta reda på hur det såg ut i deras vatten. Steg ett var att gå en gårdsnära kurs om just vattenkvalitet. Kursen inleds med ett digitalt möte och följs sedan upp med ett gårdsbesök som denna gång startade nere vid huvudpunkten i frågan; älven. 

– Det är en fantastisk resurs ni har här, den kommer ju aldrig sina, säger Jonas och blickar ut över älven och fortsätter:

– Detta är ett väldigt bra vatten egentligen. Givet att du inte har en utsläppare uppströms som hela tiden pytsar i något du inte vill ha. Det kan vara industrier eller samhällen.

– Ja, vi har Sälen uppströms. De har underkapacitet på sina reningsverk. Värst är det på vintern, då är det mest folk där. Det kan ju även vara kor som betar nära älven sommartid. Men nu är det så stort flöde, så det blir väldigt utspritt, men det är reningsverken jag är rädd för, säger Trygve.

Vattenkanon

Bevattningen sker i dag genom att man backar till pumpen och kopplar på slang som läggs fem meter ut i älven och sedan är det stamledningar uppe på marken som ­kopplas till ­bevattningsmaskinen; en vattenkanon från Rosen­qvist. 

– Det vi skulle vilja ha i framtiden är en stationär pump vid älven. Sedan fasta stammar med hydranter med jämna mellanrum, säger Trygve.

Jonas tycker det låter som en bra idé eftersom det är arbetsbesparande och gör att bevattningssystemet är slutet, med minskade risker som resultat. 
 

Bygga upp kunskap

Kursen fortsätter sedan med en teoretisk genomgång av vad som påverkar vattenkvaliteten och hur man kan göra en egen riskanalys.

– Jag tror att det är värt att bygga upp kunskapen om sitt bevattningsvatten under ett par år för att se en trend. Om man ser att kvaliteten varierar på samma sätt alla åren, då kan man gå ner i testfrekvens, säger Jonas och fortsätter:

– Men vid alla stora förändringar, till exempel om ni bygger ett nytt bevattningssystem, är det bra att ta lite mer prover när man startar upp, för att känna att det inte påverkar kvaliteten.

Det finns många företag som gör vattenanalyser, till exempel Eurofins och SGS.

– Beställ dricksvatten­analys för då får du rätt analyspaket, men du ska säga att detta är bevattningsvatten tagit ur älven. Dricksvatten har väldigt tuffa krav vilket man inte kan förvänta sig av ett bevattningsvatten från en ytvattenkälla. Mer relevant är att bedöma utifrån kriterierna för badvattenkvalitet. Då förväntar de sig inte att det ska bli noll utan då är de beredda på ett annat resultat, säger Jonas. 

På gården vattnar man under planteringsperioden samt efter behov under säsongen. 

– Det intressantaste ur risksynpunkt är ju när man bevattnar inför skörd. Jag skulle rekommendera att ta ett prov i början när man sätter i gång anläggningen, kanske när man varit i gång en vecka. Sedan tar man ett prov en gång i månaden under bevattningssäsongen maj, juni, juli och augusti för att fånga variationen, säger Jonas och fortsätter:

– Resultaten kommer förmodligen att variera kraftigt. För att förstå höga toppar och om det även påverkar produkten så skulle man kunna ta vattenprov och ta prov på sallaten där bevattningen gick förbi någon timme tidigare och skicka på analys. Då är det worst case scenario, säger Jonas. 

Vid analysen är det framför allt E. coli man är intresserad av, eftersom det är en indikator på fekal förorening som kan föra med sig flera faror. 

– Att analysera en hälsofarlig patogen som till exempel salmonella rutinmässigt är svårt. Den får inte finnas i din produkt på marknaden. Eftersom detta är färskvaror lämnar de ofta gården innan provet blivit analyserat, säger Jonas. 

Olika grödor olika risk

Enligt ­branschriktlinjerna från LRF ska man inte bevattna grödor 48 timmar innan skörd. 

– Då minskar risken. Men du kommer aldrig komma från risken helt, säger Jonas.

Hur viktig vattenkvaliteten är beror också på vilka grödor som bevattnas. 

– Potatis kan du vattna med i princip vad som helst, eftersom det är en gröda du måste koka innan du äter den, säger Jonas.

Men med grödor som kan ätas råa är det viktigare att det vatten man bevattnar med håller bra kvalitet. 

Trygve berättar att romansallaten sköljs i kommunalt vatten i process­anläggningen. Men isberg, blomkål och broccoli sköljs inte. Jonas påpekar dock att all form av hantering och tvättning också kan påverka. Det är viktigt att man har koll på sin process och att personalen till exempel sköter sin personliga hygien. För annars uppkommer nya risker. 

Vad gör man om analysen visar på jättedåliga värden?

– Har man bara rotfrukter kan man kanske använda 48 timmar som gräns. Men vattnar man för försäljning av andra typer av färska grönsaker hade jag satsat på ett UV-filter för att inaktivera mikroorganismer om det nu är det som är problemet. Det är såklart en investering och en kostnad. UV-filtret vill man ha vid pumpen och så finns det filter man kan sätta vid bevattningsmaskinen också, säger Jonas. 

Kontinuerliga tester

Enligt Jonas är det viktigt att man har gått igenom tanke­resonemangen om var man har de största riskerna på gården och vad man gör om något värde plötsligt blir högt. På kursen går man också igenom en enklare risk­analys, där man har gården som exempel och för in de olika riskerna och analyserar dem. 

– I ert fall är det bevattningsvattnet som kan påverka er odling mest. Men även kanske gödselhanteringen. Vilken sort ni använder, när ni lägger på den och hur den då kommer i kontakt med sallaten, säger Jonas och utvecklar:

– Helst skulle man vilja skilja stallgödselhantering från sallatsproduktion. Men i ett ekologiskt system är det svårt. Ett alternativ är att använda hygieniserade gödselmedel. 

På gården hanterar man detta genom att stallgödsel läggs på och brukas ner på fälten året innan sallaten ska planteras, vilket minskar riskerna avsevärt. 

Efter tre timmar summerar Jonas dagen.

– Ni har lite att jobba på. Men det här är inget man löser på en dag.

– Nej, den här kursen är steg ett, säger Per, och Jonas tillägger: 

– Men det är rätt väg att börja på för att få koll på läget. 

Kursen avslutas med att en dokumentation och ifylld checklista överlämnas.