EU-kommissionen vill halvera användningen av växtskyddsmedel

EU-kommissionen har lagt fram ett nytt förslag om att halvera användningen av växtskyddsmedel i EU till 2030.

EU-kommissionen vill nu se striktare regler kring använding och risker med växtskyddsmedel. Foto: Mostphotos 

Förslaget ska enligt EU-kommissionen vara en del i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden i Europa, och förslaget är enligt EU-kommissionen i linje med den Gröna given samt strategin Farm to fork.

EU-kommissionen skriver i ett pressmeddelande att de nuvarande bestämmelserna som hittas i direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel är för svaga, och att de inte genomförts konsekvent. Man menar också att framstegen inte varit tillräckliga när det gäller användningen av integrerat växtskydd och andra metoder.

EU-kommissionen föreslår därför att man på EU-nivå och nationell nivå ska halvera användningen av samt riskerna med kemiska växtskyddsmedel. Varje medlemsland ska själva få fastställa sina egna nationella minskningsmål inom fastställda parametrar för att säkerställa att de EU-omfattande målen uppnås.

Integrerat växtskydd

Nya åtgärder ska även säkerställa att yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel tillämpar integrerat växtskydd (IPM), och EU-kommissionen vill även införa obligatorisk dokumentation för användare av växtskyddsmedel. Medlemsstaterna ska även fastställa grödspecifika bestämmelser som anger vilka alternativ som ska användas i stället för kemiska växtskyddsmedel.

EU-kommissionen föreslår även ett förbud mot alla växtskyddsmedel i känsliga områden, så som grönområden i städer, allmänna leder samt områden som är skyddade enligt Natura 2000 och ekologiskt känsliga områden som ska bevaras för att de hyser hotade pollinatörer.

Nästa steg är att förslaget ska diskuteras i EU-parlamentet och rådet. Efter antagandet kommer förslagen att realiseras steg för steg, och målen för växtskyddsmedel bör ha uppnåtts senast 2030.

”Kan inte halvera”

Från LRF:s sida menar man att förslaget kommer ha en negativ påverkan på odlingen i Sverige.

– För ett land som Sverige som tillhör de EU-länder som har den absolut lägsta användningen vore det i dag inte möjligt att halvera användningen utan att vår produktion minskar eller att vissa grödor inte längre skulle kunna odlas här, säger LRF:s växtskyddsexpert Agneta Sundgren.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 23 juni 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera