Dagens räntehöjning innebär en förändring i synen på pengar

I dag höjde Riksbanken styrräntan med 0,5 procent. Stefan Malmström, affärschef på Landshypotek förklarar vad det kan innebära på kort och lång sikt.

Stefan Malmström, affärschef på Landshypotek Bank säger att räntehöjningen är något som kan komma att få stora effekter på sikt och att det är viktigt för lantbrukaren att analysera sitt eget resultat och hur ekonomin kan påverkas om räntan fortsätter stiga. Foto: Madeleine Rapp

På några månader har reporäntan eller styrräntan som den också kallas gått från 0 procent till den senaste nivån på 0,5 som Riksbanken presenterade idag (den 30 juni).

– Sedan 2014 har vi inte haft noll eller minus i reporänta. Och det här är ju inga stora steg, men det är en förändring i hela synen på att nu ska pengar kosta pengar, Stefan Malmström, affärschef på Landshypotek Bank.

Innebörden för lantbruket

Om den här senaste räntehöjningen slår igenom i systemet så innebär det rent praktiskt att det blir minst en halv procent dyrare för den som lånat pengar. Och för jordbrukets del som har en skuldsättning på omkring 250 miljarder, så motsvarar höjningen från i dag till i morgon (när den nya räntan börjar gälla) en höjning på 1,2 miljarder.  

– Om man ställer det mot jordbruket avkastning som över tiden har legat på omkring 8 miljarder, så har det alltså försvunnit 16 procent av överskottet, bara genom den här höjningen.

Räntehöjningen är ett sätt att förhindra kostnadsökningarna som följer med inflationen, och ett sätt att kompensera försämringen av penningvärdet. Enligt Stefan behöver det inte betyda något negativt, om bara priserna hänger med upp så att man även får en hög avkastning.

– Men i det lite längre perspektivet är det ett skifte av system när vi i stort sett haft en nollränta innan. Och om Riksbanken kommer att fortsätta att höja, så innebär det att villalånet som tidigare har kostat omkring 1,20 procent, i stället kommer kosta över 3 procent.

Drar ner på kostnader

I det läget kan det enligt Stefan bli mer dramatiskt. För en sådan utveckling kommer troligtvis leda till att konsumenterna behöver lägga mer pengar på sitt boende och då måste dra ner på andra kostnader för att kompensera. När konsumenter handlar mindre och exempelvis lägger mindre pengar på semesterresor och andra olika av varor, så minskar aktiviteten i samhället och då får man en nedgång i konjunkturen.

– Då får man en mindre ekonomisk aktivitet och det man är rädd för nu är att en kraftigt ökad ränta kommer leda till att vi konsumerar mindre och då stannar ekonomin. Då blir det inga investeringar, då blir det lågkonjunktur, fler kommer bli arbetslösa, fastighetspriserna kommer att sjunka, vilket vi redan ser början på, säger Stefan och fortsätter.

Det som är unikt är att samma ekonomiska utveckling sker samtidigt över hela världen. Vilket gör att effekterna får en enorm kraft. Under pandemin har Riksbanken i Sverige liksom i många andra länder gjort åtgärder för att undvika att hamna i den situationen man är i nu, med en möjlig begynnande lågkonjunktur.

Vad har du för konkreta tips nu till den enskilde lantbrukaren?

  • Man måste sätta sig in i sitt eget resultat och vad de här förändringarna innebär för ens egen del om de blir så kraftiga så att de slår igenom.
  • Sedan behöver man göra en konsekvensbedömning av det resultatet. Om räntan stiger till 4 procent, vad händer då? Den analysen måste man göra och sedan agera utifrån den.
  • Sedan måste man också titta på vad som händer på intäktssidan.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 30 juni 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste