”Det är på många sätt bra att skifta i tid”

”Mer mat – fler jobb” drar sig mot sitt slut och i samband med det summeras erfarenheterna från ­projektet i en rad rapporter. En rör ägarbyte och generationsskifte och projektchef Christin Rappe konstaterar att det finns stora utmaningar på området och slår ett slag för att ta professionell hjälp på vägen.

 

Privatliv och arbetsliv är ofta tätt sammanflätat inom lantbruket, på ett sätt som det kanske inte är för många andra företagare.
– Man kan tänka sig att det gör skiften svårare och mer komplicerade. Man kan också tänka sig att drivkraften för jordbrukare kanske är något annorlunda är för många andra, man brukar jord och man kanske har djur. Det är levande materia och det är såklart mer känslor i det än i exempelvis en elektrikers arbetsplats, säger Christin Rappe.Foto: Mostphotos


Inom ramen för ”Mer mat – fler jobb” har 794 lantbruksföretagare tagit chansen att göra en företagsanalys. 

Snittåldern på de som sökt hjälp via projektet är lägre än motsvarande för landets lantbrukare totalt sett. Ändå uppger 171 av de lantbrukare som gjort företagsanalysen att de går i tankar om att antingen lägga ner eller skifta ägare på verksamheten under de närmsta åren. Siffran motsvarar 21,5 procent.
 

Christin Rappe arbetar på LRF och leder projektet ”Mer mat, fler jobb”, som släppt en rapport kring ägarskiften och generationsväxlingar inom lantbruk.Foto: LRF

Stora frågor

De som angett i sin företags­analys att de står inför ägarskifte eller generationsväxling har kontaktats av projektets medarbetare och erbjudits stöttning i processen. Christin Rappe arbetar på LRF och är projektchef inom ”Mer mat – fler jobb” och berättar att många av lantbrukarna har svårt att komma till skott.

– Trots att de angett att de behöver hjälp så säger de ”återkom i vår”, och när vi åter­kommer så säger de ”återkom i höst” och så vidare, säger hon och ringar in svårigheterna:

– Det här rör stora och svåra frågor eftersom det ofta spänner över allt från ekonomi och juridik till var man ska bo och vem som vill och kan ta över. Det kan till och med vara jobbigt att bara tänka tanken att inte bo kvar på den plats man alltid bott på och där generationer innan brukat jorden. Det kan också handla om att man inte har någon som vill eller kan ta över, eller att flera vill men man är rädd att till exempel barnen ska bli osams. Man kan också gå i tankar kring vad man själv ska göra om man inte är jordbrukare, ofta är det mer än ett yrke, det är en hel identitet.

Samtalen måste bli av

Christin menar att man inte ska dra sig för att ta hjälp, både när det gäller att diskutera de mjuka värdena i en skiftesprocess, och de hårdare värdena så som ekonomi och juridik.

– Det finns såklart de som är helt på det klara med hur ett skifte ska gå till, för dem handlar det om att ta hjälp med ekonomi och juridik. För andra så  är man inte klar med vad man vill eller hur man ska göra det. Då behöver man någon som kan stötta i processen, någon utomstående som ser till att samtalen blir av, som också ser till att alla som berörs av skiftet samlas och får säga sitt och som för samtalen framåt. Det finns många skiften som inte blir som man tänkt, ofta för att alla inte får vara med och komma till tals. Sen finns det skiften som inte blir av förrän det är för sent. Om vi stöttar upp så att skiftena blir av när man fortfarande har en produktion igång så tappar vi inte produktionskapacitet. Det är på många sätt bra att skifta i tid, konstaterar hon.

 Attrahera unga

Av ”Mer mat – fler jobbs” ­rapport om ägarskifte framgår att attraktionskraften är den springande punkten inom lantbruksbranschen, för att locka unga.

– Ska vi ha en svensk livsmedelsproduktion så måste vi också ha jordbrukare som kan utföra jobbet. Det här är en stor och bred fråga. Eftersom vi har bestämt att vi ska ha en svensk livsmedelsproduktion som också ökar, så behöver vi insatser på många håll, attraktionen är en del i det pusslet. LRF och Gröna arbetsgivare har under många år tillsammans arbetat med att öka attraktionen genom insatsen ”Jobba grönt”, som just vänder sig till unga och yrkesbytare. Den här typen av satsning måste vara långsiktig. För lockar inte vi de unga så kommer någon annan bransch att göra det, det finns många aktörer som satsar på att locka unga till just deras bransch, säger Christin.

 

​Källa: Jordbruksverkets ”Jordbruksföretag och företagare 2020”, samt ”Långa tidsserier – Basstatistik om jordbruket åren 1866–2020”/”Mer mat –
fler jobbs” rapport om ägarskifte och generationsväxling inom lantbruket.

 

Christins tips till de yngre generationerna som vill ta över:

”Våga satsa och tänk nytt, både nya grödor och nya kunder. Det är tuffa tider nu men i det långa loppet så är det här en framtidsbransch, vi kommer behöva äta även i framtiden. Har du en specifik gård som du vill ta över så visa att du kan och vill, samma sak med banken, bygg en relation. Vill inte banken arbeta tillsammans med dig så vänd dig till en annan.”

 

Christins tips till de äldre generationerna som står inför att behöva släppa taget om sitt lantbruksföretag:

”Ta hjälp! Det här är svårt och stort, att ta hjälp med att bena ut vad som är vad är ett första steg som troligen gör att det känns enklare. Ta fram frågorna och de potentiella problemen i ljuset, då kanske de visar sig i en annan dager.”

 

Om Mer mat – fler jobb

”Mer mat – fler jobb” är ett samarbete mellan LRF, Livsmedelsföretagen, Arbetsförmedlingen och Krinova. Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden, och målet är att öka svensk matproduktion genom att stärka företag och medarbetare, samtidigt som arbetssökande och karriärbytare ges en väg in i livsmedels- eller jordbruksbranschen.

 

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 09 augusti 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Traktorers utveckling och funktionerna vi inte tänker på att vi använder

Krönika: Sedan den första traktorn började att tillverkas i slutet på 1800-talet så har maskinen utvecklats på många olika sätt för att följa med utvecklingen i de agrara näringarna. Självklart i framför allt motoreffekt och växellådor men samtidigt har även ett intensivt arbete pågått med olika funktioner för att förbättra förarkomfort, effektivitet, säkerhet och design.

 

Kommentera