“Risken är att folk låter bli att söka krisstöd”

Den 9 augusti öppnade ansökan till krisstödet. Men ansökan är krånglig menar Sveriges Nötköttsproducenter, och ser risken att folk inte söker. 

– Man har hela tiden pratat om att pengarna ska ut snabbt, men det här är verkligen krångligt och det är inte förenklat på något sätt. Vi är glada för pengarna men det borde vara betydligt enklare att söka, säger Camilla Hansson, styrelseledamot i Sveriges Nötköttsproducenter, SNP.

För att göra ansökan menar Camilla att det krävs stor datavana, och hon berättar att det inte är några uppgifter fylls i automatiskt.

–  Det är inte kopplat till CDB eller slakt, och det är svårt att veta hur man ska räkna. När vi hade torkstödet 2018 då var det i princip bara att trycka i en ruta, och sen var det klart. Men detta är besvärligt.

Flera svårigheter

Camilla har själv sökt stödet, och berättar att hon bland annat inte var beredd på att hon behövde bifoga ett registreringsbevis för att visa att hon var firmatecknare.

– Då fick jag tänkta efter var hämtar jag hem det. Då kollar man först på Bolagsverket, och där finns olika kostnadsalternativ. Beställer man beviset per telefon hos dem kostar det 250 kronor, beställer man på deras hemsida kostar det mellan 70–145 kronor men beställer man i deras app är det gratis. Och hur många vet att de har en app?, säger Camilla och fortsätter:

– Är man inte med hos Bolagsverket får man gå till Skatteverket och hitta sitt registerutdrag, vilket är väldigt svårt att hitta. Sen ska dessa papper sparas ner eller skannas in.

I en annan del av ansökan skulle man fylla i huruvida man tidigare fått de minimis-stöd, och här vill Camilla uppmana alla att tänka en extra gång.

– Krisstödet påverkas inte av de vanliga jordbrukarstöden eller av projekt- och företagsstöd. Däremot måste du i vissa fall redovisa i ansökan om du tagit emot andra statsstöd av mindre betydelse, så kallade de minimis-stöd, under innevarande år samt de två senaste beskattningsåren. Det kan vara till exempel arbetsgivaravgift eller stöd för pandemin. Men de pratar även om stöd i samband med Ukrainakrisen.

Hektisk period

Camilla påpekar också att ansökningsperioden är mitt i den mest hektiska trösknings- och skördesäsongen för många.

– Risken är att man tänker att ”vi tar det sen”, men 20 september kommer snabbt och då kanske man inte hinner med. Hinner man inte nu så tycker jag det i alla fall är viktigt att kolla upp vilka bilagor man ska ha med och hur man får tag i dem. Blir det ett anlopp av ansökningar så kommer inte de hinna betala ut i tid.

Vad ser ni för risker med att ansökan upplevs som krånglig?

– Risken är att man inte söker. Dels för att man tycker det är krångligt, dels att det kostar. Då kan följden bli att längre fram när vi kanske behöver hjälp från staten så säger de ”ni sökte inte förra gången, så varför ska vi hjälpa er nu?”.

Har du några tips till den som ska göra ansökan?

– Tänk efter vad det är du behöver och ta fram alla papper, du behöver ha registreringsbevis och kanske du ha fullmakt. Se till att skaffa dessa i god tid. Sen ta hjälp av någon som är duktig, det kan vara en rådgivare eller någon med datorvana.