”Det är på många sätt bra att skifta i tid”

”Mer mat – fler jobb” drar sig mot sitt slut och i samband med det summeras erfarenheterna från ­projektet i en rad rapporter. En rör ägarbyte och generationsskifte och projektchef Christin Rappe konstaterar att det finns stora utmaningar på området och slår ett slag för att ta professionell hjälp på vägen.

Inom ramen för ”Mer mat – fler jobb” har 794 lantbruksföretagare tagit chansen att göra en företagsanalys. 

Snittåldern på de som sökt hjälp via projektet är lägre än motsvarande för landets lantbrukare totalt sett. Ändå uppger 171 av de lantbrukare som gjort företagsanalysen att de går i tankar om att antingen lägga ner eller skifta ägare på verksamheten under de närmsta åren. Siffran motsvarar 21,5 procent.
 

Stora frågor

De som angett i sin företags­analys att de står inför ägarskifte eller generationsväxling har kontaktats av projektets medarbetare och erbjudits stöttning i processen. Christin Rappe arbetar på LRF och är projektchef inom ”Mer mat – fler jobb” och berättar att många av lantbrukarna har svårt att komma till skott.

– Trots att de angett att de behöver hjälp så säger de ”återkom i vår”, och när vi åter­kommer så säger de ”återkom i höst” och så vidare, säger hon och ringar in svårigheterna:

– Det här rör stora och svåra frågor eftersom det ofta spänner över allt från ekonomi och juridik till var man ska bo och vem som vill och kan ta över. Det kan till och med vara jobbigt att bara tänka tanken att inte bo kvar på den plats man alltid bott på och där generationer innan brukat jorden. Det kan också handla om att man inte har någon som vill eller kan ta över, eller att flera vill men man är rädd att till exempel barnen ska bli osams. Man kan också gå i tankar kring vad man själv ska göra om man inte är jordbrukare, ofta är det mer än ett yrke, det är en hel identitet.

Samtalen måste bli av

Christin menar att man inte ska dra sig för att ta hjälp, både när det gäller att diskutera de mjuka värdena i en skiftesprocess, och de hårdare värdena så som ekonomi och juridik.

– Det finns såklart de som är helt på det klara med hur ett skifte ska gå till, för dem handlar det om att ta hjälp med ekonomi och juridik. För andra så  är man inte klar med vad man vill eller hur man ska göra det. Då behöver man någon som kan stötta i processen, någon utomstående som ser till att samtalen blir av, som också ser till att alla som berörs av skiftet samlas och får säga sitt och som för samtalen framåt. Det finns många skiften som inte blir som man tänkt, ofta för att alla inte får vara med och komma till tals. Sen finns det skiften som inte blir av förrän det är för sent. Om vi stöttar upp så att skiftena blir av när man fortfarande har en produktion igång så tappar vi inte produktionskapacitet. Det är på många sätt bra att skifta i tid, konstaterar hon.

 Attrahera unga

Av ”Mer mat – fler jobbs” ­rapport om ägarskifte framgår att attraktionskraften är den springande punkten inom lantbruksbranschen, för att locka unga.

– Ska vi ha en svensk livsmedelsproduktion så måste vi också ha jordbrukare som kan utföra jobbet. Det här är en stor och bred fråga. Eftersom vi har bestämt att vi ska ha en svensk livsmedelsproduktion som också ökar, så behöver vi insatser på många håll, attraktionen är en del i det pusslet. LRF och Gröna arbetsgivare har under många år tillsammans arbetat med att öka attraktionen genom insatsen ”Jobba grönt”, som just vänder sig till unga och yrkesbytare. Den här typen av satsning måste vara långsiktig. För lockar inte vi de unga så kommer någon annan bransch att göra det, det finns många aktörer som satsar på att locka unga till just deras bransch, säger Christin.