“Risken är att folk låter bli att söka krisstöd”

Den 9 augusti öppnade ansökan till krisstödet. Men ansökan är krånglig menar Sveriges Nötköttsproducenter, och ser risken att folk inte söker. 

– Det är viktigt att man söker, att man verkligen försöker oavsett hur jobbigt man tycker det är. Det är viktigt både för sig själv och för framtiden och eventuella framtida stöd, säger Camilla Hansson, ledamot i SNP:s styrelse. Foto: Privat

– Man har hela tiden pratat om att pengarna ska ut snabbt, men det här är verkligen krångligt och det är inte förenklat på något sätt. Vi är glada för pengarna men det borde vara betydligt enklare att söka, säger Camilla Hansson, styrelseledamot i Sveriges Nötköttsproducenter, SNP.

För att göra ansökan menar Camilla att det krävs stor datavana, och hon berättar att det inte är några uppgifter fylls i automatiskt.

–  Det är inte kopplat till CDB eller slakt, och det är svårt att veta hur man ska räkna. När vi hade torkstödet 2018 då var det i princip bara att trycka i en ruta, och sen var det klart. Men detta är besvärligt.

Flera svårigheter

Camilla har själv sökt stödet, och berättar att hon bland annat inte var beredd på att hon behövde bifoga ett registreringsbevis för att visa att hon var firmatecknare.

– Då fick jag tänkta efter var hämtar jag hem det. Då kollar man först på Bolagsverket, och där finns olika kostnadsalternativ. Beställer man beviset per telefon hos dem kostar det 250 kronor, beställer man på deras hemsida kostar det mellan 70–145 kronor men beställer man i deras app är det gratis. Och hur många vet att de har en app?, säger Camilla och fortsätter:

– Är man inte med hos Bolagsverket får man gå till Skatteverket och hitta sitt registerutdrag, vilket är väldigt svårt att hitta. Sen ska dessa papper sparas ner eller skannas in.

I en annan del av ansökan skulle man fylla i huruvida man tidigare fått de minimis-stöd, och här vill Camilla uppmana alla att tänka en extra gång.

– Krisstödet påverkas inte av de vanliga jordbrukarstöden eller av projekt- och företagsstöd. Däremot måste du i vissa fall redovisa i ansökan om du tagit emot andra statsstöd av mindre betydelse, så kallade de minimis-stöd, under innevarande år samt de två senaste beskattningsåren. Det kan vara till exempel arbetsgivaravgift eller stöd för pandemin. Men de pratar även om stöd i samband med Ukrainakrisen.

Hektisk period

Camilla påpekar också att ansökningsperioden är mitt i den mest hektiska trösknings- och skördesäsongen för många.

– Risken är att man tänker att ”vi tar det sen”, men 20 september kommer snabbt och då kanske man inte hinner med. Hinner man inte nu så tycker jag det i alla fall är viktigt att kolla upp vilka bilagor man ska ha med och hur man får tag i dem. Blir det ett anlopp av ansökningar så kommer inte de hinna betala ut i tid.

Vad ser ni för risker med att ansökan upplevs som krånglig?

– Risken är att man inte söker. Dels för att man tycker det är krångligt, dels att det kostar. Då kan följden bli att längre fram när vi kanske behöver hjälp från staten så säger de ”ni sökte inte förra gången, så varför ska vi hjälpa er nu?”.

Har du några tips till den som ska göra ansökan?

– Tänk efter vad det är du behöver och ta fram alla papper, du behöver ha registreringsbevis och kanske du ha fullmakt. Se till att skaffa dessa i god tid. Sen ta hjälp av någon som är duktig, det kan vara en rådgivare eller någon med datorvana.

Krisstödet till lantbruket har initierats av regeringen till följd av de kostnadsökningar som drabbat lantbruket till följd av coronapandemin och Rysslands invasion i Ukraina. Stödet går att söka mellan den 9 augusti och den 20 september via alla länsstyrelsers hemsidor. 

Rättelse:

I texten stod det tidigare att ”att när det gäller slakttjurar finns det finns en regel som säger att produktionen måste ha ökat med mer än 30 procent under första halvåret 2022 jämfört med första halvåret 2021 för att få söka stödet.”

Här hade det blivit ett missförstånd och detta är inte korrekt, utan det som gäller är följande:

”Stödet kommer att beräknas utifrån det antal djur du hållit, levererat eller har slaktat under 2021. Stödet är uträknat efter helårsproduktion och kommer att utgå från 2021 års siffror.

Om 2021 års siffror av något skäl inte är representativa för din verksamhet 2022 (till exempel på grund av utbrott av smittsamma djursjukdomar, generationsskifte, nystart eller utökning av produktionen) så har du möjlighet att fylla i de siffror som är representativa för verksamheten 2022. Du ska ha levererat minst 30 procent fler djur till slakt under första halvåret 2022 jämfört med samma tid 2021 eller hållit i genomsnitt 30 procent fler djur under första halvåret 2022 jämfört med samma tid 2021 för att du ska få stöd utifrån 2022 års siffror. Du bör då bifoga dokumentation som bevisar att antalet djur har ökat eller att verksamheten är ny.”

Mer information finns på Länsstyrelsernas hemsidor, där man även söker stödet.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 16 augusti 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera