Svensk livsmedelsproduktion med unga lantbrukare i spjutspetsen?

Krönika: I skrivande stund så är det midsommar och matjessill och jordgubbar dukas fram i överflöd på borden runt om i Sverige. Solen skiner och inte ett moln skymtas till på himlen, vilket är något olikt hur en klassisk svensk midsommar brukar se ut. Alla studenter har gått på sommarlov och har en lång, varm sommar framför sig med en hel del jobb.

Foto: Frida Hansson

När mina kurskamrater flydde Alnarp snabbare än jag själv hann blinka så fick jag själva vänta någon vecka innan arbetet och sommaren drog i gång på riktigt. I stället så packade jag mina väskor och lämnade det trygga skånska landskapet för att färdas till Södermanland. Väl framme i Flen så väntade årets Stenhammardag. En seminariedag som jag fick förmånen att bli inbjuden till på grund av min befattning i studentkåren. Något jag är otroligt tacksam för och som jag tog med mig mycket ifrån!

Årets tema var naturbetsdjur i hållbara livsmedelsystem. Ett högst intressant och viktigt ämne att belysa. Dagen inleddes med intressanta seminarium av ett flertal olika föreläsare med olika inriktningar och specialiteter. Och efter en heldag av diskussioner, seminarium och fältvandring så konstaterade jag att vi trots detta inte lyfte en av de frågor som jag anser är allra viktigast. Vilken är att få unga lantbrukare att vilja satsa på en framtid inom lantbruk, speciellt animalieproduktion. Trots att temat riktade sig mot naturbetesdjur så är det inte att underskatta lantbrukaren bakom. För utan lantbrukare kommer vi inte kunna hålla några djur i hållbara livsmedelsystem. Svårare än så är det inte. Därför borde detta vara en självklarhet att lyfta i varje diskussion som hålls kring vår svenska livsmedelsproduktion.

När man frågar unga idag vad de ska arbeta med när de blir äldre, är det sällan de svarar lantbruk. När följdfrågan varför ställs brukar svaret vara att det är för dålig lönsamhet inom yrket. Svaret är skrämmande för alla oss djupt lantbruksintresserade som vet det viktiga värdet av vår svenska produktion. För utan vår svenska livsmedelsproduktion skulle det exempelvis vara väldigt svårt att hantera en eventuell kris i Sverige. Därför borde det anses väldigt viktig att diskutera hur lönsamheten i lantbruksföretag höjs och bibehålls. Även bli bättre på att marknadsföra de fördelar som finns med att bedriva animalieproduktion samt lyfta de positiva miljöaspekter den bär med sig. För att lyckas värva dessa unga till lantbruket krävs det en kraftansamling och aktivt arbete med utveckling och förbättring. Och trots allt är dagens ungdom väldigt intresserad av ekonomi, lönsamhet och resultat vilket är helt rimligt utifrån den utbildning som fås. Dessa parametrar är även några av grundstenar i våra lantbruksföretag. Och för att lyckas i branschen krävs goda kunskaper inom ekonomi och företagsledning och inte minst ett brinnande intresse.

Så vill vi ha en fortsatt animalieproduktion framöver i Sverige så måste vi belysa denna fråga och arbeta aktivt med den. Kan vi som bransch tydligt förmedla ett budskap som påvisar ekonomisk framgång, så tror jag att vi kommer kunna attrahera fler unga till att bli animalieproducenter. Och dessutom bli intresserade av att hålla djuren i klimatsmarta och hållbara system. För trots allt är vår animalieproduktion en viktig del i den helhet som finns i livsmedelsproduktionen. En utvecklande och innovativ svensk livsmedelsproduktion med unga lantbrukare i spjutspetsen bör vara något vi i Sverige strävar efter. Därför bör unga lantbrukares roll i alla agrara frågor vara en given självklarhet!

 

Josefine Andersen
Lantmästarstudent och ordförande för Lantmästarkåren

Artikeln publicerades fredag den 15 juli 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste