Bondedemonstrationer i Nederländerna, det berör oss också - Debattartikel från Kristdemokraterna

De stora bondeprotester som sedan en tid tillbaks pågått i Nederländerna sprider sig också till andra länder. I fallet Nederländerna finns en direkt koppling till skärpta krav inom Nitratdirektivet, eventuellt även en koppling till utsläppsdirektivet som också i Sverige kommer att påverka framförallt inom djurhållningen.

Bondedemonstrationer i Nederländerna, det berör oss också skriver Kristdemokraterna i sin debattartikel. Foto: Mostphotos

Ja, Nederländerna har en makalöst stor jord- och trädgårdsproduktion på liten areal, det kanske är nödvändigt med skärpta krav där?

EU-kommissionen föreslår i en ännu inte beslutad förordning om restaurering av natur att hälften av alla mulljordar ska återvätas. I många delar av landet utgörs en ansenlig del av åkermarken, särskilt på vissa gårdar, av just mulljord. Förslaget innebär i praktiken näringsförbud för många.

Det är politikens ansvar att ytterst göra avvägningar mellan olika intressen. Vi kan inte låta EU köra över våra svenska förhållanden inom både jord- och skogsbruk utan måste stå upp för den verklighet som landet Sverige utgör. Här pågår inte ”en massiv utrotning av arter” eller ”dramatisk förlust av biologisk mångfald”. Vi Kristdemokrater ser att Sverige har en stor outnyttjad potential att producera livsmedel och den vill vi ta vara på.

När det i snart ett halvår pratats om att vi står inför en global bristsituation av spannmål är det moraliskt oförsvarligt att låta EU bestämma att vi medvetet ska ta en massa jordbruksmark ur produktion, det är märkligt att inte politiker från alla partier lyfter den frågan. Eller, det kanske inte är så märkligt, samma resonemang finns det ju flera partier i Sveriges riksdag som driver.

Vi Kristdemokrater kommer alltid att stå upp för företagandet inom de gröna näringarna. Vi har i vår presenterat en lång rad förslag som vi vill göra verklighet av under kommande mandatperiod. Det handlar om livsmedelsstrategin, skogsbruket, myndighetsutövning, rovdjur, viltskador, brottslighet men även allmänna landsbygdsfrågor som boende, sjukvård mm. Vi har även förslag kring priset på diesel där sänkt skatt och kraftigt minskad reduktionsplikt sänker priset med ca 9 kr/liter. Vi vill skapa förutsättningar så att ni lantbrukare inte ska tvingas ut på gator och torg för att visa ert missnöje över en politik som inte gör rimliga avvägningar. Vi måste hela tiden ha med oss FN:s tre hållbarhetsdimensioner; miljö, socialt och ekonomi och väga dem mot varandra, hittills har det nästan enbart handlat om den miljömässiga hållbarheten i regeringens förda politik.

Peter Kullgren, Partisekreterare och frontperson i landsbygdsfrågor (KD)

Magnus Oscarsson, jordbrukspolitisk talesperson (KD)

Mikael Bäckström, riksdagskandidat (KD)

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 14 juli 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vad är det som (inte) händer?

Krönika: Året var 1797. De första försäkringarna mot hagelskador på skördar i Europa började ta form. Hagelskurarna kunde ge betydande ekonomiska konsekvenser för den enskilde lantbrukaren och en förlorad produktion innebar svält för samhället. En försäkringslösning bidrog till att hjälpa lantbrukarna att möta meteorologiska fenomen, där yrkeskunskapen inte kunde påverka utfallet av skörden. Hur har försäkringslösningarna inom detta område utvecklats de senaste 225 åren?

 

Kommentera