Norge dumpar elskatten - Tyskland dumpar drivmedelsskatten - Sverige dumpar konkurrenskraften
De skenande kostnader vi ser idag är till stor del ett globalt fenomen. Det ingöt hopp om att svenskt jordbruks internationella konkurrenskraft inte skulle försämras ytterligare av denna globala kostnadskris. Tji fick vi.
Kräftgången för svenskt jordbruk ända sedan EU-inträdet 1995, kan delvis förklaras av styrande politikers brist på förståelse för att kostnadsbilden för produktion måste vara internationellt konkurrenskraftiga när importen är fri. Nu visar sig åter igen inkompetensen, eller handlar det om ointresse eller oförmåga?
Elpriset i södra Sverige är skyhögt. Så har det nu varit i mer än ett halvt år. Kommande vinter kan bli katastrofal. Regeringen har starkt bidragit till situationen genom att stänga kärnkraftsreaktorer i förtid, utan att bygga ersättningskraft.
I södra Norge, som också har drabbats av väldigt högt elpris, införde regeringen först ett pristak, upp till viss förbrukning. Är elpriset över taknivån tar staten kostnaden. Nu sänks även skatten rejält. Momsen för el har tidigare sänkts och halveras nu igen, till låga 5 procent. I Sverige är den 25 procent.
I Tyskland steg drivmedelskostnaderna kraftigt, liksom i alla marknadsekonomier. Politikerna sänkte drivmedelsskatterna rejält den första juni. Idag kostar bensinen cirka 19 kronor och dieseln cirka 20 kronor. Dieseln är nu hela sju kronor billigare i Tyskland än i Sverige. Beakta dessutom de större avstånden i glesbefolkade, avlånga Sverige.
En stor anledning till våra extremt mycket dyrare drivmedel är vår unika reduktionsplikt. EU kräver idag 6 procent. Vår regering har satt kravet till 30,5 procent. Eftersom biobränslena är mycket dyrare slår det stenhårt på priset. För år 2030 är EU:s krav 13 procent. Vår regering har satt kravet till 66 procent. Det är orealistiskt, speciellt i det nya världsläget med krig i Europas kornbod.
De skyhöga svenska energipriserna slår igenom i alla branscher och i alla delar av branscherna samt i privatpersoners vardag. Den svenska konkurrenskraften och välståndet äventyras när regeringen till synes gläds åt ökade skatteintäkter i energikrisens spår, samtidigt som politikerna i våra grannländer skyndsamt agerar för att minimera skadorna av de skenande energipriserna.
Passiviteten är oförlåtlig.
Stefan Ljungdahl
